Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektricitetsverk - *Elektricitetsverksföreningen, Svenska - *Elektrifiering - *Elektriska aktiebolaget A. E. G. - *Elektrisk ackumulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Elektricitetsverksföreningen—Elektrisk ackumulator
planeras helst så, att varje punkt har
matning på minst två, såvitt möjligt av varandra
oberoende vägar.
Även inom de elverk eller delar därav, som
fortfarande arbeta med likström, har man
delvis beträtt nya tekniska vägar. Sålunda ha
i stor utsträckning de roterande omformarna
och motorgeneratorerna ersatts av
kvicksil-verlikriktare (se Elektriska
strömrik-tare, suppl.). Detta gäller framför allt
matningen av städernas spårvägsnät, där
likriktarens egenskap att momentant kunna
upptaga stora överbelastningar samt dess höga
verkningsgrad vid den relativt höga
likströmsspänningen ha kommit till sin rätt. I
samband med installation av likriktare för
spårvägsdrift ha de dyrbara och skrymmande
buffertbatterierna (se Elektrisk
ackumulator) kunnat i stor utsträckning
slopas. Men även för matning av kraft- och
beiysningsnät har likriktaren kommit till rätt
vidsträckt användning, delvis i samband med
gallerstyrning för spänningsregleringen.
Elverkens organisation ställer sig i viss
grad olika, allteftersom energien i huvudsak
produceras i egna kraftanläggningar eller
in-köpes från annat kraftföretag. 1 Sverige äro
Stockholms och Göteborgs elverk typiska
representanter för dessa båda former. De
flesta svenska elverk äro rent kommunala
företag, men flera enskilda dylika finnas dock,
ss. i Östersund, Falun och Vänersborg. De
svenska elverken äro i regel mycket goda
affärsföretag; de kommunalt drivna
utnyttjas i budgetreglerande syfte. Jfr
Elektriskt kraftverk, suppl. F. D-n.
‘Elektricitetsverksföreningen, Svenska,
har sedan 1927 avsevärt utvidgat sin
verksamhet i och med inrättandet av ett fast
sekretariat. Föreningens årsstatistik över
elverkens driftförhållanden har utökats, och en
kvartalsstatistik över produktion och
konsumtion utges även. E. är stiftare och medlem
av Föreningen för elektricitetens rationella
användning (FERA), vilken i sin tur arbetar
dels med en särskild propagandabyrå, dels
utger publikationerna ERA (Elektricitetens
rationella användning) och JOEL
(Jordbrukarens elektriska blad). E. är vidare
delägare i den statligt auktoriserade Svenska
elektriska materielkontrollanstalten a.-b.
Till E. äro anslutna omkr. 135 kraft- och
elverk (verksmedlemmar) samt dessutom omkr.
40 personliga medl. (konsulterande ingenjörer
m. fl.). Av verken utgöras omkr. 35 st. av s. k.
A-verk med kraftförsäljning huvudsaki. till
underdistributörer och större industrier samt
omkr. 100 st. av B-verk med
detaljdistribution inom slutna samhällen. F. D-n.
‘Elektrifiering. Om elektrisk fartygsdrift
se d. o., suppl.
‘Elektriska aktiebolaget A. E. G. har
kontor i Malmö, Göteborg, Norrköping och
Sundsvall, verkstäder i Tellusborg. Stockholm.
‘Elektrisk ackumulator. Blyackumu-
1140
1 a t o r n har i laddat tillstånd en spänning
per cell, om ingen ström uttages, av omkr.
2,05 V. Vid urladdning med den strömstyrka,
som enl. fabrikantens uppgifter motsvarar 3
tim. urladdning, sjunker spänningen från 1,97
—2,o V till omkr. 1,83 V. Vid laddning under
3 tim. med samma strömstyrka stiger
spänningen från omkr. 2,1 V till omkr. 2,7 V.
Syrans spec. v. är i en fulladdad ackumulator
1,20 och sjunker under urladdningen till 1,17
-—1,15. Vid praktisk drift bestämmes
ackumulatorns laddningstillstånd i regel genom
mätning av syrans spec. v. medelst areometer.
Kapaciteten i amperetimmar (Ah) är starkt
beroende av urladdningstiden; om
kapaciteten vid 3 tim. urladdning sättes = 100 %, är
den vid 1 tim. urladdning 69 %, vid 5 tim.
111 % och vid 10 tim. 130 %. Kapaciteten
per viktenhet, hänförd till 1 cell och 3 tim.
urladdning, är vid 50 Ah omkr. 2,5 Ah/kg, vid
1,000 Ah omkr. 3,5 Ah/kg och vid 15,000 Ah
omkr. 4,2 Ah/kg.
Den alkaliska ackumulatorn har
per cell en urladdningsspänning av 1,4—l,o V
och en laddningsspänning av 1,6—1,8 V. Den
normala laddningstiden uppgår till 4—7 tim.,
den normala urladdningstiden till 4—5 tim.
Laddningsströmmen är ung. densamma vid 7
tim. laddning som vid 5 tim. urladdning.
Kortvarig urladdning med 3—4 ggr denna
ström skadar ej cellen liksom ej heller
kortvarig kortslutning. Kapaciteten per
viktenhet för 1 cell uppgår till storleksordningen
20—25 Ah/kg.
Ackumulatorerna vid elverkens
likströmsstationer äro i allm. blyackumulatorer. Vid
användning som kapacitetsbatterier,
d. v. s. för belastningsutjämning och reserv i
kraft- och beiysningsnät, anordnas i regel en
cellkopplare för förflyttning av den
yttre anslutningen mellan olika celler med
mellankoppling av ett motstånd under varje
övergång för undvikande av såväl avbrott
som kortslutning. Cellkopplaren utföres vanl.
dubbel, med en urladdnings- och en
laddnings-arm för möjliggörande av samtidig
urladdning och laddning. Buffertbatterier
sakna vanl. cellkopplare. I och med den
ökade användningen av likriktare för
matning av spårvägs- och järnvägsnät förlora
buffertbatterierna alltmer sin betydelse.
Smärre ackumulatorer för stationära
ändamål, ss. för reservbelysning,
signalanläggningar och radio, samt för användning på
bilar, truckar, järnvägståg o. s. v. äro antingen
av blytyp eller alkalisk typ. Laddning sker
antingen direkt från likströmsnät med
mellankoppling av motstånd eller medelst
omformare, likriktare o. dyl. Ofta kopplas
härvid ett flertal batterier i serie. Vanligt är
också, att ett batteri vid användning har sina
celler ordnade i vissa parallella grupper,
medan omkoppling i serie äger rum vid
laddning. Stationära mindre ackumulatorer
anordnas ofta för kontinuerlig laddning under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
