Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrisk fartygsdrift - *Elektrisk foderberedning - Elektrisk jordslutning - *Elektrisk kraftstation - Elektrisk kraftteknik - *Elektrisk ljusbåge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Elektrisk foderberedning—Elektrisk ljusbåge
1176
elektromotorer från en generator, driven av
kugghjnlsutväxling från mittaxeln. Även
andra tillämpningar av systemet finnas, ss.
anordningar för att hålla exakt samma
varvtal på två var för sig drivna propellrar för
att därigenom minska de skakningar på
fartyget, som bero på skillnaden i
propeller-varvtalen. V. C-n.
*Elektrisk foderberedning. Metoden att vid
ensilering (jfr Pressfoder) av färskt
grönfoder uppvärma grönmassan medelst
elektrisk ström har icke motsvarat
förväntningarna, varför den ej heller fått någon
praktisk betydelse. N. B-d.
Elektrisk jordslutning inträffar, då en
elektrisk ledare, som normalt har en viss
spänning i förhållande till jorden, blir
jordförbunden, direkt eller genom ett annat
jordförbundet föremål. I växelströmsnät innebär
en inträffande jordslutning i regel, att genom
felstället framflyter en kapacitetsström till
nätets övriga delar, vilken kan bränna
sönder ledaren, förorsaka kortslutning (se
Elektrisk kortslutning) mellan
olika ledare o. s. v. Vidare alstra jordslutningar
i växelströmsnät i regel störningar i
telefonledningar o. dyl. Särskilda anordningar (se
Elektriska reläer, suppl.) vidtagas
för snabb urkoppling vid jordfel eller för
kompensation av felströmmen. Om vid
inträffande e. även en annan ledare är
jordförbunden, uppstår kortslutning. F. D-n.
*Elektrisk kraftstation. Den moderna
utvecklingen i fråga om
vattenkraftstationer går mot en allt större enkelhet, vad
själva byggnaden beträffar. Sålunda
uppställas numera transformatorer och stälVerk
allt oftare utomhus. Antalet turbinaggregat
har minskats, samtidigt som
aggregatstorleken ökats; i Sverige ligger f. n. gränsen vid
omkr. 30,000 kW per aggregat. Om den
vat-tenbyggnadstekniska utvecklingen och den
mekaniska delen av vattenkraftstationerna
se Vattenkraftverk, även i suppl.
Vid s. k. pumpverk kunna
generatorerna även drivas som motorer från det
elektriska nätet och därvid i sin tur driva
pumpar för uppfordring av vatten till
kraftstationens vattenmagasin; vattenmängden
utnyttjas sedan av turbinerna vid därför
lämpad tidpunkt. På detta sätt åstadkommes ett
ekonomiskt samarbete mellan olika
samkörande kraftstationer, av vilka somliga, som
ej ha magasin, måste utnyttja en ständigt
framrinnande vattenmängd. Även mellan
värmekraftverk och pumpverk kan samarbete
ordnas. I Sverige finnes ett pumpverk, Sillre
(se Sillre kraftverk).
Automatiseringen av smärre
vattenkraftstationer är alltjämt aktuell. De
automatiska stationerna kunna indelas i
halvautomatiska, i vilka aggregaten
igångsättas och stoppas för hand eller med
fjärr-manöver, under det att stationen i drift kan
arbeta obemannad och alltså själv utföra
er
forderliga regleringsoperationer. I de
helautomatiska stationerna kan däremot
driften helt överlåtas åt sig själv, och tillsyn
erfordras endast vid fel och för inspektion,
smörjning o. dyl. Särskilt intresse tilldrar
sig en typ av automatiska stationer med
asynkrona generatorer, som dock
endast kunna arbeta med anslutning till nät,
på vilka en eller flera synkrona stationer äro
inkopplade. En automatisk kraftstation är
i regel medelst elektrisk fjärrmätning och
fjärrkontroll förbunden med en större,
bemannad station i samma nät.
Även i fråga om
värmekraftstationer, d. v. s. stationer med ångturbiner,
dieselmotorer eller andra värmekraftmaskiner,
har utvecklingen gått raskt framåt.
Aggregatstorleken har vuxit, och aggregat på
100,000 kW eller däröver förekomma i
utlandet. I Sverige har storleken 50,000 kW
uppnåtts (statens kraftstation i Västerås; se bild 5
till art. Ä n g t u r b i n). Om den ångtekniska
utrustningen se vidare
Angackumula-tor, Änganläggning, Ängpanna
och Ängturbin.
Samkörning mellan vatten- och
värmekraftstationer förekommer ofta och har till
ändamål att skapa ekonomisk drift och god
kraftreserv. Vattenkraften är i regel dyrare i
u^byggnad än värmekraften, varför det ofta
ej lönar sig att utbygga vattenkraft för hela
det behövliga effektbehovet; i sådana fall får
värmekraften täcka belastningsspetsarna och
dessutom i viss mån tjänstgöra som reserv
vid vattenbrist, iskravning o. a. störningar.
Den naturliga grunden för samkörningen blir
då, att bottenkraften täckes från sådana
vattenkraftstationer, som ej ha magasin
(flodkraftverk), medan kraftverk med
magasin utnyttjas för mera variabel belastning.
Slutligen täckas de verkliga, kortvariga
belastningsspetsarna med värmekraft. I vissa
fall kan det dock vara ekonomiskt att driva
värmekraftstationerna för alstring av
bottenkraften, varvid bästa bränsleekonomi ernås,
och täcka spetsarna med vattenkraft från
stationer med magasin. Jfr Elektriskt
kraftverk, suppl. F. D-n.
Elektrisk kraftteknik, se Elektrisk
starkströmsteknik, suppl.
*Elektrisk ljusbåge. En del av
spännings-skillnaden mellan elektroderna är
koncentrerad till ett ytterst tunt skikt vid katoden
(katodfallet, vanl. omkr. 5—10 V).
Sannolikt är detta skikt så tunt, att fältstyrkan
trots katodfallets låga värde är tillräcklig
att slita loss elektroner även från en kall
katod. Detta stödes av försök av H. Stolt,
som under vissa villkor kunde få en e., som
vandrade så snabbt över katodytan, att
någon glödning hos denna ej kunde påvisas.
Temp. hos själva ljusbågen har beräknats av
Ornstein ur mätningar av
intensitetsfördel-ningen i ljuset från bågen; han fann
värden av storleksordningen 6,000°—7,000°. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
