Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektriskt kraftverk - Elektrisk traktor - *Elektrisk transformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Elektrisk traktor—Elektrisk transformator
1184
Bild 1—4. 1 stjärn-stjärnkoppling, 2
triangel-stjärn-koppling, 3 stjärn-triangelkoppling, 4
stjärn-sicksack-koppling.
lägsta värde under samma tid.
Använd-ningsfaktorn är medelbelastningen i
relation till den med hänsyn till maskineri
m. m. tillgängliga högsta effekten, medan
belastningsfaktorn är
medelbelastningen i relation till maximibelastningen.
Båda uttryckas vanl. i %. Om förhållandena
för ett helt år studeras, uttryckes ofta
belastningsfaktorn i timmar och benämnes då
belastnings- eller u t n y 11 j n i n g
s-t i d samt definieras som den tid, under
vilken maximieffekten skulle uttagas, för att
den verkliga årsenergien skulle erhållas. En
niotsv. storhet, användningstid, kan
även ersätta användningsfaktorn.
Enl. svensk praxis använder man, i fråga
om det till ett kraftverk hörande linjenätet,
benämningen s t a m 1 i n j e för en
överförings- och hopkopplingslinje med 100 kV
spänning eller däröver. Landslinjer fördela
sedan effekten vid 40—70 kV och mata
sekundärstationer, från vilka utgår ett
bygdenät (bygdelinjer) med 10—20
kV, matande tertiärstationer. Här
vidtar ortsnätet med 1,5—3 kV, från vars
uttagspunkter, kvartärstationerna (i
regel stolptransformatorer), utgår
gårds-nätet med 380 eller 220 V. Kraftverket
äger i regel anläggningen t. o. m. tertiärsta-
tionerna, varefter distributionsföreningar eller
konsumenter övertaga distributionen. F.D-n.
Elektrisk traktor, vanl. en elektrisk truck
(se d. o., suppl.), avsedd att kunna framdraga
en eller flera släpvagnar. I regel är traktorn
ej försedd med lastplan. J. K.
•Elektrisk transformator bygges för
godtyckligt fastal, godtycklig koppling etc.
En-fastransformatorer användas någon gång i
trefasgrupper för
trans-formering i trefasnät,
men vanl. komma då
trefastransformatorer
till användning.
Dessa kunna kopplas på
många olika sätt,
vanl. i kombination av
de elementära
kopp-lingstyperna stjäin-,
triangel- och
sicksackkoppling.
Några dylika
kopplingar framgå av bild
1—4. Då nollpunkten
måste kunna belastas,
bör antingen
triangelstjärn- eller stjärn-
sicksackkoppling användas.
Den sparkopplade transformatorn eller
autotransformatorn (bild 5) har
delvis gemensam primär- och sekundärlindning.
Vid en given genomgångseffekt kan med
denna koppling såväl transformatorns storlek
som förlusterna minskas, i synnerhet om
primär- och sekundärspänningarna äro av
samma storleksordning, men å andra sidan blir
det primära nätet direkt ledande hopkopplat
med det sekundära, vilket ofta medför
olägenheter.
Med hänsyn till kärnans och
lindningar-nøts anordning kan e. utföras antingen som
kärntransformator, vanl. med
koncentriska lindningar, eller som
manteltransformator, vanl. med
skivlindning. Den förstnämnda typen
nyttjas ojämförligt mest i Sverige. Själva
lindningarna. utföras vid kärntransformatorer
antingen i form av c y 1 i n d e r- eller skruv-
Bild 6. Trefas kärntransformator.
Bild 5. Sparkopplad
transformator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
