Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrisk ugn - Motståndsmaterial - Temperaturmätning och temperaturreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Elektrisk ugn
1190
II. M o t st å n d s ug n a r (forts.). — Bild 9. »Motståndsugn» för glödgning, härdning, lackering, torkning,
bakning etc. — Bild 10. »Saltbadsugn» för härdning och anlöpning och i vissa fall även för smältning (i
degel, som nedsänkes i saltbadet).
III. Induktionsugnar. — Bild 11. »Transformatorugn» för smältning av järn, stål och andra metaller. —
Bild 12. »Virvelströmsugn» för smältning av järn, stål och andra metaller.
anges, eller också kan man i materialet
införa kroppar av elektriskt ledande
material, i vilka värmet utvecklas.
Gentemot de bränsleeldade ugnarna
erbjuder e. väsentliga fördelar, bland vilka märkas
följ.: Det tekniskt användbara
temperaturområdet har ökats till över 3,000° C. Höga
temp. och stora energimängder kunna
utvecklas inom helt små ugnsvolymer. E. kan med
bibehållen god värmeekonomi utföras i alla
erforderliga storlekar, från tandläkarnas
emaljbrännugn, som rymmer några få gram,
till ljusbågsugnar för stålframställning,
rymmande 100 ton stål. Man ernår en god
värmekontroll, som med fördel kan göras
automatisk. Elektriskt alstrade värmemängder
kunna mätas på ett bekvämt och noggrant
sätt. E. kräver i allm. mindre utrymme, lägre
anläggningskostnad och kortare årliga
stille-stånd för reparation än de eldade ugnarna.
Materialet, som skall värmebehandlas,
tillföres inga föroreningar, motsv. stenkolens
svavel, träkolens fosfor o. s. v. E. medför i
vattenkraftrika men kolfattiga länder oberoende
av importerat bränsle. Lagringsutrymme och
transportkostnader för bränsle och aska
bortfalla. Arbetsprocedurerna kunna i stor
omfattning mekaniseras, varigenom man blir
mindre beroende av speciellt yrkesskicklig
arbetskraft. Vid ugnar, som endast användas
under dagen, behöves ingen arbetskraft för
ugnens tidiga uppeldning; e. inkopplas
automatiskt medelst kontaktur på lämplig tid.
Produkten får högre och jämnare kvalitet,
och kassationen minskas. Kring e. har man
i regel en ren atmosfär och undgår för
personalen besvärande strålningsvärme.
Motståndsmaterial. I motståndsugnarna
använder man alltefter ugnens arbetssätt och
den önskade temp. motståndsmaterial av
olika slag, i form av tråd, band, stavar, korn
eller smält salt. Den högsta drifttemp., som
kan förekomma vid bruk av olika
motståndsmaterial, är följ.
Valsat järn .............................. 350°
Nickel ................................... 700°
Kromnickellegeringar ................... 1,150°
Krom-aluminium-järnlegeringar ... 1,300°
Platina ................................ 1,350°
Kiselkarbid ............................ 1,500°
Volfram (i reuucerande atmosfär) 2,500°
Grafit ................................. 3,000°
Klorbarium (för saltbadsugnar) ... 1,300°
Temperaturmätning och-
temperaturreglering. För temperaturmätning i e. användas
i regel vid temp. upp till 1,600°
termoelement, anslutna till en oftast i Celsiusgrader
graderad millivoltmeter. Vid ännu högre temp.
användas optiska pyrometrar.
För automatisk konstanthållning av
ugns-temp., resp, för effektreglering, brukar man
vid ljusbågsugnar reglera ljusbågslängden
genom elektrodernas förflyttning med hjälp av
organ, som påverkas av termoelement, resp,
effektmätare. Särskilt vid mycket grova
elektroder, t. ex. vid elektriska masugnar,
föredrar man dock att reglera effekten genom
ändring av den tillförda spänningen.
Vid motståndsugnar med lägre effekter
åstadkommes en automatisk konstanthållning
av ugnstemp. oftast med hjälp av
kvicksilverströmbrytare, påverkade av något
lämpligt temperaturkänselorgan, t. ex. en
bime-tallisk fjäder. Vid högre effekter anslutes ett
i ugnsrummet anbragt termoelement till en
med gränslägeskontakter försedd effektmä- .
tare. vilken med hjälp av reläer och
elektromagnetiskt påverkade kontaktorer stundtals
frånkopplar hela effekten eller en del därav.
Bild 13. Virvelströmsugn för 2 frekvenser. 5 ton,
1,250 kW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
