Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elster, Julius - *Elster, K., d. y. - Elta - Eltz-Rübenach, Paul von - Elverk - *Elvestad, S. - *Elving, R. B. - Elyria - E. M. - *Emanuel Filibert - *Embargo - Embden, Gustav - Emborg, Jens Laursön - *Embryotomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Elster, J.—Embryotomi
1214
ETster, Julius, tysk fysiker (1854—1920),
lektor i Wolfenbüttel 1881, utförde tills, m.
H. Geitel (se d. o.) ett stort antal
undersökningar rörande luftelektricitet m. m. Sv. B-r.
♦Elster, K., d. y., har vidare utgivit »Skibe
i drift» (1927), »Spor som blev utslettet»
(1928), »Bonde Veirskjæg» (1930), hans me^t
betydande på senare
år, »Da jeg kom til
anseelse. Muntre
historier» (1931), »Fugl
Föniks» (1932) och
»Tirdalsb rödrene»
(1933), essäerna
»Livet og digtningen»
(1928). E. är även
en högt ansedd
teaterkritiker. Hans
studie över Johanne
Dyb-wad (1931) är en
uppgörelse med de starkt
stiliserade riktningarna och ett försvar för
realismen i skådespelarkonsten. Hans
»Illu-strert norsk litteraturhistorie» utkom i 2:a
uppl., 6 bd, 1934—35. R. Fgn;R-nB.
Elta, förk. för Lietuvos telegramu agentura,
litauisk officiös telegrambyrå, gr. 1920,
sorterar under litauiska utrikesdep.
Eltz-Rübenach, Paul, frih. von, tysk
politiker och ämbetsman (f. 1875). Efter att
1914 kort tid ha varit i engelsk fångenskap
ledde han 1916—17 de bulgariska
järnvägarnas reorganisation. 1923 blev han
ministerial-råd i kommunikationsministeriet och
utnämndes i juli 1924 till chef för
statsbanedirektio-nen i Karlsruhe. Sedan 1932 är han
kommunikationsminister i tyska riksregeringen. Han
är katolik och tillhörde förr centrumpartiets
högra flygel. R- C-n.
Elverk, se Elektricitetsverk, suppl.
♦Elvestad, S., dog 1934. E. var en utmärkt
tidningsman, medarbetade bl. a. i Aftenposten
och Tidens Tegn. Ett urval av hans artiklar
och korrespondenser
föreligger i »Aar og
dag» (1913). I
»Ångsten» (1910) och »De
fortaptes hus» (1912)
gav han skildringar
från gränsområdet
mellan abnormt och
normalt själsliv. Sin
starkt nationalistiska
och reaktionära
uppfattning utvecklade
han i de bitande
satiriska »Fædrelandets
have» (1915) och »Professor Umbrosus»
(1922). R-nB.
♦Elving, R. B., dog 1927 27/7.
Elyria [ili’rie], stad i n. Ohio, U. S. A., 40
km v. s. v. om Cleveland; 25,633 inv. (1930).
Järnvägsknut; kemiska fabriker, stålverk,
tillv. av automobiler.
E. M., idrottst., förk. för
Europamäster-skap, se Mästerskapstävlingar.
♦Emanuel Filibert. Jfr A. Segre och P.
Egidi, »Emmanuele Filiberto» (2 bd, 1928).
♦Embargo, bankv., förbud, t. ex. för
kapitalemissioner under finanskris.
Embden, Gustav, tysk fysiologisk
kemist (1874—1933), utbildades hos
Hofmeis-ter i Strassburg, blev 1904 kemisk assistent
hos C. von Noorden i Frankfurt a. M. och
1914 prof, och ledare
för den
fysiologiskkemiska institutionen
där. Bland de många
betydelsefulla arbeten
E. utfört, delvis i
samarbete med ett
stort antal
medarbetare och lärjungar,
märkas i första
rummet upptäckten och
det vidare
utforskandet av
kolhydratfos-forsyreestrar i muskulaturen (lactacidogen)
samt ammoniakbildningen ur adenylsyra vid
muskelkontraktion. E. var även den förste,
som i princip upptäckt »kolhydratens
kretslopp» i muskeln. E. var inedred. i det stora
standardverket »Handbuch der normalen
und pathologischen Physiologie» (1925 ff.).
Flertalet av sina arbeten publicerade E. i
Zeitschrift für Physiologische Chemie. —
Genom sina banbrytande och mångsidiga
forskningar framför allt inom muskelkemien
bidrog E. i hög grad till de senare årens
snabba utveckling på detta område. U. v. E.
Emborg, Jens Laursön, dansk
tonsättare (f. 1876), organist i Vordingborg
1906. E. har bl. a. komponerat två symfonier,
sex stråkkvartetter o. a. kammarmusik,
orgel-och pianoverk, körverk, operor och sånger,
däribland »Ur Fridolins poesi» (ord av
Karl-feldt). H. G-t.
Thygesens universalembryotom.
♦Embryotomi, veter., förekommer särskilt
vid förlossning av nötkreatur och häst, då
felaktigt fosterläge föreligger eller då fostret
är för stort i förhållande till
förlossnings-vägarna. — Omkr. 1920 konstruerade den
danske veterinären Thygesen en s. k.
universalembryotom, som numera kommit till
allmän användning. Detta instrument utgöres
av två parallella och med varandra
sammanfogade metallrör, som i ena ändan äro
försedda med dubbelmunstycke av speciellt hård
metall. I rören löper en tunn trådsåg, med
vilken man kan såga i alla riktningar. Detta
möjliggöres genom munstyckenas
konstruktion. Instrumentet underlättar i hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
