Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Embryotomi - *Emeritilön - *Emerson, R. W. - *Emfysem - *Emigranter - Emin bej, Mehmed - *Emission - *Emissionsbank - Emissionsstämpel - *Emma (drottning av Nederländerna) - *Emmaboda - Emmanuel, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Emeritilön—Emmanuel
1216
veterinärens arbete, och, då sågen går
skyddad genom fostervägarna, riskeras ej skador
på dessa. N. L.
•Emeritilön. 1. Lagen om e. 9 dec. 1910
har delvis ändrats genom lag 13 dec. 1929.
Enl. sistnämnda lag delas e. i grundbelopp
och provisoriskt tilläggsbelopp, som utgör
1,000 kr. för alla. Sammanlagt må högst
1 mill. kr. för år användas till e.
Avgångs-åldern för ord. präst har sänkts till 70 år.
Skyldighet att avgå inträder enl. 1929 års
lag för präst, när han fyllt 65 år och under
mer än tre av de senaste fem åren haft
tjänstledighet på grund av obotlig sjukdom
eller ålderdomssvaghet eller när han,
oberoende av åldern, under fem på varandra
följ, år på grund av sjukdom, vanförhet eller
lyte varit ur stånd att tjänstgöra och finnes
oförmögen till tjänstgöring för framtiden.
Antalet e. har genom k. br. 22 mars 1935
bestämts att fr. o. m. 1 april 1936 vara:
för kyrkoherdar högst 147, för komministrar
högst 45 och för e. o. prästmän högst 31.
— E. för biskopar bestämdes genom k. kung.
22 april 1927 till 2, men antalet ökades
genom kung. 20 mars 1931 till 3. Fr. Sg.
•Emerson, R. W. »Uncollected writings:
essays, addresses» etc. utgåvos 1912. Nyare litt.:
R. Mc Quiston, »The relation of R. W.
E. to public affairs» (1923); E. G. Sutcliffe,
»E:s theories of literary expression» (s. å.);
P. Sakmann, »R. W. E:s Geisteswelt» (1927);
R. Michaud, »L’esthétique d’E., la nature,
Fart, 1’histoire» (s. å.) och »La vie inspirée
d’E.» (1930); Ph. Russell, »E. The wisest
ame-rican» (1929); Van Wyck Brooks, »Life of E.»
(1932). På sv. finnes även »Andliga lagar
och andra essayer» (1927).
•Emfysem. Hos husdjuren förekomma
samma former av e. som hos människan; särskilt
vanligt hos häst är det alveolära
lungemfy-semet (se Kvickdrag).
•Emigranter. 1. Ny litt.: A. Gain, »La
restauration et les biens des émigrés» (2 bd,
1928). B. H-d.
2. På senare år synes de ryska e:s antal
ha minskats betydligt, trol. mest beroende
på assimilation i den omgivande
befolkningen. Beräkningarna av antalet ha
givit skiftande resultat. Av den s. k.
Nansen-kommittén beräknades de 1929 till 900.000
pers., därav 330.000 i Frankrike. Antalet i
Tyskland och Polen bosatta ryska e., som
kort efter världskriget var mycket stort,
angavs ha minskats till 10,000 i vartdera
landet. Dessutom uppgåvos 50,000 vara
bosatta i Jugoslavien, lika många i Bulgarien,
30,000 i Lettland och 40,000 i de övriga
randstaterna, 25,000 i Tjeckoslovakien, lika
många i Rumänien, omkr. 90,000 i Kina och
30.000—50.000 i Japan. Dessa siffror synas
dock vara för låga; ung. samtidiga
uppskattningar ha kommit till vida högre siffror —
Litt.: H. v. Rimscha, »Russland jenseits der
Grenzen (1921—1926)» (1927); ry. monogr. om
e. i Prag av S. P. Postnikov (1928); J. Delage,
»La Russie en exil» (1930); Ch. Ledré, »Les
emigrés russes en France» (s. å.); W. Ch.
Ilun-tington, »The homesick million» (1933). A. A-t.
Efter upprättandet av den fascistiska
diktaturen i Italien flydde många radikaler,
socialister och kommunister till utlandet, så’
t. ex. förre konseljpresidenten F. Nitti. Dessa
e. togo särskilt sin tillflykt till Frankrike,
och Paris var länge den främsta härden för
den antifascistiska propagandan. Även från
andra stater ha oppositionella flytt efter
införandet av diktatur, främst från Tyskland
efter nationalsocialismens seger 1933. Medl.
av oppositionen — efter händelserna 30 juni
1934 även nazister — och dessutom ett
betydligt antal judar ha sedan av olika
orsaker lämnat landet. De tyska e:s antal
beräknades maj 1935 av tyska hemliga
polisen till omkr. 110,000, därav 90,000 judar
och 20,000 politiska flyktingar. Judarna ha
särskilt begivit sig till Palestina, en del till
Nord- och Sydamerika, de övriga till
Tjeckoslovakien — i synnerhet Prag —, Ryssland
och Skandinavien. För att lindra nöden bland
flyktingarna har N. F. under ledning av en
särskild kommissarie, amerikanen
MacDo-nald. anvisat medel i begränsad utsträckning.
Flyktingar från Jugoslavien, särskilt
kroater och makedonier, ha, sedan riket
grundades, begivit sig till grannländerna,
Frankrike, Förenta staterna och Kanada. F. K. J.
Emin bej, M e h m e d, turkisk skald (f.
1869), se M e h m e d, suppl.
•Emission, fys., utsändande av strålning av
något slag (ljus, elektroner el. dyl.).
•Emissionsbank, se B a n k, suppl.
Emissiönsstämpel, stämpel, föreskriven i
1914 års stämpelförordn. (jfr
Stämpelpapper), som i hithörande delar
omredigerats 1927 och 1930. Aktiebrev i inländskt
bolag skall förses med e., innan brevet utges
av bolaget, och aktiebrev i utländskt bolag,
innan det f. ggn, sedan det införts till riket,
här belånas, försäljes eller på annat sätt
överlåtes. Detta gäller även obligation, som
utfärdas här i riket, eller obligation, som
utfärdas utomlands, införes hit, belånas här
o. s. v. E. utgår å fondpapperens
emissionskurs med 1 % för aktie (10 öre för fulla
10 kr.) och 0,6 % för obligation (60 öre för
belopp, ej överstigande 100 kr.). — Att skilja
från e. är fondstämpel (se d. o.). E. F. K. S-n.
•Emma, drottning av Nederländerna, dog
1934 20/3.
•Emmaboda blev 1930 köping; 143 har,
1,236 inv. (1935). I E. finnas elektrisk
kraftstation, glasbruk (fönsterglas),
kristallglassli-perier, velocipedfabrik, stenhuggeri,
snickerifabrik, .möbelfabriker m. m. samt två
bankkontor. Tax.-värde å fastighet 1,839,800 kr.
(1934), tax. inkomst 1,016,450 kr. — E. och
Vissefjärda kommun utgöra tills. Vissefjärda
församling.
Emmanuel [-nyäT], M a u r i c e, fransk
mu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
