Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Encyklopedi - *Encyklopedister - Ender, Otto - *Endossement - *Endre - Endzelins, Janis - *Energi - Energidistribution - Energiomsättning - Eneroth, Karl Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Encyklopedister—Eneroth, K. O.
1220
uppl. 1935 ff.), av italienska den överdådigt
illustrerade »Enciclopedia italiana» (utg. av
G. Treccani m. fl., 1929 ff.; hittills 26 bd),
av polska »Wielka ilustrowana encyklopedija
powszechna», utg. av Gutenbergs förlag (18
bd + 2 supplementbd, 1929—34), av ryska,
som till stor del behandla stoffet ur
kommunistisk synpunkt, »Bolsjaja sovetskaja
entsi-klopedija» (1926 ff.; beräknas till 65 bd, av
vilka hittills 27 bd från början och de 7 sista
delarna utkommit) samt en mindre, »Malaja
sovetskaja entsiklopedija» (10 bd, 1930—31;
om dess behandling av svenska förhållanden
se A. Almhult i »Festskrift till Verner
Söderberg», 1932). Av nyare skandinaviska e. må
nämnas »Bonniers konversationslexikon» (12
bd + 1 supplementbd, 1922—29), »Lindblads
lexikon» (3 bd, 1925—29; bearb. under titeln
»Ahlén & Söners uppslagsbok», 13 dir, 1931
—33) och »Svensk uppslagsbok» (1929 ff.;
hittills 25 bd). »Norsk konversasjonsleksikon»,
utg. av W. Keilhau (6 bd, 1931—34),
»Gylden-dals konversasjonsleksikon», utg. av E. B.
Schieldrop (2:a uppl., 12 bd, 1935), och det
aktuellt betonade »Illustreret dansk
konver-sationsleksikon», utg. på Berlingske Tidendes
förlag av P. A. Rosenberg m. fl. (1933 ff.).
Dessutom finnas e. på bl. a. nygrekiska (12
bd, 1927—31), lettiska (1927 ff.), estniska
(1932 ff.), litauiska (1933 ff.), hebreiska (1935
ff.) och jiddisch (1935 ff.).
Benämningen e. nyttjas även om
uppslagsverk, som i alfabetisk ordning behandla ett
begränsat område, en viss vetenskap etc., t. ex.
»The australian encyclopædia» (2 bd, 1925—
26), »Narodna enciklopedija» (4 bd, 1925—29;
behandlar Jugoslavien), »Jüdisches Lexikon»
(5 bd, 1927—30) och »Encyclopædia judaica»
(1928 ff.). Till denna grupp kunna även
räknas »Enzyklopædie des Islam» (4 bd, 1908—
34; bd 3 ej färdigt), »Encyclopædia of religion
and ethics» (13 bd, 1908—26), »Encyclopédie
de la musique» (11 bd, 1913—30) och
»Motor-encyklopedi», utg. av J. Nerén (1927). — Litt.:
E. H. Lehman, »Geschichte des
Konversationslexikons» (1934). A. A-t.
♦Encyklopedister. Se även A. Cazes, »Grimm
et les encyclopédistes» (1933).
Ender, Otto, österrikisk politiker, skapare
av den nya österrikiska författningen (f. 1875),
jur. dr. E. tillhörde den konstituerande
nationalförsamlingen 1918 som representant för
kristligt sociala
partiet och
förbundsrådet till dess
upplösning. Sedan 1918 är
E. landshövding i
Vorarlberg. 4 dec.
1930—16 juni 1931
var han österrikisk
förbundskansler och
sept. 1933—juli 1934
förbundsminister för
författnings- och
för-valtningsreform. I
denna egenskap utarbetade E. utkastet till
den nya österrikiska författningen på
stånds-grundval (se Österrike, sp. 1516—17). W. F.
♦Endossement. Växel- och checklagarna
använda i st. f. e. och endossatarie ordformerna
indossament och indossatarie. Utom för
växlar och checker begagnas termen e.
(indossament) även vid konossement, upplagsbevis
m. fl. dokument. Å. M.
♦Endre ingår fr. o. m. 1 maj 1928 i
Bar-lingbo, Ekeby, E. och Hejdeby pastorat.
E’ndzellns, J ä n i s, lettisk språkforskare
(f. 1873). Blev 1903 docent i Dorpat, var
1908—20 prof, i Charkov och kallades 1920
till prof, i Riga. E. har utövat ett mycket
stort, normerande inflytande på det lettiska
språkets ortografi och grammatik och har
skrivit talrika vetenskapliga undersökningar
på flera språk. Hans främsta arbeten äro
»Lettisches Lesebuch» (1922) och »Lettische
Grammatik» (1923) med stort material om
lettiskt litteraturspråk och lettiska dialekter.
Sedan 1923 utger E. tills, m. K. Mühlenbach
»Lettisch-deutsches Wörterbuch». R. Ljl.
♦Energi. Med atomfysikens och den
fysikaliska kemiens snabba framsteg och deras
allt fastare inbördes samband har ett
antal nya energienheter kommit i bruk.
Hit hör elektron vol t (se d. o., suppl.).
Inom kärnfysiken (se d. o. och Atom, sp.
320, båda i suppl.) utnyttjar man ofta
relati-vitetsteoriens resultat, att en massa är
ekvivalent med en energimängd, lika med massan
gånger ljushastighetens kvadrat, till att ur
atomviktsbestämningar sluta till
energiomsättningar el. omvänt. Då 1 atomviktsenhet
(massan av en hypotetisk atom med
atomvikten exakt 1) är 1,65 • 10’24 g, svarar häremot
O,ooi48 erg = 932 eMV. Omsättes vid en
kemisk reaktion 1 elektronvolt per molekyl,,
motsvarar detta 23,i kcal per grammolekyl.
Då enl. kvantumteorien energien hos ett
ljuskvantum är lika med Plancks konstant gånger
frekvensen, blir energien även proportionell
mot v å g t a 1 e t, antalet vågor per
längdenhet el. inverterade värdet av våglängden..
Är denna uttryckt i cm, fås vågtalet i cm"1
el. (spektroskopiska) frekvensenheter.
Mot 1 frekvensenhet svara 1,96 • 10‘18 erg —
1,234 • 10"4 eV. Omsättes en energimängd,,
motsv. 1 frekvensenhet per molekyl, motsvarar
detta alltså O,oo285 kcal/grammolekyl. Sv. B-r.
Energidistribution, se Elektrisk ar
betsöverföring och Elektriskt
kraftverk, båda även i suppl.
Energiomsättning, se
Ämnesomsättning.
Eneroth, Karl Olof, skogsman (f. 1886 2/uL
utexaminerades från Skogsinstitutet 1909,
anställdes hos Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
1910, blev intendent där 1917 samt var
skogs-chef vid samma bolag 1920—25. E. blev t. f.
prof, i skogsskötsel vid Skogshögskolan 1927
samt ord. prof. 1930. Skr.: Vetenskapliga
uppsatser i fackpressen. S-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
