Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emmanuel, Maurice - Emmer - *Emmån - Empire state building - *Empusa muscae - Emscherbrunn - Emulsionsbetong - eMV - *Enander, S. J. - Enargit - Enblom, Axel Walfrid - *Enblom, F. - Encaustum, Enkaustum - *Enckell, C. J. A. - Enckell, Olof Wilhelm Toussaint - *Enckell, O. P. - *Enckell, Rabbe Arnfinn - *Encyklopedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Emmer—Encyklopedi
1218
sikhistoriker och kompositör (f. 1862), sedan
1909 prof, i musikhistoria vid
Pariskonserva-toriet. E. har författat flera arbeten om
den antika grekiska musiken, ss. »La danse
grecque antique» (1896) och avd. om grekisk
musik i A. Lavignacs »Encyclopédie de la
mu-sique», bd 1 (1913). Bland hans övriga böcker
märkas det ur musikteoretisk synpunkt
skrivna verket »Histoire de la langue musicale» (2
bd, 1911), en studie över Debussys »Pelléas et
Mélisande» (1926) och en biogr. över C.
Franck (1930). E. har även framträtt som
kördirigent och kompositör av kammarmusik,
orkesterverk, sånger och operor. H. G-t.
Emmer, se Vete, sp. 354.
♦Eminån. E:s disponibla medelvatteneffekt
i hela flodområdet beräknas numera (1935)
till 52,000 hkr, dess utbyggda effekt till
23,300 hkr. De största kraftverken ägas av
Finsjö kraft-a.-b., som sedan 1921 äges av
Sydsvenska kraft-a.-b. S. Efs.
Empire state building [e’mpäie stél’t [-bi’l-dip],-] {+bi’l-
dip],+} se New York, sp. 951.
♦Empusa muscae, se även Fykomyceter.
E’mscherbrunn, se Biologisk rening
av avloppsvatten.
Emulsiönsbetong, se
Asfaltbeläggningar, suppl., sp. 284.
eMV, se Elektronvolt, suppl.
♦Enander, S. J., avled under en
forskningsfärd i Kanada 1928 10/i2- Hans förmögenhet
testamenterades till Vet.-akad. som tillskott
till den tidigare bildade fonden och de
botaniska samlingarna till Naturhist. riksmuseet.
Enarglt, se Kopparmalm, sp. 1196.
Enblom, Axel Walfrid, historiker (f.
1891 2/i2), kusins son till F. E. Blev fil. dr
i Uppsala 1925, ingick i Riksarkivet 1917
och är sedan 1930 förste arkivarie där. Han
har bl. a. skrivit »Privilegiestriderna vid
frihetstidens början 1719—1723» (1925; akad.
avh.) och godshistoriska studier samt utgivit
»Svenska riksrådets protokoll», d. 17 (1929),
för 1657. E. har även utfört inventeringar av
godsarkiv för Riksarkivets räkning. Han är
sekr. i redaktionskommittén för serieverket
»Sveriges riksdag».
♦Enblom, F., lämnade 1932 chefskapet för
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avgick
samtidigt ur Väg- och vattenbyggnadskåren,
vars chef han blev 1928. Han var 1906—23
led. av flera kungl. kommittéer för utredning
av byggnads- och trafikfrågor. E. Hlr.
Encåu’stum, E n k a u s t u m, se E n k a
u-s t i k.
♦Enckell, C. J. A., var envoyé i Paris till
1927 och blev 1928 led. av direktionen för
Unionbanken och 1931 av Helsingfors
aktie-bank.
♦Enckell, K. M. Se uppsats av B. Hintze i
Ord och Bild 1927.
E’nckell, Olof Wilhelm T ou s s a i n t,
finländsk författare (f. 1900), son till K. E.;
fil. kand. 1923. Har utgivit berättelserna »Ett
klosteräventyr» (1930), »Halmstacken» (1931),
»Vårt hjärta» (1933) och »Guldkedjan» (1934)
samt reseskildringarna »Falska trubadurer»
(1932; tills, m. Å. Claesson) och
»Olivparadiset på banditernas ö» (1934). Det
psykologiska intresset är förhärskande iE:s
berättelser; miljön är vanl. de finsk-ryska
gränstrakterna i s. Karelen. E. har även varit
litteraturkritiker i Hufvudstadsbladet. G-r C.
♦Enckell, O. P., föddes 1878 (ej 1873). Han
blev 1928 chef för Läskelä bruk.
♦Enckell, Rabbe A r n f i n n (jfr
Enckell, K.), har ytterligare utgivit
diktsamlingen »Vårens cistern» (1931) och
prosaböckerna »Tillblivelse» (1929), »Ljusdunkel»
(1930), »Ett porträtt»
(1931) och
»Landskapet med den dubbla
skuggan» (1933;
innehåller även dikter).
Särskilt i de tidigare
verken är han en
representant för den
expressionistiska riktningen. Hans
diktning präglas av spröd
känslighet och av ett
minutiöst
återgivande av de egna
sensa
tionernas finaste nyanser; hans bästa saker
äro i sin art fulländade miniatyrer. E. har
även utgivit antologien »Modärn
finlandssvensk lyrik» (1934; med inl.). Som målare
karakteriseras E. främst av samma veka
känslighet, som utmärker hans diktning. G-r C.
♦Encyklopedi. På senare år har utkommit
en rad nyare, vanl. helt omarb. uppl. av e.
Bland dessa må nämnas den franska
»La-rousse du XXe siècle» (9 bd, 1928—-33), 14:e
uppl. av den engelska »Encyclopædia
britan-nica» (23 bd + atlasband, 1929; det
nordamerikanska inslaget har betydligt ökats i denna
uppl.), av de tyska 7 :e uppl. av »Meyers
Lexikon» (12 bd + 3 supplementbd, 1924—
33), 15 :e uppl. av Brockhaus’ e., »Der grosse
Brockhaus» (20 bd, 1928—35), och 4:e uppl.
av Herders e., »Der grosse Herder» (12 bd +
atlasbd, 1931; supplementbd 1935), samt ny
uppl. av den finska »Tietosanakirja» (1931
ff.). Den tjeckoslovakiska »Masaryküv slovnfk
naucny» avslutades med bd 7 1933; ett suppl.
till den stora tjeckiska »Ottüv slovnfk naucny»
(1888—1909) började utkomma 1930. 2:auppl.
av den danska »Salmonsens illustrerede
kon-versationsleksikon» avslutades med bd 25
1928 (ett supplementbd utkom 1930). 3:e
uppl. av den svenska Nordisk Familjebok
avslutades med bd 20 1934 (suppl. i 3 bd under
utgivning); huvudred, är sedan 1933 (från bd
18) fil. dr Y. Lorents.
Av andra nyare e. må nämnas två spanska,
den stora »Enciclopedia universal ilustrada
europeo-americana», utg. av Espasa-Calpe
(inberäknat 10 supplementbd 80 bd, färdig
1933; årliga supplementbd 1934 ff.), och den
mindre »Diccionario enciclopédico Salvat» (2:a
XXI. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
