Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Eskilstuna - Eskilstuna Fors - Eskilstuna Kloster - Eskilstunamonumentet - *Eskilstunaån - *Eskimåer - *Eski-Schehir - Eskola, Pentti Eelis - *Eslöv - Esmeraldas - Esop(us)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Eskilstuna Fors—Esop(us)
1254
Utsikt över Eslöv. Flygfotografi (H 360) av Aero materiel a.-b.
tralbibliotek. Om större förändringar inom
industrien se även Bolinders, J. & C. G.,
mekaniska verkstads a.-b., suppl.
Fabriksindustrien sysselsatte 1933 vid 148
arbetsställen 6,388 arb. mot 1929 169
arbetsställen, med 7,240 arb. F. n. (1935) torde
arb.-antalet vara större än 1929. Tax.-värdet å
fastighet utgjorde 1934 117,550,100 kr., därav å
skattefri fastighet 9,447,000 kr., den tax.
inkomsten 37,237,270 kr., stadens tillgångar vid
årsskiftet 1933—34 20,034,652 kr. och
skulder 14,123,483 kr. N. Södermanlands järnväg
har övertagits av S. J. Sjöfarten har nedgått.
G. R—11; E. R-r.
Eskilstuna Fors, se Eskilstuna, ovan.
Eskilstuna Kloster, se Eskilstuna, ovan.
Eskilstunamonumentet, se
Södermanland, sp. 1209 och bild 17.
•Eskilstunaån. Den i E:s flodområde
disponibla medelvatteneffekten beräknas till 16,000
hkr, av vilka 10,300 hkr utbyggts (1935),
därav omkr. hälften i Svartån och återstoden
främst vid Skogstorp och Tunaforsfallet (båda
i Eskilstuna) i egentliga E.
*Eskimåer. Bland nyare litt. om e. märkes
en rad arbeten, publicerade såsom »Report of
the fifth Thule expedition 1921—24», bl. a.
K. Birket-Smith, »The caribou eskimos» (2
bd, 1925); Th. Mathiassen, »Archæology of the
central eskimos» (2 bd, 1927); K. Rasmussen,
»Intellectual culture of the iglulik eskimos»
(1929), »Observations on the intellectual
culture of the caribou eskimos» (1930), »The
netsilik eskimos. Social life and spiritual
culture» (1931) och »Intellectual culture of the
copper eskimos» (1932). Se även K.
Birket-Smith, »Eskimoerne» (1927) och »Über die
Herkunft der Eskimos» (i Anthropos 1930), Th.
Mathiassen, »Eskimoerne i nutid og fortid»
(1929), samt litt. till art. Grönland, suppl.
*Eski-Schehir skrives nu off. E s k i s e h i r
och hade 1927 32,341 inv. Vilajetet (13,335
km2) hade s. å. 154,332 inv.
E’skola, Pentti Eelis, finsk geolog (f.
1883). Blev 1922 statsgeolog vid geologiska
kommissionen samt 1924 professor i
mineralogi och geologi vid universitetet i
Helsingfors. Bland E:s för petrografiens och
malmgeologiens utveckling mycket betydelsefulla
arbeten kunna nämnas »On the petrology of
the Orijärvi region in southwestern Finland»
(i Bulletin de la Commission Géologique de
Finlande, n:r 40, 1914), »Om sambandet
mellan kemisk och mineralogisk sammansättning
hos Orijärvitraktens metamorfa bergarter»
(ibid., n:r 44, 1915), »The mineral facies of
rocks» (i Norsk Geol. Tidsskr., bd 6, 1920) och
»On the eclogites of Norway» (i
Videnskaps-selskapets Skrifter, Oslo, 1921). Se även
R a m s a y, Wilhelm, sp. 464. N. Zn.
•Eslöv. Folkmängden utgjorde 1935 5,992
pers. Rådhuset om- och tillbyggdes 1927,
varjämte högre samskolan (se nedan) väsentligt
tillbyggts 1934. Tax.-värdet å fastighet hade
1934 stigit till 24,615,500 kr., därav 1,477,300’
kr. för skattefri egendom och 560,500 kr. för
jordbruksfastighet; den tax. inkomsten
utgjorde s. å. 7,013,540 kr., stadens tillgångar
och skulder vid årsskiftet 1933/34 resp.
3,135,722 kr. och 2,385,798 kr. Bland
fabrikerna märkas numera även E:s
yllefabriks-a.-b. (gr. 1929; 80 arb.) och E:s korkfabrik.
Högre samskolan är sedan 1931 ombildad till
statlig samrealskola med kommunalt
latin-och realgymnasium. Därjämte finnas en
folkhögskola och en teknisk (tvåårig)
yrkesskola. S. B-e.
EsmeraTdas, hamnstad i n. v. Ecuador, vid
Rio Esmeraldas’ mynning i Stilla havet;
omkr. 3,000 inv. Järnväg under byggnad till
Quito; flyghamn, radiotelegrafstation.
Esop(us) [esä’-], numera föga bruklig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
