Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Esop(us) - *Espartero, B. - *Espina de la Serna, C. - Esping - Esplá y Triay, Oscar - *Essen (stad) - *Essen, von - *Essén, A. - *Essén, R. Th. - Essenasfalt - *Essen-Möller, G. E. - Esser, Hermann - *Essex, R. D. - *Essingen - Essvik - *Estaunié, É. - Estborn, Aron Sigfrid - Esteras - Esterházy, Móric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Esp artero—Esterhåzy
1256
svenskning av fabelförfattaren A i s o p o s’
namn (på fr. kallad Ésope).
♦Espartero, B. Sp. monogr. av greve de
Romanones (1932).
*Espina de la Serna, C., uppges vara född
1879 (ej 1873). E. företog 1929 en resa till
Amerika, där hon är mycket populär och
entusiastiskt hyllades. Hennes drama »El Jayön»
uppfördes under titeln »L’innocente» 1928 med
stor framgång i Rio de Janeiro. Bland hennes
senare romaner må nämnas »La virgen
pru-dente» (1929), där E. förordar en måttfull
feminism, och »Flores de ayer» (1934). K. A. H.
Esping, sjöv., mindre båt, förr använd för
transporter inom hamn- och varvsområden.
Esplä y Triay [-la’ i trial’], Oscar, spansk
tonsättare (f. 1886). Räknas bland de mer
betydande nutida spanska tonsättarna. E., som
särskilt anknyter till östspansk folkmusik,
har komponerat »Suite levantina» för
orkester, symfoniska dikter, däribland »Don
Quijote velando las armas», kammarmusik,
pianostycken, baletter, operan »La bella
durmiente» m. m. Jfr A. Salazar, »La mösica
contemporänea en Espana» (1930). H. G-t.
♦Essen utvidgades 1929 betydligt genom
inkorporering av städerna Steele och Werden
samt ett stort antal landskommuner och
omfattar nu 188 km2 med 654,461 inv. E. är
numera en av den tyska lufttrafikens
viktigaste knutpunkter; flyghamnen, gemensam
med grannstaden Mülheim, är belägen i s. v.
på gränsen mot denna stad.
♦Essen, von, svensk ätt (friherrlig och
grevlig). Litt.: E. von Essen, »Forna tiders
Essar» (1934).
*Essén, A., avgick som chefred, i Åhlén &
Åkerlunds förlag 1928. Han har skrivit
ytterligare ett antal romaner och reseskildringar
samt »Landsmän i förskingringen» (1932).
♦Essén, R. T h., lämnade 1928 sin
befattning vid Stockholms Dagblad och har senare
ägnat sig åt fritt skriftställarskap. Bland
E:s senare arbeten må nämnas
»Diplomatiska brev från
Stockholm» (1927), en
skildring av samtida
svenska förhållanden
i form av brev från
en fingerad fransk
diplomat. Sin
utrikespolitiska essäistik
har E. fortsatt med
arbeten som »Europas
tillfrisknande» (1929),
»Bakom Asiens
portar» (1931) och
»Debattinlägg om
Euro
pa» (1934). »Tolv samtal» (1932) är en serie
folkpsykologiska studier. E. är starkt
intresserad av samtidens fascistiska strömningar.
Essenasfalt, se
Asfaltbeläggning-a r, suppl.
*Essen-Möller, G. E., avgick från sin
pro-fesuur 1935.
Esser, Hermann, tysk politiker (f. 1900).
Deltog som frivillig i världskriget från 1917
och anslöt sig okt. 1919 till tyska
arbetarpartiet (medlemsnummer 2), en föregångare till
N. S. D. A. P. (Nationalsozialistische deutsche
Arbeiterpartei). 1920 stod E. vid Hitlers
sida som talare och ledare för den av
partiet s. å. förvärvade Völkischer
Beobach-ter. 1924—25 var han jämte Julius Streicher
ledare för Grossdeutsche Volksgemeinschaft.
1925—29 var han rikspropagandachef för det
nygrundade N. S. D. A. P. E., var 1926—33
huvudred, för Illustrierter Beobachter och
mars 1933—mars 1935 medlem av bayerska
statsregeringen. Han invaldes 12 nov. 1933 i
tyska riksdagen. 1935 blev E. v. president
i riksutskottet för turisttrafiken. Å. S-n.
♦Essex, R. D. (1567—1601). Av ny litt. om
E. märkas Laura Cadwallader, »Career of the
earl of E.» (1923), och L. Strachey,
»Elisabeth and E.» (1928; sv. övers. 1929).
*Essingen. Om öarnas senare utveckling se
Bromma, suppl., sp. 705.
Essvik, träindustriort i Njurunda socken, s.
Medelpad, ö. om Ljungans mynningsvik i
Alnöbukten; 1,008 inv. (1931), med
närliggande småorter 2,641 inv. Sulfitcellulosa- och
sulfitspritfabriker, tillhörande Nyhamns
cellulosa-a.-b. och Sundsvalls cellulosa-a.-b.
*Estaunié, É. Bland E:s senare romaner
må nämnas »Le labyrinthe» (1924;
»Labyrinten», 1934), »Tels qu’ils furent» (1927;
»Sådana de voro», s. å.) och »Madame Clapain»
(1932; sv. övers, s. å.). Till sv. äro ytterligare
övers, bl. a. »La vie secrète» (»Det förborgade
livet», 1928), »Les choses voient» (»Det
levande huset», 1926) och »Le silence dans la
campagne» (»En vandrare i natten», 1929).
Till den fr. övers, av Selma Lagerlöfs »Troll
och människor» (»Le monde des Trolls», 1924)
har han skrivit ett av varm förståelse buret
företal. — Litt.: S. Cederblad, »E. E., Georges
Duhamel. Två nutida franska författare»
(1931); J. Charpentier, »E.» (1932); C. Cé,
»Regards sur 1’oeuvre d’E. E.» (1935). Kj. S-g.
Estborn, Aron Sigfrid, teolog (f. 1892
“/2b E. prästvigdes 1922, blev komminister
i Sofia församl. i Jönköping 1925, teol. lic.
1929 och teol. dr 1930. E. blev svenska
kyrkans missionär i Sydindien 1933 och är
föreståndare för teol. högskolan i Madras. Skr.:
»Evangeliska svenska bönböcker under
reformationstidevarvet» (1929; akad. avh.). G. L.
Esteräs, hydrolyserande enzym (se d. o.),
verkar spjälkande på estrar (se d. o.).
E’sterhåzy [-häzi], M 6 r i c, greve, ungersk
politiker (f. 1882), fick som ung riksdagsman
i juni 1917 av konung Karl uppdrag att bilda
regering efter greve Tiszas avgång. E. ville
genomföra en demokratisk valreform men
misslyckades, och i aug. s. å. måste han
överlämna regeringen till Wekerle, i vars
regering han senare (jan.—maj 1918) inträdde
som minister utan portfölj. Efter 1918 drog
han sig tillbaka från det politiska livet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
