Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Estland - Statsfinanser - Myntväsen - Bankväsen - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Estland (Myntväsen—försvarsväsen)
1260
32,8 mill. Ekr., varemot svarade utelöpande
sedlar för 36,o mill. N. Sbg.
Myntväsen. Stabiliseringen av den estniska
valutan i förhållandet 1 kroon (= 100 sent)
= 1 svensk krona befästes genom att landet
fr. o. m. 1928 införde guldmyntfot, varvid den
estniska kronan (Ekr.) fick samma
guldinnehåll som den svenska. 28 juni 1933
suspenderades guldmyntfotsystemet till följd av
efterverkningarna av motsv. åtgärd i
England 1931, och det beslöts, att valutan skulle
kunna devalveras till svenska kronans nivå.
Från sept. 1933 har den estniska kronan varit
anknuten till pd st. enl. kursen 1 pd st. =
18,35 Ekr. (mot 1 pd st. = 19,40 sv. kr.).
Valuta- och handelsrestriktioner ha
understött denna politik.
Bankväsen. Förkrigstidens bankväsen i E.
hade starka utländska inslag, dels filialer av
ryska banker, dels andra banker med utländskt
kapital och delvis utländsk ledning.
Världskriget och rubelns värdeförintelse hade
förödande inverkningar på E:s banksystem, vars
rekonstruktion påbörjades först 1920, då den
nya valutan skapades och sedelbanken, Eesti
pank (se d. o., suppl.), upptog sin
verksamhet. Det därefter uppvuxna banksystemet
omfattar stats-, affärs- och kooperativa
banker, vilka dock i många fall bygga på äldre
organisationer. Utom Eesti pank bestå
stats-bankerna av tre institutioner för långfristig
kreditgivning åt lantbruket och industrien
samt en postsparbank. Den mest betydande
av dessa är Pikalaenu pank (nationella
hypo-teksbanken). De kooperativa bankernas
utveckling är nära förbunden med den
kooperativa agrikulturella rörelsens snabba tillväxt
i E. under efterkrigsåren. Utländska, framför
allt tyska banker ha kapitalintressen i flera
av aktiebankerna, vilka f. ö. i avsevärd grad
varit beroende av utländska krediter för sin
utveckling. Englands suspendering av
guldmyntfoten i sept. 1931 medförde allvarliga
svårigheter för E:s banker, i det att
utländska krediter uppsades och utländska
depositioner i E. hemtogos, men valutadevalveringen
1933 medförde avsevärda lättnader. En ny
banklag antogs 1932. E. H-ss.
Författning. Efter upprepade
folkomröstningar antogos 1933 betydande ändringar i
1920 års författning, vilka trädde i kraft 24
jan. 1934. Reformen gick ut på att stärka
den verkställande makten på riksdagens
bekostnad. En statspresident, riksäldste, skulle
väljas för fem år genom allmänna val. Han
skulle utöva den verkställande makten,
tillsätta regeringen, få absolut veto gentemot
riksdagen och rätt att upplösa denna.
Riksdagen (vald för 4 år, 50 medl.) behöll den
beskattande och lagstiftande makten, men
rixsäldsten erhöll i vissa fall rätt att
utfärda dekret med laglig giltighet. Enl.
författningen skulle val av riksäldste och
riksdag ske före 3 maj 1934, men valen
uppskötos (se nedan, sp. 1263).
Förvaltning. Frågan om en reform av den
lokala självstyrelsen har varit aktuell sedan
flera år. Den 1933 genomförda
författnings-reformen framdrev ett avgörande, och
genom en lag 19 jan. 1934 gjordes alla
kommunala förvaltningsämbetsmän t. v. statliga.
Ett dekret 19 mars s. å. fastställde, att
borgmästaren i Reval och de kommunala
ämbetsmännen i vissa andra städer framdeles skulle
utnämnas av riksäldsten på förslag av
civilministern samt att alla valda kommunala
ämbetsmän skulle stadfästas i ämbetet av
civilministern.
Rättskipning. Enl. 1933 års
författnings-reform skola bisittarna i landets högsta
domstol utses av riksäldsten, vilken har att
utnämna en av de två kandidater, som
domstolen föreslår, övriga domare, som enl.
gällande lag icke skola väljas, utses av högsta
domstolen och stadfästas i ämbetet av
riksäldsten. Genom processordningen av 21 sept.
1934, som trädde i kraft 1 febr. 1935, ha
namnen på de olika rättsinstanserna ändrats med
undantag för högsta domstolen (riigikohus),
som har sitt säte i Reval. Hovrätten kallas
kohtukoda-, fredsdomarplenum (rahukogu)
kallas kretsdomstol (ringkonnakohus) och
fredsdomstolen {rahukohtunik) distriktsdomstol
(jaoskonnakohus). R. Ljl.
Tidningspressen har utvecklats betydligt,
sedan E. blivit fri stat; under de senaste
årens diktatur ha dock flera oppositionella
tidningar förbjudits och censuren tidtals
varit sträng. Den mest spridda tidningen är
den opolitiska Päevaleht (gr. 1905; omkr.
30,000—40,000 ex.); av de övriga må nämnas
den demokratiska Vaba Maa (gr. 1918),
agrartidningen Kaja (gr. 1917) och den
socialdemokratiska Rahva Söna (gr. 1926), samtliga i
Reval, samt E:s äldsta tidning, Postimees
i Dorpat (gr. 1857). Det finnes några organ
för de nationella minoriteterna, främst
Re-valsche Zeitung i Reval (gr. 1860), tidtals med
andra namn (Revaler Bote etc.). Den
officiösa telegrambyrån Eta (Eesti telegraafe
agentuur) grundades 1920. A. A-t.
Försvarsväsen. Högsta ledningen av E:s
försvarskrafter utövas sedan 1934 direkt
under riksäldsten av
överbefälhavaren, som biträdes av en stab m. m.
Under överbefälhavaren lyda armén,
skyddskåren, luftförsvaret samt sjö- och
kustförsvaret. Armén består sedan 1 okt. 1928
i fredstid av 2 inf.-reg:ten (fulltalig
krigs-styrka; avsedda som gränsskyddstrupper), 12
självständiga inf.-bataljoner, 1
stridsvagns-reg:te, 1 kav.-reg:te, 5 självständiga
art.-divisioner, 1 pansartågsreg:te m. m.
Skyddskåren omfattar 15 reg:ten, vartdera
bestående av ett växlande antal bataljoner
jämte kav.-, art.- m. fl. specialtruppförband.
Den räknade 1934 omkr. 54,000 medl., därav
32,000 manliga. Luftförsvaret
omfattar bl. a. 3 flygdivisioner och 1 marinflygavd.
(omkr. 80 krigsdugliga flygplan) samt 1 luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
