- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
1257-1258

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Esterházy, Móric - *Estland - Befolkning - Näringar - Kommunikationer - Statsfinanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1257

Estland (Befolkning—Statsfinanser)

1258

ägnade sig åt skötseln av sitt stora gods, men
1931 valdes han åter till riksdagsman. B. L-r.

*Estland. Folkmängden uppgick vid
folkräkningen 1 mars 1934 till 1,126,413 inv.

INNEHÅLL :

sp.

Befolkning ....... 1257

Näringar ......... 1257

Kommunikationer..... 1258

Statsfinanser .... 1258

Myntväsen ........ 1259

Bankväsen ........ 1259

Författning ...... 1259

Förvaltning....... 1260

sp.

Rättskipning ......... 1260

Tidningspress........ 1260

Försvarsväsen........ 1260

Sport och idrott..... 1261

Förbindelser med Sve-

rige ................ 1262

Historia............. 1263

Litteraturanvisningar. 1264

Befolkning. Av inv. voro 1934 992,520 ester
(88,2 %), 92,656 ryssar (8,2 %), 16,346 tyskar
(1,5 %), 7,360 svenskar (0,7 %), 5,435 letter
och 4,434 judar. Stadsbefolkningen uppgick
s. å. till 323,007 pers., därav 137,789 i Reval.
Folkmängden (med undantag av 9,054 särskilt
redovisade pers.) fördelade sig s. å. på de olika
distrikten enl. följ, tab.:

Harju .......... 243,102

Järva ........... 58,943

Lääne ........... 75,040

Petseri ......... 64,711

Pärnu ........... 94,644

Saare ........... 55,851

Tartu ....... 181,301

Valga ........ 39,278

Viljandi ..... 74,993

Viru ........ 146,320

Voru ......... 83,146

Näringar. Jordbruket visar på senare år
en tydlig tendens att övergå från produktion
av brödsäd till framställning av
mejeriprodukter, varför foderväxtarealen ökats på
bekostnad av brödsädsarealen. Utvecklingen har
dock hämmats genom de minskade
avsättningsmöjligheterna utomlands under den
ekonomiska världskrisen. Staten stöder
jordbruket genom bl. a. fastställandet av minimipris
på smör och inköp av spannmålsöverskottet
till fixerat pris för lagring. De viktigaste
kulturväxternas odlingsareal och skörd 1934
framgå av följ, tab.:

Areal, Skörd, Areal, Skörd,

1,000 1,000 1,000 1,000

har dt har dt

Råg ........ 147 2,302 Potatis ... 72 8,921

Vete ........ 65 846 Rotfrukter 8 1,964

Korn ....... 104 1,149 Lin, linfrö 21 144

Havre ...... 138 1,596 Vallhö .... 174 4,332

Blandsäd 77 1,036 Ängshö ... 910 8,184

Jordstyckningen har fortgått och kan nu
anses vara i stort sett slutförd. Nya
jord-bruksparceller upptagas på de av staten ägda
reserverade områdena.

Industrien, som haft stora svårigheter att
bekämpa under krisen, hade 1933 ett
tillv.-värde av 48,o mill. Ekr. (estniska kr.). De
viktigaste grenarna voro 1934 följ.:

[-Anläggningar Arb.-antal-]

{+Anlägg- ningar Arb.- antal+} Tillv.-värde, mill. Ekr.
Textilindustri 37 10,381 28,6
Livsmedelsindustri . 35 2,383 16,4
Pappersindustri 11 2,091 12,3
Träindustri 57 4,556 11,2
Kemisk industri 13 1,251 8,8
Metallindustri 39 4,284 6,3

Tillv. av bergolja har utvecklats betydligt;

1934 brötos i 5 skifferbrott 555,958 ton olje-

skiffer, som lämnade 46,877 ton råolja och
5,899 ton bensin. Vattenkraften har ännu ej
tagits i bruk i större utsträckning. Däremot
utnyttjas E:s stora torvtillgångar genom
stora kraftverk vid bl. a. Ellamaa (statligt)
och Ulila (tillhör staden Dorpat).

Handelsomsättningen, som under
depressionsåren nedgått betydligt och vissa år
uppvisat importöverskott, har nu åter börjat
ökas. Den fördelade sig 1934 enl. följ, tab.:

Mill.

Ekr.

Import ............ 55,8

därav bomull ....... 5,8

järn och stål ...... 3,2

socker ............. 2,7

bomullsfabrikat . 2,3

yllegarn ........... 2,i

motorer, verktyg . 2,i

övriga järn- och.

stålfabrikat ... 2,o

anilinfärger ....... 1,2

konstsilke ......... 1,2

superfosfat ........ 1,1

Mill.

Ekr.

Export .......... 69,o

därav smör ...... 11,8

bräder och plank . 10,4
pappersmassa .... 7,2
bomullsfabrikat . 4,3
fläsk ......... 3,4

plywood, möbler . 3,2

bomullsgarn ...... 3,1

lin .............. 2,9

råg .............. 2,o

papper ........... 1,9

ägg .............. 1,8

Fördelningen på de viktigaste
handelslän-derna var s. å.:

% av exporten % av importen

Storbritannien .......... 40,5 11,6

Tyskland ................ 22,5 21,2

Lettland ................. 5,9 5,o

Frankrike ................ 4,2 5,9

Sverige .................. 3,6 4,7

Finland .................. 3,2 4,2

U. S. A................... 2,9 10,4

Sovjetunionen ............ 2,5 4,3

Polen .................... 0,8 3,2

Kommunikationerna ha förbättrats i många
hänseenden. Järnvägsnätet omfattade 1935
1,434 km, därav 762 km bredspåriga linjer.
Tre nya, viktiga linjer ha byggts under de
senaste åren: Dorpat—Petseri, Pernau—Lelle
samt Rapla—Virtsu, de båda sistnämnda
smalspåriga. Vägnätet omfattade s. å. 23,422 km,
därav 5,626 km huvudvägar.
Automobiltra-fiken har utvecklats; 1934 funnos 3,009
motorfordon. En modern automobilväg Reval—
Riga började anläggas 1934. Lufttrafik
upp-rätthålles från Reval till Helsingfors,
Leningrad, Berlin och Warszawa.
Radiotelegrafstationer ha anlagts i Hapsal (sändarstation),
Nömme (mottagarstation) samt Kopli vid
Reval (för kusttrafiken). Rundradiostation
finnes i Reval. S. F.

Statsfinanser. Enl. budgeten för 1935/36
uppskattades statsinkomsternas bruttobelopp
till 69,67 mill. Ekr. (se nedan, Myntväsen),
varav statsföretagen, ss. järnvägarna,
väntades inbringa 25,62 mill., de indirekta
skatterna (särskilt tullarna) 19,69 mill.,
spritmonopolet 11,80 mill., de direkta skatterna 7,43
mill. etc. Av de till 69,50 mill. Ekr.
upptagna statsutgifterna tilldelades
kommuni-kationsministeriet 19,05 mill.,
försvarsminis-teriet 13,25 mill., undervisnings- och
socialministeriet 12,15 mill. etc., varjämte 3,oo mill.
Ekr. avsattes till statsskulden, 4,56 mill. till
e. o. utgifter etc. Statsskulden utgjorde
134,76 mill. Ekr. i april 1934, varav 120,40
mill. upplånats i utlandet. Eesti panks
guldförråd angavs vid utgången av juni 1935 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free