- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
1277-1278

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Explosiva varor - *Exportförbud - Exportkreditsystem - *Expropriera - Ex. R. - *Exspektans - Exteriörbedömning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1277

Exportförbud—Exteriörbedömning

1278

Till e. av andra klassen hänföras:

Ammunition för handvapen och för större
skjutvapen, däri inbegripet i laddningar apterat röksvagt
krut; med sprängladdning men utan tändmedel
apte-rade minor, torpeder, bomber och handgranater;
tänd-hattar, alla slag, sprängrör, sprängkapslar och
frik-tionständhattar såsom färdig handelsvara;
fyrverkeri-pjäser, explosiva leksaker o. a. pyrotekniska varor;
krutstubin under tillverkning, detonerande stubin
såsom färdig handelsvara, knallsignaler; andra e., som
med avseende på känslighet äro likställda med ovan
uppräknade.

Undantagna från förordningen äro:
krutstubin, tändstickor, bengaliska tändstickor,
ryska smällare och knallpulver såsom färdig
handelsvara. G. v. F.

*Exportförbud. Nya e. ha tillkommit på
bl. a. äldre kulturföremål (1927; till skydd
för landets bestånd av dylika föremål),
järnskrot (1930; för säkerställande av
skrotbehovet vid järnbruken), oarbetat guld och
guldmynt (1931; med anledning av
guldmyntfotens upphävande), obligationer, lydande på
både svenskt och utländskt mynt (1932; till
förhindrande av att obligationsinnehavaren
på långivarens bekostnad beredes oskälig
vinst genom kupongens inlösen i utländskt
mynt), gatsten (1933; för åstadkommande av
en statlig reglering av exporten) och
timotej-frö (1934; för säkerställande av det
inhemska behovet). Se »Import- och
exportförfattningar» (1933). K. H. A.

Exportkreditsystem, statligt ingripande,
avsett att möjliggöra en ökad kreditgivning vid
försäljning av varor från ett land till ett
annat och därigenom öka exportvolymen.
Detta kan ske genom att staten antingen
helt eller delvis finansierar den till utlandet
lämnade exportkrediten (ren exportkredit)
eller skyddar exportören mot förluster på
kundfordringar genom att lämna statlig
försäkring (exportkreditförsäkring) eller garanti
(exportkreditgaranti). Dessa medel att främja
exporten ha fått sin egentliga betydelse efter
världskriget med de svårigheter i många
hänseenden, som yppats vid varuutbytet mellan
folken, och till följd härav ha alla mera
betydande exportländer infört e. i någon form.
— Efter vissa tidigare stödåtgärder till
exportens fromma 1921 och 1922 infördes genom
k. f. 26 juni 1933 ang. statsgaranti för
exportkredit m. m. ett e. i Sverige, vilket
närmast har karaktären av exportkreditgaranti
utom i vad det avser export av alster av
jordbruk, fisk och fiskeprodukter, i vilka fall
staten kan finansiera exporten genom
köpesummans förskotterande. I sistnämnda fall
kan statsgaranti beviljas intill hela
kreditbeloppet, medan i övriga fall statens ansvar
har begränsats till 60 % och i särskilda
undantagsfall 75 % av kreditbeloppet. Staten
har även begränsat sammanlagda beloppet
av gällande exportkreditgarantier till 35
mill. kr. Prövningen och avgörandet av
frågor om exportkreditgaranti handhas av en
särskild, av K. m:t utsedd nämnd,
exportkreditnämnden, vilken även bestämmer de
premier, som skola erläggas för de lämnade

garantierna. Nämnden, som består av fem
pers., sammanträder så ofta
omständigheterna därtill föranleda. För det löpande arbetet
finnes upprättat ett kansli i Stockholm. För
tiden intill 1 juli 1935 har
exportkreditnämnden utfärdat garantier med ett sammanlagt
kreditbelopp av i runt tal 25 mill. kr. K. H. A.

*Expropriera.
Expropriationsbestämmelser-na i 1917 års lag om fastighetsbildning i
stad ha numera ersatts av motsv. regler i
stadsplanelagen 29 maj 1931. Å. M.

Ex. R. (förk. av
exekutiv-represen-tant), representant för Kommunistiska
in-ternationalens (Kominterns)
exekutivkommitté, som på uppdrag av och med fullmakt från
denna besöker Kominterns sektioner i
andra länder för meddelande av direktiv,
inspektion o. dyl.

*Exspektans, med., avvaktande tempo i
behandlingen av en sjukdom. E. innefattar, vid
samtidig diagnostisk verksamhet (insamlande
och systematisering av symtomen), vanl.
allmänbehandling, t. ex. vila, diet, fysikalisk
behandling med bad, värme, ljus, frisk luft,
och symtomatisk behandling av t. ex. smärta,
feber, trötthet, sömnlöshet och uppfattas
såsom pausering emellan och stående i en viss
motsats till aktiv, specifik eller
specialbehandling, ss. serobakteriologisk, hormonal,
vitaminmedikamentös, kirurgisk,
övningstera-peutisk och regimbehandling. E. förekommer
1) i början av behandlingen, innan diagnosen
hunnit sättas, 2) som mellanform under
vilo-perioder mellan upprepade aktiva
behandlingar och slutligen 3) vid progressiva
sjukdomar eller stadier, då en aktiv terapi kunde
skada eller äventyra den spontana
läknings-tendensen eller genom för stark irritation
forcera förloppet. Tillg.

Exteriörbedömning, husdjursslc. Med e.
avser man att med ledning av djurens
kroppsform och utseende sluta sig till deras värde
för ett visst ändamål. I regel gäller det en
indirekt bedömning av vissa
egenskaper, arbetshästarnas styrka och
uthållighet, kornas mjölkavkastning, hönsens
värp-ningsförmåga o. s. v. Ett direkt
fastställande av
prestationsförmågan genom dragprov för arbetshästar samt
avkastningskontroll för mjölkkor och
värp-höns ger givetvis en betydligt säkrare grund
för djurens värdesättning, än fallet är med
e. Sambandet mellan exteriördetaljer och
prestationsförmågan är i allm. mycket
otydligt, och vid ett individurval uteslutande
efter djurens utseende gör man därför
ovillkorligen många misstag. Vissa egenskaper,
t. ex. muskelutveckling och gödningsförmåga
samt fårens ullavkastning och ullkvalitet,
kunna dock vid en exteriörgranskning
bedömas säkrare än andra. Betr, sådana
egenskaper har därför e. större betydelse, än då det
gäller kraftprestation el. mjölkavkastning.

E. har dock under alla förhållanden ett
ganska stort värde som komplement till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free