Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exteriörbedömning - *Exterritorialitet - Extraktivämnen, Kvävefria - *Extra lärare - Extrasystole - Extremadura - *Eyck, H. och J. van - *Eyde, S. - *Eyrbyggiasaga - Eysinga, Gustaf Adolf van den Bergh van - Eysinga, Willem Jan Mori van - *Eötvös, L. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Exterritorialitet—Eötvös
1280
direkta prestationsbedömningen, ty endast
genom en noggrann granskning av djurets
exteriör kan man få uppfattning om dess
frihet från kroppsliga defekter, dess
hälsotillstånd och allmänna lämplighet under de
rådande jordbruksförhållandena. Tyvärr fäster
man dock ofta inom den praktiska
husdjurs-aveln alltför stor vikt vid en del betydelselösa
detaljer i fråga om färgteckning och
kroppsform, så att e. därigenom delvis förfelar sitt
ändamål. — Vid e. brukar man i Sverige
använda poängskalor, där de olika
kroppspar-tierna värdesättas i siffror. Följ, poängskala
tillämpas vid bedömning av avelstjurar:
Huvud, horn och hals ... högst 5 poäng
Bröst, bogar och manke » 5 »
Rygg och länd ................. » 5 »
Kors .......................... » 5 »
Svansansättning ............... » 5 »
Lår och ljumskar .............. » 5 »
Färg och teckning ............. » 5 »
Ben och gång .................. » 5 »
Helhetsintryck ................ » 10 »
Summa högst 50 poäng
Genom en sådan poängskala kan man
bekvämare än med ord utmärka de olika
kroppsdelarnas fel och förtjänster. Lämpligheten av
att addera de enskilda poängsiffrorna till en
summa kan dock ifrågasättas, ty en brist i ett
avseende uppväges icke alltid av en förtjänst
i ett annat. I. J-n.
♦Exterritorialitet. Begreppet och
benämningen e. kritiseras numera ofta såsom
innebärande en missvisande fiktion, i det att det
ej är fråga om något allmänt undantag från
vederbörande lands makthöghet utan om
begränsade rättigheter, innebärande mer eller
mindre långt gående undantag från
vistelselandets jurisdiktion m. m., vilka tillkomma
vissa personer, ss. främmande statschefer och
diplomater (till en viss grad även konsuler)
samt utländska trupper och örlogsfartyg
(däremot ej handelsfartyg). Man föredrager att
beteckna dessa rättigheter som
immuniteter, så bl. a. N. F:s kommitté för den
internationella rättens kodifikation. T. G-l.
Extraktlvämnen, Kvävefria, lantbr.,
dets. som smältbara e., se Fodermedel,
sp. 678.
♦Extra lärare. Under genomförandet av
1927 års riksdags beslut om omorganisation
av det högre skolväsendet tillväxte
lärjunge-antalet i läroverken i synnerlig grad, och
antalet e. ökades samtidigt så, att det läsåret
1934—35 uppgick till omkr. 425. På
initiativ av Sveriges extralärarförening lät K. m:t
genom sakkunniga verkställa utredning om
behovet av e. och framlade förslag för 1935
års riksdag, som för budgetåren 1935—38
beslöt inrätta 294 tjänster (19 lektorat, 266
adjunkturer, 9 lärarinnetjänster). Fr. Sg.
Extrasy’stole, extrakontraktion av
hjärtmuskeln i otakt med de ordinära
sammandragningarna genom en utanför ledniingssys-
temet uppstående impuls, vilken stör el.
avbryter den regelbundna rytmen. De
auricu-lära e. utlösas från förmaken eller deras
närmaste omgivning och äro ofta förstadier till
flimmer. De ventrikulära uppstå på samma
sätt från kammarväggen och äro dels
organiska, dels nervösa eller toxiska. De
auricu-lära e. behandlas ofta med framgång med
kinidin, de ventrikulära e. ofta med
digitalis eller luminalpreparat eller regim. E. ha
stor betydelse dels för diagnosen av
hjärt-åkommor, dels som ett ofta tidigt
varningstecken mot förgiftningstillstånd (nikotin,
alkohol, thyroxin) i hjärtmuskulaturen. Tillg.
Extremadura [ä(k)strämaöo’ra], se
Estre-m a d u r a.
♦Eyck, H. och J. van. A. Schmarsow har
framlagt sina forskningsresultat även i
»Hubert und Jan van E.» (1924). Nyare litt.: L.
Scheewe, »Hubert und Jan van E.» (1933;
med utförlig bibliogr.); É. Renders, »Hubert
van E., personnage de légende» (s. å.) och
»Jean van E., son æuvre, son style, son
évo-lution, et la légende d’un frère peintre» (1935).
Renders vill göra troligt, att Hubert van E.
ej existerat; hans hypotes, som väckt stort
uppseende, har bemötts av bl. a. É. Michel,
»Hubert van E. et la critique möderne» (i
Gazette des Beaux-Arts 1934; där även
korrespondens mellan Renders och Michel; ibid.
1934—35 recenseras Renders’ arbeten). E.L-k.
♦Eyde, S., dog 1931.
♦Eyrbyggiasaga. Sv. övers, av Hj. Alving
(1935).
Eysinga [éPsinUa], Gustaf Adolf van
den Bergh van, holländsk teolog (f.
1874), sedan 1924 prof, i Utrecht,
representant för den radikala bibelkritiken, vars
historia han har skrivit (»Die radikale
hol-ländische Kritik des Neuen Testaments»,
1912). E. redigerar Nieuw Theologisch
Tijd-schrift. A. Fr.
Eysinga [éPsiijfca], Willem Jan Mori
van, holländsk folkrättslärd (f. 1878), prof,
i offentlig rätt i Groningen 1908, i folkrätt
i Leiden 1912 samt led. av Fasta
mellanfolk-liga domstolen i Haag 1930. E. har
representerat Nederländerna vid talrika
internationella konferenser samt i N. F:s församling
och varit led. av internationella
skiljedomstolar och kommittéer. Bland hans arbeten
märkas »Ontwikkeling en inhoud der
neder-landsche tractaten» (1916), »Évolution du droit
fluvial international» (1919) och »Les fleuves
et canaux internationaux» (1924). T. G-l.
♦Eötvös, L. v. E:s viktigaste arbete torde
vara hans påvisande, att, inom ytterst trånga
felgränser, trög och tung massa äro
proportionella hos alla kroppar. Detta blev av
största vikt för den allmänna relativitetsteoriens
uppkomst. E. konstruerade även ett antal
instrument för mätning av tyngdkraftens
variation inom små områden. Sv. B-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
