Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fant, släkt - Fant, Erik Johan - *Fant, G. M. F. - *Fanvakt - Fanömötet - *Faraday, M. - Faradaybur - Faradayeffekt - Faran över - Farbenindustrie Aktiengesellschaft - *Fardag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Fant, E. J.—Fardag
30
Hedman, »Släkten F. i Finland och Sverige»
(i Genealogiska Samfundets i Finland
Årsskrift, X, 1926).
Fant, Erik Johan, arkitekt (f. 1889
10 Is), sonson till J. E. F.; se släktart.
Genomgick Tekniska högskolan och
Konsthögskolan i Stockholm och blev arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1916. F. var kontrollant
vid Vreta klosters restaurering 1915—17 och
är sedan 1932 Nordiska museets och
Skansens i Stockholm arkitekt. Han har uppgjort
förslag till och lett restaurering av flera
kyrkor (bl. a. Tensta 1919, Gamla Uppsala 1926,
Botkyrka och Solna 1927, Roslagsbro 1929,
Vendel 1930, Oviken 1935) samt herrgårdar
och slott (Linköpings slott 1931—32,
Bjärka-Säby gamla slott; Bjärka-Säby nya slott 1919
—21 tills, m. S. Curman). F. har även
utfört ritningar till folkskolebyggnader,
arbetarbostäder, villor etc. E. L-k.
*Fant, G. M. F., blev
borgmästare i
Stockholm 1931, ordf, i
Svenska
bostadskre-ditkassans styrelse
1932 och sakkunnig
inom Justitiedep. ang.
stadsdomstolarnas
rekrytering 1933.
*Fanvakt. Fr. o. m.
1928 är f. borttagen
såsom särskild
under-avd. inom en
inf.-re-gementsstab i fält; i
stället utgör numera viss personal inom
staben s. k. stabs vak t (se d. o., suppl.). Då
fana medföres, bildas tillfällig f. av
stabs-vakten jämte regementsadjutanten och
stabs-underofficeren (se d. o., suppl.), den förre
såsom förste, den senare såsom andre
fanförare. C. A. E.
Fanömötet, Ekumeniska rådets
sammanträde på Fanö 24—30 aug. 1934. F. är av
särskild betydelse genom den resolution, som
rådet då antog med anledning av den tyska
kyrkostriden. Rådet uttryckte sin oro för
att vissa av den kristna frihetens
grundprinciper vore hotade eller skulle förvanskas
genom den kyrkliga utvecklingen i Tyskland.
Det hemställde i vissa punkter om full frihet
för sina tyska trosbröder att förkunna
evangeliet och fostra kyrkans ungdom i den
kristna trons grundsatser samt skydda den
från att påtvingas en med den kristna tron
oförenlig världsåskådning. Resolutionen
innebar ett ståndpunktstagande för de
principer, som hävdats av den tyska
Bekännelsekyrkan (se d. o., suppl.), vilket även
markerades av att rådet som medlem invalde
Bekännelsekyrkans ledare, Präses Koch. Den
tyska delegationen, som företrädde endast
Rikskyrkan, tillbakavisade i en särskild
förklaring anklagelserna betr, de kyrkliga
förhållandena i Tyskland. — Samtidigt med
Ekumeniska rådet sammanträdde på Fanö
Världsförbundets för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden arbetsutskott.
Både detta och Ekumeniska rådet vädjade till
N. F., med anledning av Rysslands ifrågasatta
inträde i N. F., att söka utverka
samvets-och gudstjänstfrihet för de kristna i
Ryssland. N. Km.
*Faraday, M. »Faraday’s diary» utgavs av
Th. Martin i 7 bd 1931—35.
Faradaybur [fä’rødi-], av M. Faraday
uppfunnen anordning, bestående av en ihålig,
helt (el. nästan helt) sluten elektrisk ledare.
Införes i håligheten en kropp med elektrisk
laddning, uppstår utanför f. ett elektriskt
fält, lika starkt, som om laddningen övergått
till f., även om detta ej är fallet utan
kroppen är isolerad inuti buren. På f:s insida
bindes näml, en influensladdning, lika med
den införda kroppens laddning men med
motsatt tecken; på f:s utsida frigöres då en
laddning, lika stor som kroppens och med
samma tecken. Ledande beröring mellan
kroppen och f. ändrar ej fältet utanför
buren. F. begagnas vid elektrostatiska
mätningar. En f. skyddar kroppar, som befinna
sig inuti den, för yttre elektriska fält. Sv. B-r.
Faradayeffekt [fä’rødi-], den av M. Faraday
upptäckta magnetooptiska effekt, som består
i att polarisationsplanet för polariserat ljus
vrides, då ljuset passerar vissa
genomskinliga ämnen, om härvid råder ett magnetiskt
fält, som har en komposant i ljusstrålarnas
riktning. Sv. B-r.
Faran över, signal i luftförsvarstjänsten.
Jfr Luftbevakning, suppl.
Farbenindustrie Aktiengesellschaft, se I. G.
Farbenindustrie
Aktiengesellschaft, även i suppl.
*Fardag. Vid prästboställen har 1 maj
upphört att vara f., sedan deras jordbruk
(löne-boställena) numera överallt blivit föremål för
utarrendering (se Prästlön). Prästens
tjänstebostad (prästgården) skall numera
avträdas samtidigt med övriga löneförmåner
vid tjänsten (ecklesiastik boställsordning
1932 § 18). Efter tjänstinnehavares dödsfall
innehas löneförmånerna av hans stärbhus
under 6 mån., räknat fr. o. m. månaden näst
efter den, under vilken dödsfallet inträffat
(se Tjänsteår, även i suppl.). Återstå
vid utgången av denna tid ej mer än 3 mån.
till nästa f. för tillträde och avträde av
förhyrd lägenhet (1 april el. 1 okt.), äger
dödsboet kvarsitta å prästgården till nämnda f.,
med skyldighet att svara för prästgårdens
skötsel och vård samt upplåta utrymme åt
efterträdaren. — Vid jordbruksboställen för
biskopar, domkyrkosysslomän och klockare
samt läroverkslärare gäller fortfarande 1 maj
som f. (men ej i fråga om biskopsgårdar i
städerna). Förslag föreligger (1935) om
obligatorisk utarrendering av nämnda
biskops-boställen. Genomföres detta förslag, upphör
vid dessa boställen 1 maj att vara f. Schg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
