Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Farel, G. - Fargo - Fargue, Léon Paul - *Farhult - Farinacci, Roberto - Farinelli, Arturo - *Faringe - Farinograf - Farinografi, Farinogram - *Fariséer - Farjeon, Joseph Jefferson - Farkas, Julius von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Farel—Farkas
32
Farinogram.
*Farel, G. Se »4e centenaire de la
réforma-tion neuchäteloise. G. F. 1486—1565» (1930).
Fargo [fä’gåu], största staden i
Nord-Dakota, U. S. A., vid Red river och gränsen
mot Minnesota; 28,619 inv. (1930), därav 1,404
födda i Sverige. Viktig järnvägsknut med
betydande spannmålshandel. Säte för North
Dakota agricultural college (gr. 1890; 1,468
stud. 1935).
Fargue [farg], Léon Paul, fransk skald
(f. 1878), har genom två små diktsamlingar,
»Tancrède» (1912) och »Poèmes» (1920),
förvärvat en framträdande plats i nutida fransk
lyrik. Målerisk bildfantasi och musikalisk
form göra honom till Verlaines måhända
förnämste lärjunge och efterföljare. F. har även
verkat som kritiker och essäist. Kj. S-g.
*Farhult. Efter marköverflyttning 1 jan.
1927 till Vikens och Väsby socknar utgör
arealen 2,130 har, därav 1,800 har åker;
1,046 inv. (1936).
Farinacci j-naTJi], Roberto, italiensk
politiker (f. 1892), var efter världskriget en
av ledarna för den antikommunistiska
rörelsen i Italien och deltog i organisationen
av det fascistiska partiet, vars generalsekr.
han var febr. 1925—mars 1926. Jan. 1935
blev han ånyo inkallad i fascismens stora
råd. L-ts.
FarineTli, A r t u r o, italiensk
litteraturhistoriker (f. 1867), prof, i tyska 1896—1904
vid univ. i Innsbruck, sedan 1907 i Turin.
Några av F:s mest kända arbeten äro
»Grill-parzer und Lope de Vega» (1894), »Dante in
Spagna, Francia, Inghilterra, Germania»
(1922) och »Guillaume de Humboldt et
l’Es-pagne avec une esquisse sur Goethe et
l’Es-pagne» (1924). Han har även publicerat
specialstudier över tysk romantik, »Hebbel e i
suoi drammi» (1912), »Il romanticismo in
Germania» (2: a uppl. 1923) etc., en rad livfulla
diktarporträtt, bl. a. »La vita è un sogno»
(2 bd, 1916), »Michelangelo e Dante» (1918),
»La tragedia di Ibsen» (1923), »Byron e il
byronismo» (1924), »Petrarca, Manzoni,
Leopardi» (1925), »Foscolo» (1928) och »Mistral»
(1930), samt ett par förträffliga
reseskildringar från Spanien och Portugal och den
intressanta politiska bekännelsen »Franche parole
alla mia nazione» (1919). Medl. av Reale
acca-demia dTtalia sedan 1929 och sedan 1931
pre
sident för italiensk-tyska institutet i Köln. —
Bibliogr. i Annuario della Reale Accademia
dTtalia, II, 1931. G. B-h.
*Faringe. Kyrkan restaurerades 1929,
varvid rester av Laurentius’ målningar blottades.
Farinogräf, apparat för bestämning av vissa
egenskaper hos vetemjöl (f a r i n o g r a f i).
Den har urspr. konstruerats av E. Hankoczy,
Budapest, men sedan förbättrats och utlämnats
i marknaden av firman W. Brabender i
Duis-burg. F. utgöres av en degknådningsmaskin,
som drives av en elektromotor. Den senare är
så konstruerad, att man med den kan
registrera degens motstånd vid knådningen. Med
apparatens tillhjälp kan man bl. a. mäta mjölets
förmåga att absorbera vatten samt få ett
begrepp om den av mjölet erhållna degens
mognadsgrad (utvecklingstid), stabilitet och
elasti-citet. De medelst f. ritade kurvorna kallas
farinogram. Ju längre kurvan håller sig
horisontellt i sitt högsta läge, desto kraftigare
är vetemjölet. Bland de återgivna
farinogram-men (se bild) är n:r 1 bäst och det motsv.
mjölet kraftigast, n:r 6 däremot sämst. Ä. Å.
Farinografl, Farinogra’m, se Farinograf,
ovan.
*Fariséer. F. bildade på Jesu tid en strängt
sluten religiös organisation under ledning av
sina skriftlärda. Deras inflytande var
utomordentligt och sträckte sig även till Höga rådet.
De sökte upprätthålla ett fredligt förhållande
till romarna utan att slå av på sina
religiösa principer. Deras roll i aktionen mot
Jesus är icke fullt klar, men de måste ha
gillat den: han föreföll dem farlig både
politiskt och religiöst. Den religiösa
konflikten mellan Jesus och f. berodde ytterst på
en radikal motsättning i de två parternas
syn på rättfärdigheten: f. lade
huvudvikten vid den negativa renheten,
avsöndringen från allt oheligt (jfr namnet), vilket
ställde dem i skarp motsättning till de breda
lagren, som de dömde hårt för deras
okunnighet och slappa laguppfyllelse. Jesus
däremot predikade ångerns obegränsade
möjligheter och den hänsynslöst sig utgivande
kärleken, varför han tog parti för »de fattiga i
anden» och syndarna och ropade ve över f :s
självgodhet och bokstavsdyrkan. A. Fr.
Farjeon [fä’d$on], Joseph Jefferson,
engelsk författare (f. 1883), har skrivit ett
stort antal detektivromaner, ofta med
originella uppslag och intresserande
karaktärsteckning, samt teaterpjäser och filmer. R-n B.
Fa’rkas, Julius von, ungersk-tysk
litteraturhistoriker (f. 1894), deltog i
världskriget och var rysk fånge ett år, vart 1925
prof, vid Eötvöskollegiet i Budapest, 1928 e. o.
och 1932 ord. prof, i ungerska språket och
litteraturen vid Berlins univ. F. har skrivit
om Petöfis berättande diktning m. m. på ung.
samt på ty. bl. a. »Die ungarische Romantik»
(1930) och »Die Entwicklung der ungarischen
Literatur» (1934). Han redigerar Ungarische
Jahrbücher (1921 ff.). R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
