Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fastighetsägarföreningar - *Fataburen - Fath, Edward Arthur - *Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Fataburen—Fattigvård
42
gångar vid samma tidpunkt uppgingo till
nära 275,000 kr. — Vid slutet av 1934 torde i
Sverige ha funnits avsevärt mer än ett
100-tal föreningar, och 37 av dessa voro
sammanslutna till Sveriges fastighetsägareförbund,
till vilket då voro anslutna omkr. 10,000 pers,
och omkr. 12,000 fastigheter,
taxeringsvärde-rade till sammanlagt omkr. 2,6 milliarder kr.
A. M.
*Fataburen omlades 1931 till årsbok. Den
utges fortfarande av Nordiska museets
styresman med biträde av tjänstemännen.
Fath [fäp], Edward Arthur,
nordamerikansk astronom (f. 1880), sedan 1920 prof,
vid Carleton college, Minn., och sedan 1926
chef för Goodsellobservatoriet vid samma
college. F. har undersökt zodiakalljusets
spektrum och Vintergatans totalspektrum och var
den förste, som genom studier på
Lickobser-vatoriet systematiskt undersökte de
klotfor-miga stjärnhoparnas och några närbelägna
vintergators spektrala sammansättning. Han
har även tagit verksam del i redigeringen av
tidskr. Populär Astronomy. K. Lmk.
*Fattigvård. Några större förändringar i
1918 års fattigvårdslag ha icke vidtagits efter
1926, men lagstiftningen på andra sociala
områden har utvidgats, och vissa av f:s
uppgifter ha därmed delvis kommit att
ombesörjas på annat sätt, bl. a. genom det 1931
reformerade sjukkasseväsendet, den genom en
k. f. samma år stadgade rätten till
moder-skapsunderstöd, samhällets omfattande
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, numera reglerad
genom en k. kung, av 1934, samt den genom
författningar av s. å. upprättade,
statsunderstödda, frivilliga arbetslöshetsförsäkringen.
Dessa reformers inverkan på f. ligger dock
delvis mera i framtiden. Än mer gäller detta om
den stora folkpensioneringsreformen, som
beslutats av 1935 års riksdag. I motsatt riktning
till denna utveckling har den svårartade
arbetslöshet verkat, som från slutet av 1931
tvingat och i viss mån ännu tvingar
fattig-vårdsmyndigheterna att i stor omfattning
utdela understöd åt arbetslösa, då statens
åtgärder icke varit tillräckliga. Detta har inverkat
förryckande på den egentliga f. och inneburit
en svår påfrestning såväl på kommunernas
ekonomi som på f:s organisation.
Inom den gällande lagstiftningens ram
pågår också ett ivrigt reformarbete, särskilt
för den öppna f:s organisation. I stort sett
har därvid tendensen gått mot alltmera ökad
användning av tjänstemän.
Nytt regi, för f. i Stockholm samt ny instr.
för Stockholms stads fattigvårdsnämnd
fastställdes 1931. Nämnden biträdes av en
fattig-vårdsdir. och en fattigvårdsinspektör. De
under nämnden sorterande fattigvårdsstyrelserna
ha till sitt bistånd särskilda distriktsbyråer,
vilkas föreståndare föredraga alla ärenden i
vederbörande fattigvårdsstyrelse.
Statistiska centralbyråns senast publicerade
berättelse över f. i riket avser 1933. Under-
stödstagarna voro då 592,168, innebärande en
ökning från 1932 med 68,367. Framför allt
hade antalet fall av hemunderstöd ökat (med
60,576). Antalet nytillkomna understödstagare
(varaktigt och tillfälligt understödda) var
236,684; för 105,307 av dessa uppgavs
arbetslöshet som orsak till understödsbehovet.
Värdet av under 1933 från f. erhållna understöd
var 93,671,000 kr. — Litt.: Sv.
Fattigvårds-och Barnavårdsförbundets Kalender 1929 ff.;
A. Elmgren och P. E. Sköld, »Den offentliga
fattigvården» (1930); L. Levander, »Fattigt
folk och tiggare» (1934). K. J. H.
Antalet fattigvårdsstyrelser i Norge var
1934 inalles 808, därav 743 på landsbygden
och 65 i städerna. De direkta
understödsta-garna voro 1934:
Per 1,000 inv.
I hela riket ........... 157,003 omkr. 55
På landsbygden ........... 92,076 » 45
I städerna ............... 64,927 » 78
Det allmännas nettoutgifter för budgetåret
1932/33 voro för kommunerna omkr. 53,518,000
kr. och för staten omkr. 2,300,000 kr. G. S-d.
Vid den s. k. socialreformen i Danmark,
vilken 1933 genomfördes av socialministern
Steincke, sammanfördes och omordnades hela
socialförsäkringen och försörjningsväsendet
till ett enda system, reglerat av fyra lagar.
Av dessa ersatte lagen om offentlig
försörjning bl. a. de förut gällande lagarna om
fattigväsendet och hjälpkassorna samt vissa
lagar rörande barnskydd. Lagens tillämpning
handhas av en social nämnd i varje kommun.
I lagens första del lämnas bestämmelser
rörande barnskydd, barnbidrag åt ensamstående
försörjare, hjälp vid en del särskilda
tillfällen (særhjælp — bl. a. vid barnsbörd och
sjukdomsfall samt vid »övergående och
spridda tillfällen av behov»). Därefter komma i
lagen bestämmelser om »kommunalhjälp»,
som utgör den vanliga formen för offentlig
hjälp, vilken kommer till användning i fall,
där ingen annan av socialreformens
bestämmelser kan tillämpas. Denna form av hjälp,
som ges efter behovsprövning, ersätter i
flertalet fall den gamla f. och de förut från
hjälpkassorna utgående understöden. Densamma
medför i stort sett ej annan påföljd än
åter-betalningsskyldighet. Endast ifall den
upp-bäres på så stadigvarande sätt och med så
stora belopp, att den får karaktär av
egentlig försörjning, ifrågakommer förlust av
valrätt. Slutligen har man bibehållit
beteckningen »fattighjälp» för sådan hjälp, som
lämnas grovt försumliga försörjningspliktiga,
alkoholister och yrkesvagabonder. Sådana
skola omhändertagas på arbetsanstalter,
avvänj ningshem, arbetskolonier el. dyl.
Utgifterna för kommunal- och fattighjälp
m. m. bestridas av kommunerna men på
sådant sätt, att 2/3 fördelas på samtliga
kommuner genom det s. k. refusionsförbundet. I
regel är det den faktiska
uppehållskommu-nen, som har att utbetala hjälpen. Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
