Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fattigvård - Fattigvårdskonvention - Fattigvårds- och barnavårdsförbundet - Fauconnet, Paul - Fauconnier, Le - Faulhaber, Michael - Faulkner, William - *Fauré, G. U.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Fattigvårdskonvention—Fauré, G. U.
44
bestrider direkt hela kostnaden för
anstalts-vård eller kontrollerad familjevård av blinda,
dövstumma, sinnessjuka och andra abnorma.
Då den nya lagstiftningen endast gällt
några få år och det därunder rått ovanligt
stor arbetslöshet, är det vanskligt att uttala
sig om utgifternas normala storlek eller att
jämföra dem med de tidigare kostnaderna.
Under budgetåret 1934/35 uppgingo
utgifterna för kommunalhjälp till 58 mill. kr. och
för fattighjälp till 3 mill. kr. 12—13 % av
befolkningen under 65 år erhöllo under
vinterhalvåret 1933/34, då arbetslösheten var
mycket stor, kommunalhjälp eller, vid mycket
få tillfällen, fattighjälp. F. Z.
I Finland har fattigvårdslagen av 1 juni
1922 ändrats 1933, 1934 och 1936. Sistnämnda
ändring träder i kraft 1 jan. 1937 samtidigt
med nya lagar om barnskydd, lösdriveri och
alkoholistvård samt om kommunala
vårdnämnder. De viktigaste ändringarna äro följ.
Rätten till understöd av arbetsgivaren har
begränsats till de fall, då arbetaren icke
kan få sitt uppehälle med egna medel eller
genom makas eller barns omvårdnad. Ehuru
kommun i regel är skyldig att upprätthålla
kommunalhem, kan härifrån av
landshövdingen medges uppskov, där
fattigvårds-behovet i kommunen icke kräver sådan
anstalt eller då uppskov med hänsyn till
kommunens ekonomi är oundgängligt.
Ersättning ur statsmedel för
fattigvårds-kostnad, som utlagts av kommunen, utgår
numera, då understödstagaren icke är finsk
medborgare, då hans hemortsrätt icke kan
utrönas eller då han i åldern 16—55 år, med
hustru och minderåriga barn, utan att ha för
sig eller dessa åtnjutit f., oavbrutet under
minst 4 kalenderår vistats i utlandet eller
eljest utom hemortskommunen. De tidigare
i fattigvårdslagen ingående bestämmelserna
ang. barnavården ha överförts till den
nya lagen om barnskydd. En betydande
reform innebär den nya lagen om
kommunala vårdnämnder, till vilka
fat-tigvårdsnämndens uppgifter överföras; de äga
därjämte handlägga ärenden ang. barnskydd,
lösdriveri samt alkoholistvård. Större
kommuner kunna medges rätt till avvikelse från
den nya organisationsformen; i praxis
kommer detta förnämligast att gå ut på
upprätthållande av särskild barnskyddsnämnd.
Fattigvårdsöverinspektören, som under
överinseende av chefen för socialministeriets
väl-färdsavd. förestår avdelningens
fattigvårds-byrå, har till biträde en inspekterande läkare
(kvinnlig) och en sakkunnig jurist
(förvalt-ningssekr.). De nya lagarna torde medföra
välbehövlig ökning av inspektionspersonalen,
nu 5 fattigvårdsinspektörer, redan från 1937.
Antalet 1932 av f. direkt understödda pers,
var 229,943; av dessa räknades 147,921 såsom
»egentliga» understödstagare, med årligt
understöd av minst 500 fmk, och av dessa voro
56,816 intagna på anstalt, 25,174
utackorde
rade och 65,921 i annan form understödda;
dessutom voro 120,918 pers, indirekt
delaktiga av understöd, som i värde uppgick till
minst 500 fmk. De sammanräknade
utgifterna för kommunernas f. uppgingo 1932 till
405 mill. fmk. E. Bk.
Fattigvårdskonvention. En äldre
konvention (av 1914) ersattes 25 okt. 1928 av en f.
mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge,
vilken bl. a. föreskriver följande. Om
medborgare i något av de fördragsslutande länderna
under vistelse i ett av de andra länderna
kommer i nödställd belägenhet, är vistelselandet
skyldigt att lämna honom fattigvård på
samma sätt och enl. samma regler som åt landets
egna medborgare. I fall av stadigvarande
fattigvård äger vistelselandet i regel fordra,
att den nödställde mottages i hemlandet el.
att ersättning därifrån ges för fattigvården.
Är fattigvården tillfällig, kan ersättning
endast ifrågakomma, om ej den nödställde själv
begär att bli hemsänd. Närmare
bestämmelser i ämnet meddelas dels i f. och dels, för
Sveriges del, i en k. kung. 24 nov. 1928. A. M.
Fattigvårds- och barnavårdsförbundet, se
Svenska fattigvårds- och
barnavårdsförbundet.
Fauconnet [fåkånä’], Paul, fransk
sociolog (f. 1874). Var urspr. läroverkslärare och
blev 1907 universitetsprof. i Toulouse samt
1921 vid Sorbonne i Paris. F:s forskning har
särskilt behandlat förutsättningarna för
samhällelig repression av antisocialt
handlingssätt, bl. a. genom straff. Hans huvudarbete
är »La responsabilité» (1920; 2:a uppl. 1928).
F. var 1898—1913 medutgivare av L’Année
Sociologique. R. B-l.
Fauconnier, L e [lo fåkånie’], se Le
Fau-c o n n i e r, suppl.
Fåu’lhäber, M i c h a e 1, tysk kardinal och
ärkebiskop (f. 1869). Blev 1895 teol. dr i
Würzburg och 1903 prof, i Strassburg. 1911
blev han biskop i Speyer och 1917 ärkebiskop
i München. Sedan
1921 tillhör han
kardinalkollegiet. F. har
efter
nationalsocialismens genombrott i
Tyskland tagit
verksam del i kampen
mot de nyhedniska
strömningarna.
Särskilt bekanta äro
hans
adventspredik-ningar 1933, som 1934
utkommo i bokform
under titeln »Juden-
tum, Christentum, Germanentum»
(»Kristendomen inför judisk-germanska problemet»,
s. å.).
Faulkner [få’knø], William, se F a 1
k-n e r, W., suppl.
*Fauré, G. U. Postumt utgavs F:s
»Opinions musicales» (1930; samlade uppsatser).
Biogr. över F. av bl. a. Ch. Koechlin (1927),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
