Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Filippinerna - Författning - Historia - Nyare litt. - Filippingraven - *Filippopel - *Filipstad - *Filipstads bergslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Filippingraven—Filipstads bergslag
68
problem är att finna nya marknader för
sina produkter, då den politiska
självständigheten kommer att medföra betydligt
försämrade avsättningsmöjligheter i U. S. A.
Den hittills ständigt växande
sockerproduktionen har genom en lag 1933 begränsats till
1,400,000 ton råsocker och 80.000 ton
raffinerat socker per år. Handelsomsättningens
värde 1933 i mill. pesos framgår av följ, tab.:
E x p o r t ...................... 220,8
därav socker .................. 128,7
kokosnötolja ........................... 18,3
copra .................................. 17,9
manilahampa ............................ 13,7
tobaksvaror ............................ 10,2
Import ............................... 167,2
därav bomullsvaror ............. 31,2
järn- och stålvaror .................... 17,9
kött och mejeriprodukter ... 7,6
automobiler ............................. 5,4
petroleum ............................... 4,9
Värdet i mill. pesos av handeln med vissa
viktigare länder var s. å.
Export Import
U. S.A......................... 182,6 87,1
Japan ........................... 5,9 19,2
Kina ............................ 1,7 10,3
Storbritannien .................. 3,7 5,4
Tyskland ........................ 1,9 5,5
Spanien ......................... 4,4 1,1
Vägnätet och automobiltrafiken ha nått
en betydande utveckling; 1934 funnos 40,102
motorfordon på F. Antalet
radiotelegrafstationer var s. å. 85. S. F.
Författning. Enligt konstitutionen av 1935
(se nedan, Historia) styres F., Commonwealth
of the Philippines, av en president, vald på
sex år, men hans befogenheter äro
begränsade på olika sätt. Nationalförsamlingen (20
medl.) väljes för tre år. Självstyrelsen är
emellertid icke obegränsad. För tio år
framåt har amerikanska regeringen stark
kontroll över ögruppens angelägenheter under
ledning av en överkommissarie. U. S. A. ha
under övergångstiden hand om öarnas
utrikespolitik och försvar. Alla F:s ämbetsmän
måste avlägga trohetsed till U. S. A.
Amerikansk egendom på F. är skattefri. Inga
utländska lån kunna upptagas utan
amerikanskt godkännande. Från F:s domstolar
kan vädjan ske till U. S. A:s högsta domstol.
Den amerikanske presidenten har också rätt
att intervenera, t. ex. för att upprätthålla
regeringen el. skydda liv, egendom och
personlig frihet. L-ts.
Historia. Generalguvernören Wood avgick
1927, och hans efterträdare, H. Stimson (som
våren 1929 blev U. S. A:s utrikesminister),
lyckades genom smidigare politik bättra
förhållandet till U. S. A.
Självständighetskra-ven mattades dock ej; de fingo även stöd
av vissa intressen i U. S. A. Sockerindustrien
klagade över importen av billigt socker från
F., och deras invånares fria tillträde till
U. S. A. väckte motstånd i Kalifornien. Ä
andra sidan fruktade man i U. S. A., att F.
som självständig stat omedelbart skulle bli
ett byte för Japans expansion, och de, som
investerat kapital i F:s näringar, opponerade
mot självständigheten. 1932 antog U. S. A:s
kongress den s. k. Hawes-Cutting bill, enl.
vilken F. efter en övergångstid av tio år
skulle bli självständiga — dock med rätt för
U. S. A. att där hålla armé- och marinbaser
—; under övergångstiden skulle F. tullfritt
få införa vissa kvantiteter socker,
kokos-olja och hampa till U. S. A. och 50,000
»fili-pinos» årl. få invandra. President Hoover
ingav sitt veto mot billen, som ånyo antogs
av kongressen men förkastades av F:s
representation. Ett något ändrat förslag, den s. k.
Mc Duffie-Tydings bill, i vilken
bestämmelserna om armébaser strukits, antogs mars
1934 av U. S. A:s kongress och president
samt godkändes 1 maj s. å. enhälligt av F:s
representation. En ny konstitution
godkändes av U. S. A:s president 23 mars 1935 och
genom en folkomröstning på F. 14 maj s. å.,
och sept. s. å. valdes Manuel Q u e z o n,
en av förkämparna för självständigheten, till
F:s förste president. Den nya
självständig-hetsregimen tog sin början 15 nov. s. å. A. A-t.
Nyare litt.: N. Roosevelt, »The
Philippines» (1926); O. M. Butler, »The Philippine
islands, a commercial survey» (1927); W. C.
Forbes, »The Philippine islands» (2 bd, 1929);
C. Worcester, »The Philippines, past and
present» (ny, revid. uppl. 1930); F. M. Keesing,
»Taming Philippine headhunters» (1934); A.
Lilius, »Farliga folk på F.» (1935). S. F.
Filippingraven, djuphavsgrav i Stilla havet
ö. om Filippinerna (se karta vid
Oceani e n). IF. har det största hittills kända
havsdjupet uppmätts: 10,830 m (enl. senaste
noggranna beräkningar).
*Filippopel hade 100,485 inv. 1935. Dep.
har betydligt förstorats och omfattade s. å.
15,838 km2 med 803,720 inv. En
jordbävning 1928 anställde svåra skador i staden.
*Filipstad. Folkmängden hade 1936 nedgått
till 4,553 inv. Ett bordlagt förslag föreligger f. n.
(1936) om avskaffandet av stadens magistrat
och egen jurisdiktion; förslagets eventuella
genomförande skall dock anstå till utgången av
1938. Tax.-värdet å fastighet och den bev.-tax.
inkomsten ha något nedgått; stadens
tillgångar utgjorde vid årsskiftet 1934/35 2,268,768
kr. och skulder 1,117,699 kr. Industrien
sysselsatte 1933 vid 18 arbetsställen 159 arb.
Främst märkas a.-b. Vasa spisbrödfabrik och
a.-b. Sveabryggerier (med filialer i
Värmland och Dalarna), östra Värmlands
Nyheter har upphört liksom den därefter under
ett par år utg. Bergslagernas Nyheter. F.
har länslasarett och epidemisjukhus.
Sam-skolan är ombildad till statlig samrealskola.
1935 övertogs den invid F. belägna
Kalhyttans herrgård av Föreningen för
skidlöpningens främjande i Sverige för att 1936
öppnas som turiststation. G. R-ll; T. O-n.
*Filipstads bergslag. Hyttverksamhet i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
