Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Filipstads bergslag - *Filipstads bergslags gemensamma förvaltning - Filler - Fillér - *Film - Filmateljé - Filmbyrå - Filmcensur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Filipstads bergslags gemensamma förvaltning—Filmcensur
70
Utsikt över Filipstad. Flygfotografi (H 3185) av Aero materiel a.-b.
ening med bruksrörelse bedrives numera
endast vid Nykroppa. Vid Lesjöfors och
Storfors bedrives endast bruksrörelse. — Litt.: H.
Carlborg, »Nordmarks malmtrakt» (1929) och
»Långbans malmtrakt» (1931); N. H.
Magnusson, »Långbans malmtrakt» (1930) och
»Nordmarks malmtrakt» (1929), de båda sistnämnda
utg. av Sveriges geol. undersökning.
*Filipstads bergslags gemensamma
förvaltning upplöstes 1931. De i förvaltningen
ingående Gåsgruve bolag och Nordmarks
elektriska kraft-a.-b. ha upphört.
Filler, finmalet stenmaterial (kalksten,
skiffer, diabas el. dyl.), använt bl. a. för att öka
täthet och stabilitet hos asfaltbeläggningar (se
d. o., suppl.) och för att öka tätheten hos
cement-betong. Kornstorleken hos f. för
asfaltbeläggningar bör underskrida 0,075 mm. Fr. Sch.
Fillér [fiTèr], mynt, se U n g e r n, sp. 1070.
*Film har under de senaste åren blivit det
material, som brukas mest för negativ. Smärre
format användas alltmera för handkameror,
X 6 och 6X9, ofta även så att på ett
av dessa format två bilder upptagas. Då
numera nästan alla rullar avses för 8
exponeringar, får man i senare fallet 16. Vidare har
kinofilm av 35 mm bredd fått stor
användning i småkameror, såväl lös i kameran som
i dagsljusladdningar för 36 bilder.
Blockfil
men synes gå tillbaka, medan plan- eller
bladfilmens användning ökas, ej minst
därför att ständigt nya emulsionstyper
framställas därpå. Den är även i många fall det
lämpligaste materialet. — För kinoarbete ha
nya typer upptagits, såväl bredare som
smalare (se Kinematograf, suppl.). Odts.
Filmateljé, se Filminspelning, nedan.
Filmbyrå, kontorsorganisation för
uthyrning av filmer, svenska och utländska, tillf
biografägarna, som härför betala en viss
procent på biljettinkomsterna. De svenska f. äro.
förenade i Sveriges filmuthyrareförening,.
Stockholm. Flera av de svenska f. äro
agenturer ellei’ dotterbolag för de stora
amerikanska filmbolagen. R. A-g;.
Filmcensur, officiell granskning av filmer
före deras offentliga uppförande, stundom före
deras inspelning. — Sverige torde ha varit
det första land, där f. (1911) blev statligt
reglerad genom upprättandet av Statens
biografbyrå, mot vars beslut klagan kan
föras-hos konungen. Dessförinnan utövades f. av
de lokala polismyndigheterna, vilkas
avgöranden ej sällan varierade inbördes. När
biografbyrån godkänt en film, är den därmed’,
till förmån för filmförevisarnas
rättssäkerhet, tillåten i hela riket. Byrån må ej
tilllåta filmer, »vilkas förevisande skulle strida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
