Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmcensur - Filmchef - Filminspelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Filmchef—Filminspelning
72
mot allmän lag eller goda seder» eller eljest
kunna verka förråande, upphetsande eller
rättsförvillande eller vilka kunna kränka
utländska makter eller uppenbara svenska
för-svarshemligheter. Filmbilder av annan
beskaffenhet må icke förbjudas, men deras
förevisande för barn under 15 år skall förhindras,
om de kunna anses skada dessas andliga
hälsa. Föreskrifter om granskning av ljud på
film ha ej utfärdats. Statens biografbyrå
består av tre ord. granskningsmän (av vilka
en är byråns chef), en suppleant för dessa och
en extra granskningsman (psykiatriskt
skolad läkare) med suppleant, ävensom
erforderlig kontors- och maskinistpersonal. Förut
funnos två militära granskningsmän med en
suppleant, men dessas granskningsrätt
utövas sedan 1933 av de civila granskarna. Av
Statens biografbyrå granskades 1935 4,304,887
m film, varav den svenska utgjorde 1,689,620
m och den amerikanska 1,876,538 m. Av
totalkvantiteten förbjödos helt 60,168 m. För alla
åskådarn tillätos 2.878,610 m, endast för
vuxna 1,366,109 m. Det, som förbjudes eller
avlägsnas ur eljest tillåtna filmer, utgöres
hu-vudsakl. av råheter, ruskiga scener, övervåld
o. dyl. — 1 de tre övriga nordiska länderna
har den svenska förordningen om f. tagits
till förebild. Förbudseffektiviteten är här
lägst i Danmark, störst i Finland. I
Finland utfärdades 1935 en ny förordn. om f.,
enl. vilken ej endast visningar av brott o. dyl.
skola i regel förbjudas utan även t. ex. »film
som kränker äktenskapets eller hemmets
helgd eller bibringar föreställningen, att lösa
könsförbindelser vore lovliga eller allmänt
förekommande», eller framställer »lidelsefullt
kyssande och omfamnande» eller
»avkläd-ningsscener» eller som kan »försvaga vårt
folks försvarsvilja».
I Tyskland var f. före Hitlerregimen icke
centraliserad, men i praktiken blevo utslagen
från Berlin och München auktoritativa.
Under Hitlerregimen har hela film- och
biografväsendet inordnats i en under
propagandaministeriet sorterande »filmkammare».
Central f. utövas i anslutning till denna. Men
»filmkammaren» skall redan innan tyska
filmer inspelas pröva manuskriptens
beskaffenhet genom en »riksfilmdramaturg», vilken
bl. a. skall förhindra tillkomsten av filmer,
■som »stå i strid mot tidsandan». Över huvud
skola »filmkammaren» och f. arbeta på att
i filmen skapa ett kultur- och
propagandainstrument, i vars utveckling staten
medverkar. — Även i Ryssland och Italien tas
mycken hänsyn till filmens karaktär ur statlig
synpunkt. — I Frankrike är f. lokalt
betonad, men f. i Paris respekteras mycket i
landsorten. — I England är f. enhetlig men
utövas av filmfacket, icke av staten. — I
Nordamerika utövas i viss mån en unionell
men ej officiell och ej heller särdeles sträng
f. å fackets vägnar. Vissa stater (t. ex.
New York) ha jämförelsevis sträng f., i
andra är förhållandet motsatt. Lokal f. i
städer och större samhällen ingriper ofta i
den statliga f:s avgöranden. — I flertalet
länder finnas föreskrifter för barnskydd.
Dessa äro högst varierande även i fråga om
barnåldersgränsen. G. Bjn.
Filmchef, den person, som på en filmbyrå
leder uthyrningen av filmerna.
Filminspelning, i allmän betydelse
förberedelserna, upptagningen och de avslutande
arbetena för framställandet av en film, i
inskränkt bemärkelse själva film upptagningen.
När en bok, teaterpjäs eller idé skall
bearbetas för f., göres först ett utkast
(synopsis), och ett manuskript (scenario) skrives på
grundval härav scen för scen av
manuskriptförfattaren, vanl. i samarbete med den
regissör, som skall sätta upp filmen. Rollerna
besättas, spelplan uppgöres av ledningen, och
en arkitekt gör ritningar till dekorationerna,
varpå de, som först skola användas, byggas
och möbleras. Därefter vidtager själva
filmupptagningen. Regissören repeterar scenen
med skådespelarna och ev. statister,
fotografen gör kamerainställningen och bestämmer
hur lamporna skola riktas, »akustikern»
placerar mikrofonen, såvida scenen icke skall
tagas stumt, och hör efter, att replikerna
talas med lämplig styrka och skärpa. När
scenen repeterats in, stängs ateljén, för att
inga störande ljud skola nå mikrofonen, och
tagningen börjar. Bilden upptages därvid i
kameran, medan ljudet via mikrofonen går
till ljudaggregatet (ljudkameran) och där
upptecknas på ljudnegativet. Dessa båda
negativ kopieras sedan tillsammans, så att man
på samma positiv får både ton och bild. När
scenen tagits (ofta flera ggr), gör man ny
kamerainställning, för vilken vanl.
omflyttning av belysningsmaterial, mikrofon och delar
av dekorationen fordras. Scenerna tagas icke
i den följd, som manuskriptet föreskriver,
utan så att minsta möjliga omflyttning
krä-ves och så att skådespelarna om möjligt ej
behöva anlitas mer än det antal dagar, som
beräknats i spelplanen. När samtliga scener
i en dekoration tagits och godkänts, rivs
denna och ger plats för en ny. Vid
upptagningen medverka även ett stort antal
elektri-ker, perukmakare, inspicient, musiker o. s. v.
Inspelningen sker antingen utomhus,
exteriörtagning, varvid ljudaggregatet medföres i
en s. k. ljudbil, eller i ateljé, interiörtagning.
Ateljéerna voro förr av glas, då man i stor
utsträckning använde dagsljuset vid
upptagningen. De moderna ljudfilmsateljéerna äro
mörka och starkt (Ijud-)isolerade, och
upptagningen sker uteslutande vid elektrisk
belysning. Till ateljéerna höra i regel
laboratorium, administrationsbyggnader, ljudcentral
för samtliga ljudaggregat, förevisningsrum,
snickar- och målarverkstäder etc. Numera
inspelar man ofta även utomhusseenerna i ateljé
för att spara tid, för att få bättre belysning
och för att vara oberoende av väderleken. Ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
