Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Filmväsen - Filosofie magister - Filov, Bogdan - *Filter - Fimmen, Edo - *Finansdepartement - Finansiell hjälp - Finanskontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Filosofie magister—Finanskontroll
80
styrselfilmer» med motiv från Roms historia,
»Quo vadis?» m. fl., men försvann sedan från
den internationella filmmarknaden. Den
inhemska filmproduktionen har sedan
fascismens genombrott ständigt behövt
statsunderstöd. F. n. (1936) måste enl. lag varje utländsk
film, som framföres i Italien, »dubbas».
Den danska filmens storhetstid ligger också
långt tillbaka. Dess store man var Ole Olsen.
1910—14 inföll glanstiden, och den främste
danske filmskådespelaren, Valdemar
Psilan-der, var under några år ett världsnamn som
få andra. Skådespelerskan Asta Nielsen slog
först i tysk film igenom på allvar och
återvände sedan aldrig till de danska ateljéerna.
Strax efter krigets utbrott föll den danska
filmindustrien samman, och sedan dess har
den inhemska produktionen huvudsaki. bestått
av Fyrtorns- och Släpvagnsfilmerna.
Norge har sporadiskt försökt sig på
filmproduktion, medan försöken i Finland varit
ihärdigare, dock utan att nämnvärt lyckas.
Tjeckoslovakien har i en kvantitativt
obetydlig produktion skapat flera konstnärligt
högtstående filmalster, där den slaviska
rasens mystik, naturkänsla och fatalism på ett
bestickande sätt sammansmält med den
germanska rasens öppenhet och frimodighet.
Holland har väckt uppmärksamhet genom
enstaka filmer av hög konstnärlig kvalitet,
dock utan kontinuitet bakom dem.
Japan och Kina ha — urspr. för att möta
den starka filmimporten från Amerika —
skaffat sig inhemska produktioner. Dessa äro
avsiktligt anlagda på konkurrens och kopiera
därför i stor utsträckning de amerikanska
förebilderna exakt. Det nationella inslaget i
den japanska filmen utgöres knappast av mer
än ett och annat samuraidrama.
Litt.: B. Idestam-Almquist och R. Allberg,
»Film i går, i dag, i morgon» (1932) och »Vid
den svenska filmens vagga» (1936); E.
Na-thorst-Böös j:r, »Om Amerikas filmindustri»
(1935); Om Film. Svenska Filmsamfundets
Årsbok 1934; P. Rotha, »The film till
now» (1930), »Celluloid: the film to-day» (1931)
och »Documentary film» (1936); B. B.
Hamp-ton, »A history of the movies» (1931); M.
Bardèche och R. Brasillach, »Histoire du
ci-néma» (1935); R. Fülöp-Miller, »Die
Phanta-siemaschine» (1931; teori och kritik); H.
Rich-ter, »Filmgegner von heute — Filmfreunde
von morgen» (1929; avantgarde); V.
Pudov-kin, »Filmregie und Filmmanuskript» (1928),
»Film technique» (1933) och »Film acting»
(1935). G. W.
Filosoffe magister, se Filosofisk ä
m-betsexamen.
FiTov [-åf], Bogdan, bulgarisk arkeolog
och konsthistoriker (f. 1883), prof, i Sofia. Har
utom avh. i arkeologi och om miniatyrer
utgivit bl. a. »Geschichte der altbulgarischen
Kunst» (1932) och »Geschichte der
bulgari-schen Kunst» (1933). A. A-t.
*Filter, se även Elektriska filter,
suppl.
Fimmen, E d o, holländsk
fackföreningsledare (f. 1881). Genomgick handelsskola, var
med om att bilda det nederländska
förbundet för handelsanställda 1905, var dess
kassör 1906—08, sekr. 1909—15, sedan sekr. i den
nederländska landsorganisationen till 1919 och
blev s. å. sekr. i
Fackföreningsinternationa-len. Sedan 1923 är F. generalsekr. i
Internationella transportarbetarefederationen. S. H.
*Finansdepartement. 2. Se även
Departement 1, suppl.
Finansiell hjälp, kollektiva åtgärder av
stater i syfte att finansiellt bispringa en stat,
som utsättes för angrepp. En konvention i
ämnet undertecknades av ett stort antal
medl. av N. F., däribland Sverige, 2 okt. 1930
i Genève men har dock ej trätt i kraft, då
erforderliga ratifikationer ej lämnats. Tanken,
att ett solidariskt ingripande mot en
fredsstö-rare kan erhålla formen av finansiella
åtgärder till förmån för den stat, som utsättes för
angreppet, kan sägas ha kommit till uttryck
i förbundsaktens art. 16 (jfr Sanktion 2).
F. landshövdingen Roos verkade redan på
ett tidigt stadium för upprättandet av ett
slags mellanfolklig försäkringsanstalt mot
krig. Från fransk och polsk sida förordades
vid den förberedande
nedrustningskommissio-nens möte i maj 1926 åtgärder för ekonomisk
och finansiell hjälp åt anfallen stat, och
något senare framställde Finlands regering
vissa förslag om uppläggandet av en lånefond
eller upptagandet av garanterade lån i varje
särskilt fall. Dessa förslag ledde till
utarbetandet av ovan omnämnda internationella
konvention, enl. vilken de fördragsslutande
parterna skola deponera garantiobligationer,
avsedda att enl. beslut av N. F:s råd tjäna
som underlag för låneoperationer till förmån
för angripen stat. — Litt.: K. prop. till
riksdagen n:r 14 30 jan. 1931; sir J. Fisher
Williams, »La convention pour 1’assistance
fi-nancière aux états victimes d’agression» (i
Recueil des Cours de 1’Académie de Droit
International 1930, s. 81—175). St. S-m.
Finanskontroll betecknar vanl. den
kontroll, som under N. F:s ledning utövas över
finansförvaltningen i länder, vilka erhållit
bistånd från förbundets sida i och för
genomförandet av en ekonomisk och finansiell
rekonstruktion. Det mest kända ex. är den f.,
som enl. ett 4 okt. 1922 i Genève
undertecknat protokoll inrättades i Österrike i
samband med upptagandet av ett internationellt
lån till Österrikes förmån, vilket
garanterades av Belgien, Danmark, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Storbritannien, Sverige och
Tjeckoslovakien. Enl. protokollet iklädde sig
Österrike särskilda förpliktelser, som i
huvudsak avsågo dels genomförandet av en
finansreform, dels pantförskrivning av vissa
statsinkomster. För kontrollen tillsatte N.
F:s råd en generalkommissarie i Wien,
hol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
