Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland - Jordbruk och boskapsskötsel - Bergsbruk - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Finland (Bergsbruk—Handel)
84
heter på grund av den allmänna tendensen
till självförsörjning på detta område. O.M.G.
Åkerarealens användning samt skördens
storlek (1934) framgå av följ, siffror.
Växtslag Areal har Skörd ton
Vete 50,511 89,264
Råg 246,457 394,850
Korn 131,581 208,641
Havre 474,561 776,340
Blandsäd 15,446 27,880
B al j växter 13^938 21,784
Potatis 83,312 1,139,396
Rotfrukter 26,139 ’788,135
Hampa och lin .. 4,636 1,662
Grönfoder 21,536 89,875
Hö: fröodling 20,347 6,524
foderodling .. 1,055,227 3,070,856 1
betesvall 152,264 —
Helträda 156,044 —
Övrig åkerareal .. 15,883 —
Summa 2,467,882 —
1 Därtill 267,966 ton hö från naturliga ängar.
Bergsbruk. F. är fattigt på
mineralfyndig-heter, och bergsbruket har därför spelat en
underordnad roll i landets näringsliv. Sedan
äldre tider har järn erhållits av sjö- och
myrmalm i östra F. I s. delen av landet finnas
flerstädes smärre järnmalmsfyndigheter, som
bearbetats. De ha dock så låg järnhalt, att
malmen ej utan kostsam förbehandling kan
förhyttas i masugn. Sedan införseln av järnmalm
1859 blivit tullfri, nedlades samtliga dittills
bearbetade gruvor. I Lappland (Kittilä och
Kolari) finnas järnrikare, om också orenare
malmer, men det ogynnsamma läget har
hittills hindrat fyndigheternas utnyttjande.
I F. finnas svavelkis och kopparkis. Av
svavelkisfyndigheterna (av vilka Otravaara i
Eno torde vara den förnämsta) ha endast
några blivit närmare undersökta. Brytningen
har tidigare icke varit lönande, då
avsättningsmöjligheter saknades.
Cellulosaindustriens behov av svavel kan emellertid nu
tillgodoses ur kismalmen, och därmed blir även
utvinningen av järnet ekonomiskt möjlig.
Koppar utvinnes ur kopparkis vid
Outo-kumpu (se d. o.), F:s förnämsta gruvföretag.
Ett par smärre koppargruvor (Orijärvi,
Pitkä-ranta) ha tidigare varit föremål för
bearbetning. I Petsamo ha omfattande letningar
efter malmfyndigheter gjorts, delvis redan med
goda resultat. Bl. a. har nickel anträffats
i sådan mängd, att avtal träffats (1935) med
den internationella nickeltrusten om
fyndigheternas bearbetning.
I Lappland har sedan länge guld vaskats
i Ivalojoki (se d. o.), varvid smärre mängder
utvunnits. Granit i olika färgskiftningar
(grå, röd, svart) brytes flerstädes för
bygg-nadsändamål och gatubeläggning, delvis även
för export, bl. a. i Nystads och Hangö
skärgårdar. Kalksten brytes i Pargas och Lojo,
vid Villmanstrand o. a, orter. Särskilt Pargas
har blivit ett betydande centrum för
kalk-och cementtillv. I Ruskeala finnas
marmorbrott och i Puolanka
kaolinfyndig-heter.
Industri. Träförädlingsindustrien har gått
ansenligt framåt. Detta gäller även
sågverksrörelsen, som dock lidit av depressionen;
produktionen av sågvirke uppgick 1933 till 1,0 och
1934 till 1,3 mill. stds. Träsliperiernas
produktion steg 1934 till 640,000 ton slipmassa,
kartong, papp och isoleringsplattor (insulit,
enso-nit o. dyl.), cellulosafabrikernas till 762,000 ton
sulfit- och 261,000 ton sulfatcellulosa,
pappersbrukens till 413,000 ton, därav 290,000
ton tidningspapper. Av märkligare
nytillkomna fabriker må nämnas Veitsiluoto
sulfit-cellulosafabrik vid Kemi (ägare staten,
drives i form av a.-b.), den tyska
Waldhof-firmans dotterbolags sulfitcellulosafabrik vid
Keksholm, insulitfabriken vid Abborrfors i
Pyttis (vid Kymmene älv),
sulfitcellulosafabri-kerna i Jakobstad och Uleåborg (Toppila)
samt Tornators sulfatcellulosafabrik i
Kau-kopää vid Saima, nära Vuoksenflodens utlopp.
Även inom andra industrigrenar kunna
framsteg antecknas. Bl. a. skall ett
kopparverk anläggas vid Imatra och ett järnbruk
vid Vuoksenniska. Imatra kraftverk har
ytterligare utbyggts, och en sammanslutning
av större industriföretag i södra F. har
påbörjat en omfattande utbyggnad av Rouhiala
fors i Vuoksen.
Antalet arbetsställen, arbetare (i medeltal)
samt produktionsvärdet (i mill. fmk) inom
industrien var 1934 följ.:
[-Arbetsställen-]
{+Arbets-
ställen+}
Arbetare
[-Produktionsvärde-]
{+Produktions-
värde+}
Trävaruindustri ........ 876 51,278 2,909,1
Närings- och njutnings-
medelsindustri .......... 627 10,890 2,336,6
Pappersindustri ........ 197 17,398 2,835,5
Textilindustri ......... 300 26,797 1,512,5
Mek. verkstäder och
finare maskinindustri 504 21,187 1,063,2
Läder-, gummi- och
hårindustri ............... 174 7,569 565,7
Smält- och
metallföräd-lingsverk .............. 179 5,477 516,i
Sten-, ler-, glas-, kol-
och torvindustri ... 258 10,194 413,0
Annan industri ......... 632 10,892 968,7
Summa 3,747 161,682 13^ 12Ö3
Randel. F:s handelsbalans har sedan 1930
varit förmånlig och uppvisat ett år för år
ökat exportöverskott:
1930 156 mill. fmk
1931 992 » »
1932 1,129 » »
1933 1,370 » »
1934 1,450 » »
Det sammanlagda importvärdet utgjorde
1934 4,776 mill. fmk, exportvärdet 6,226 mill.
(därav 55 mill. reexport).
Värdet av de viktigaste importvarorna var
1934 i mill. fmk:
Spannmål och spannmålsprodukter .................. 301
Frukt, köksväxter m. m............................ 105
.Kaffe ........................................... 174
Socker, oraffinerat .............................. 113
Råbomull ......................................... 176
Fårull ........................................... 104
Garn och repslager i arbeten ..................... 135
Vävnader ......................................... 221
Hudar och skinn, oberedda ........................ 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
