Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland - Handel - Sjöfart - Kommunikationer - Turistväsen - Statsfinanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Finland (Sjöfart—Statsfinanser)
86
Metaller och metallarbeten .................. 681
Maskiner och apparater .................... 362
Stenkol ..................................... 191
Asfalt, tjäror, hartser. kautschuk och tillv. därav 135
Oljor, fett, vax och tillv. därav ........... 270
‘Gödselämnen ................................ 117
Värdet av de viktigaste exportvarorna var
i mill. fmk:
Smör ........................................ 164
Ägg ......................................... 123
Gruvtimmer och props ........................ 173
Pappers- och slipved ........................ 169
Plankor, ohyvlade ........................... 175
Battens, ohyviade ........................... 750
Bräder, ohyvlade ............................ 929
Bräder, hyvlade ............................. 133
Faner ....................................... 289
Pappersmassa, mekanisk ...................... 205
Sulfitcellulosa ............................. 967
Sulfatcellulosa ............................. 279
Papp ..................................... 119
■Omslagspapper ............................ 130
Tidningspapper .............................. 406
Annat papper ................................ 144
Metaller och metallarheten .................. 102
Handelsutbytet med vissa viktigare länder
uppgick 1934 till följ, belopp (mill. fmk):
Import Export
Storbritannien ................. 1,090 2,913
Tyskland ......................... 988 631
Förenta staterna ................. 412 429
Sverige .......................... 500 161
Belgien—Luxemburg ................ 212 277
Nederländerna .................... 185 294
Frankrike ........................ 121 312
Danmark .......................... 160 227
Ryssland ......................... 247 101
Brasilien ........................ 123 67
Argentina ......................... 86 78
Polen —Danzig .................... 132 7
Norge ............................. 84 45
Italien ........................... 37 84
Brittiska Sydafrika ................ 0 107
Sjöfart. Handelsflottan har ökats
betydligt, dock främst genom inköp av äldre
tonnage. Antalet ång- och motor fartyg över
19 reg.-ton netto utgjorde t jan. 1934 713
(265,300 reg.-ton netto), därav 179 över 500
ton, och antalet segelfartyg 206 (55,370
reg.-ton netto), därav 27 över 500 ton.
Kommunikationer. Utbyggandet och
moderniseringen av landsvägsnätet ha fortgått
under senare år; omkr. 31,000 km allmänna
vägar underhållas nu av staten. Antalet
auto-snobiler var 1 sep t. 1935 45,072, vartill komma
5,499 motorcyklar. Omnibustrafiken har
snabbt utvecklats och når nu även rätt
avlägsna trakter. I n. delen av landet
be-drives busstrafiken till övervägande del av
postverket. Se även nedan, Turistväsen. I
städerna ha under de senaste åren inrättats
centralstationer för busstrafiken, vanl. skötta
av ett för ändamålet bildat, i hela landet
verksamt bolag (Oy. Matkahuolto).
Följ, nya järnvägslinjer ha blivit färdiga:
Nurmes—Uleåborg, Rovaniemi—Kemijärvi,
Villmanstrand—Vuoksenniska samt en del
■smärre bansträckor. Under byggnad äro
banorna Haapamäki—Björneborg, Varkaus—
Joensuu, Vuoksenniska—Elisenvaara och
Sa-volaksbanans nordliga fortsättning
Kontio-enäki—Taivalkoski.
Saima kanal är under ombyggnad, varvid
dess slussar förstoras och deras antal
minskas; härigenom komma sjögående fartyg att
kunna passera kanalen.
Flygtrafiken till Stockholm och Reval, som
hittills förmedlats av hydroplan, skall övertas
av landplan, sedan de nya flygfälten i
Stockholm och Helsingfors blivit färdiga.
Telefonnätet har under de senaste 15 åren
i stor utsträckning utbyggts av staten, som
även (1935) övertagit Södra Finlands
interur-bana telefonbolags linjer. Statens telefonnät
utgör nu omkr. 101,000 km.
Automatisering-en av telefoncentralerna i städerna har gjort
stora framsteg.
Rundradioverksamheten handhas av ett
bolag, i vilket staten äger aktiemajoriteten.
Storstationen i Lahti har ombyggts. Mindre
utsändningsstationer finnas i Helsingfors,
Viborg, Tammerfors, Uleåborg, Björneborg,
Vasa, Jakobstad och Sordavala. Lahti
utsänder numera enbart finska program, medan
Helsingfors, Åbo, Vasa och Jakobstad
utsända även svenska. Antalet licenser utgjorde
1 jan. 1935 129,123, av vilka 20,866 (16 %)
utskrivits på sv.
Turistväsen. Turisttrafiken är i F.
koncentrerad till sommarmånaderna. Imatra och
Punkaharju i sydöstra F. äro sedan gammalt
kända turistorter, men efter utbyggnaden av
Imatra fors har dennas dragningskraft
minskats. Kangasala och Koli besökas av
talrika resande. Högland i Finska viken, ett
antal smärre badortsstäder (de viktigaste
äro Hangö och Nådendal) samt den förra
ryska villabebyggelsen på Karelska näset vid
Finska viken uppsökas av många
sommargäster; även Åland besökes i stor
utsträckning av sommargäster, särskilt från Sverige.
Sportfiske idkas, särskilt av engelsmän, i
talrika forsar i det inre av F., och båtfärden
utför forsarna i Ule älv utövar stor
dragningskraft på utlänningar. Ett år för år ökat
antal turister besöker norra F. Särskilt den
nya automobilvägen Rovaniemi—Petsamo kan
uppvisa en jämförelsevis livlig trafik, varvid
turisterna ej sällan fortsätta sjövägen
utmed norska kusten.
För turistlivets främjande arbetar närmast
Turistföreningen i Finland, Suomen
matkai-lijayhdistys, som på en mängd orter, främst
i norra F., inrättat enkla härbärgen. O. Brn.
Statsfinanser. Statsinkomsterna uppskattas
enl. budgeten för 1936 till 3,841,5 mill. fmk
(verkliga inkomsterna 3,300,5 mill. 1933);
därav väntas av de egentliga inkomsterna
tullarna inbringa 1,421,o mill. fmk, de direkta
skatterna 591,4 mill., acciserna 360,o mill.,
räntor, utdelningar m. m. 289,8 mill., statens
affärsverksamhet 255,4 mill.
(statsjärnvägar-na 113,4 mill., skogshushållningen 81,5 mill.
m. m.) etc., varjämte däri ingå
kapitalinkomster (statslån, försäljning av statsegendom
m.m.) 504,4 mill. fmk. Motsv. statsutgifter
upptagas till 3,838,2 mill. fmk (verkliga
utgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
