Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Finland - Statsfinanser - Bankväsen - Myntväsen - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Finland (Bankväsen—Försvarsväsen)
88
na 3,247,2 mill. 1933); därav beräknas, att
till de egentliga utgifterna åtgå 2,720,1 mill.
fmk (försvarsministeriet 553,9 mill.,
undervisningsministeriet 503,4 mill.,
lantbruksmi-nisteriet 335,1 mill., räntorna å statsskulden
201,5 mill. m. m.), medan till amorteringarna
på statsskulden anslås 365,o mill. fmk.
Sammanlagda utländska statsskulden utgjorde
vid 1934 års utgång 2,341,5 mill. fmk (därav
2,282,6 mill. fonderade), vartill kom en
inhemsk statsskuld av 1,040,2 mill. fmk (990,7
mill. fonderade). — Guldreserven hos
Finlands bank angavs vid utgången av 1935 till
472 mill. fmk, varemot svarade ett
sedelomlopp av 1,381 mill. N. Sbg.
De flesta av de affärsföretag, vilka staten
grundat på 1920-talet, ha numera överlåtits
på aktiebolag, vilkas samtliga aktier med
några undantag innehas av statsverket. Hit
höra Imatra kraftverk, Veitsiluoto sågverk
och cellulosafabrik, svavelsyrefabriken i
Vill-manstrand och superfosfatfabriken i Kotka,
Outokumpu koppargruva samt
alkoholmono-polbolaget; redan tidigare innehade
statsverket största delen av aktierna i
Enso-Gutzeit, som i sin tur innehar aktierna i
Tornatorbolaget. O. Brn.
Bankväsen. Koncentrationsrörelsen har
minskat bankernas antal till 9 1935. De tre
största bankerna, Kansallis-osake-pankki, a.-b.
Nordiska föreningsbanken och Helsingfors
aktiebank, vilken 1931 i sig upptagit
Unionbanken, representera 87,4 % av omslutningen.
Säästöpankkien keskus-osake-pankki arbetar
i huvudsak som centralbank för sparbankerna.
I april 1933 utfärdades en ny banklag, som
bl. a. förstärkt bankernas karaktär av
affärsbanker genom att begränsa möjligheterna till
beviljandet av förlagskrediter till handel och
industri.
Myntväsen. Något senare än i England och
de skandinaviska länderna upphävdes
guldmyntfoten i F. (12 okt. 1931). Genom
upprätthållandet av en fast pundkurs har F.
sedermera anslutit sig till sterlingblocket (se d. o.,
suppl.), och från början av juli 1933 har
kursen i Stockholm på 100 fmk utgjort 8,60 kr.
mot 9,39789 kr. enl. den tidigare gällande
guldpariteten. E. H-ss.
Kyrkliga förhållanden. Vid utgången av
1934 tillhörde 96,i % av landets befolkning
den luterska kyrkan, medan 64,321 pers, stodo
utanför alla religionssamfund (införda i
civilregistret) ; metodister voro 2,742, baptister
2,260, frikyrkliga 5,259, grek.-kat. 69,286,
rom.-kat. 1,450, mosaiska trosbekännare
1,757, muhammedaner 326. — Regeringen har
av ekonomiska skäl låtit det av kyrkomötet
utarbetade förslaget till en kyrklig
centralstyrelse förfalla. På kyrkligt håll har man
ånyo upptagit frågan i vilka former de
strävanden, som uppburo förslaget, kunde
förverkligas. — Teol. fakulteten vid Åbo akad.
erhöll 1930 förnyade examensrättigheter (på
obegränsad tid). G. O. R.
Undervisningsväsen. Folkskoleväsendet.
Bestämmelserna angående folkskolan
sammanställdes och fullständigades genom
för-ordn. ang. folkskolans organisation av 4 juni
1931 samt förordn. ang. kostnaderna för
folkskoleväsendet av 6 febr. 1932. Enl. lag av
11 dec. 1931 erhåller stadskommun för
upprätthållande av sitt folkskoleväsen i årligt
bidrag av staten för varje elev belopp, som
av statsrådet för 3 år i sänder fastställes
(400—500 fmk).
Jyväskylä folkskollärarseminarium har
in-dragits och 1935 efterföljts av en pedagogisk
högskola (fi.). — Antalet elever i städernas
folkskolor utgjorde läsåret 1933—34 55,557,
därav i sv. skolor 6,528. Antalet högre
folkskolor på landet var samma läsår 5,363,
antalet elever 227,791, därav i sv. skolor 18,633.
Antalet lägre folkskolor på landet (delvis
am-bulatoriska) var 5,100 med 111,756 elever,
därav 9,503 sv.
Lärdomsskolor. I början av 1933
framlades av en statskommitté ett förslag
till läroverksreform, enl. vilken den
förhärskande typen skulle med treklassig
mellan-skola och treklassigt gymnasium bygga på
sexklassig folkskola. Planen är icke godkänd,
men några försöksskolor finnas av den
föreslagna typen, bl. a. ett sv. gosslyceum i
Helsingfors.
Läsåret 1933—34 voro i verksamhet 89
statsläroverk (19 sv.) och 144 kommunala
och privata läroverk (29 sv.). Av inalles
49,667 elever (47 % gossar, 53 % flickor)
besökte 9,112 (18,3 %) sv. läroverk.
Fackundervisning. En
lantbruks-normalskola (fi.) tillkom 1928 i Järvenpää.
— En sv. avd. finnes numera även vid
industriskolan i Åbo. — Två sv. handelshögskolor
finnas: Högre svenska handelsläroverket i
Helsingfors och Handelshögskolan vid Åbo akad.,
21 handelsinstitut (sv. eller sv. avd. i
Helsingfors, Åbo och Vasa), ett trädgårdsinstitut
(fi.) i Stjernsund (Lepaa), en svensk
trädgårdsskola i Åbo, institut för utbildande av
lärarinnor i huslig ekonomi i Järvenpää
(statligt, fi.), Högvalla i Borgå socken,
Hind-hår (privat, sv.) samt ett
handarbetssemina-rium (sv. och fi.) i Helsingfors. E. P-n.
Försvarsväsendet undergick 1934 en
grundlig omorganisation, som bl. a. avsåg att
befria fredsarmén från huvuddelen av
förberedelsearbetet för mobilisering samt närmare
sammanknyta krigsmakten och
skyddskårs-organisationen. Republikens »försvarsmakt»
indelas numera i krigsmakten,
försvarsministeriet underlydande inrättningar,
skydds-kårsorganisationen, gräns- och
sjöbevaknings-väsendet.
Högsta ledningen.
Försvarsmaktens olika delar lyda under befälhavare, som
i militärt avseende äro direkt underställda
republikens president. Denne biträdes av
försvarsrådet, som består av
fältmarskalken frih. Mannerheim (ordf.), befälhava-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
