Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Five, Håkon Martin - *Fixering - *Fixstjärna - Fjellbu, Arne - *Fjellstedt, P. - *Fjelner, A. - Fjelstad, Anders - Fjetterström, Märta - *Fjord - Fjorton punkter, Wilsons - *Fjugesta - Fjäderfä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Fixering—Fjäderfä
118
fylkesman i Nord-Tröndelag fylke, var
medlem av stortinget (venstre) 1922—30 och är
sedan 1934 åter stortingsman. W-t K.
*Fixering. 1. F. sker numera i bad av olika
typer: vanligt neutralt bad; surt fixerbad,
oftast med bisulfit; snabbfixerbad, med
tillsats av salmiak; härdande fixerbad, då
sådana tillsatser (alunarter) användas, som göra
gelatinet svårlöcligare i värme. På en riktig
och grundlig f. beror de framställda
bildernas hållbarhet i huvudsak. Odts.
3. Behandling av blyerts-, kol- och
pastellteckningar med fixersprit (en lösning av
något bindemedel i sprit) som sprutas över
teckningen, varvid färgstoftet bindes vid
underlaget. E. Hlr.
*Fixstjärna. Under astronomiens tidigare
utveckling benämndes alla såsom
himlakroppar ansedda objekt, utom solen och månen,
stjärnor, varvid man skilde mellan v a n
d-ringsstjärnor (planeterna) och f i
x-stjärnor (stjärnor i egentlig mening).
Sedan det framgått, att alla stjärnor utföra
individuella rörelser i förhållande till vissa valda
referensplan och dessutom delta i
Vintergats-systemets rotation omkring sitt centrum samt
i den rörelse detta utför i förhållande till de
omgivande vintergatorna, är termen f.
oegentlig och bör alldeles undvikas. Om
stjärnornas utforskande se Stjärnor,
Stjärnsystemet och Vintergatan, alla även
i suppl. K. Lmk.
Fjellbu, Arne, norsk homilet och
reli-gionspsykolog (f. 1890), kapellan vid
Trondheims domkyrka 1927. F. är en av Norges
mera kända religiösa författare och talare.
Han har framför allt verkat inom
studentvärlden. Bland hans många skrifter märkes
»Sjelesorg» (1933; sv. övers. 1934). G. L.
*Fjellstedt, P. Se biogr. av C. Anshelm
(hittills 2 bd, 1930—35).
*Fjelner, A., dog 19 3 6 22/3. Utom en mängd
prologer och tillfällighetsdikter skrev han
även »Skånska mannar från Lund» (1935),
en samling biografiska essäer.
FjeTstad, Anders, norsk jordbrukare (f.
1879). Utexaminerades 1901 från Norges
lant-brukshögskola. 1908—14 och 1918—27
vistades F. mestadels utomlands i egenskap av
delegerad för Norge vid Internationella
lant-bruksinst. i Rom och som Norges
lantbruks-konsulent i olika länder. F. har verksamt
deltagit i de norska jordbrukarnas ekonomiska
föreningsverksamhet och är sedan 1933 ordf,
i omsättningsrådet, som handhar statliga
regleringsåtgärder till det norska jordbrukets
främjande. Th. Bn.
Fj etterström, Märta, se M å å s - F j
et-t e r s t r ö m, M. L. V.
*Fjord, som den framträder i sin mest
typiska utbildning på norska västkusten,
Spetsbergen, Grönland, New Foundland,
Patagonien och Nya Zeeland, karakteriseras icke
blott genom sin stora längd i förhållande till
bredden, mycket höga — och även branta —
sidor utan även av mycket betydande djup.
Ofta är detta i f:s mittparti större än i
mynningen och närmast utanför denna, ss. i
Sogne-fjorden (se d. o.; 1,245 m djup), som näst
efter Bakerfjorden i s. Chile torde vara
jordens djupaste f. Sognefjordens
bottentopografi synes vara mycket jämn; hela f.
framstår som ett väldigt, rännformigt klippbäcken.
Då sidorna nå 1,000 m ö. h., är Sognefjordens
totala maximidjup omkr. 2,200 m. Kung
Oskars fjord—Kejsar Frans Josefs fjord, näst
efter Scoresbysundet det största
fjordkomplexet på östgrönland och ett av de största
på jorden, ekolodades delvis 1933 och synes
icke vara så djupt som Sognefjorden, då det
hittills funna största djupet är 772 m. Liksom
många andra äkta f. är detta komplex av
trösklar uppdelat i skilda bäcken. I
förhållande till sin längd och bredd höra f. i
Lofoten till de djupaste, som finnas.
Mest sannolikt är, att f. anlagts som
floddalar, även om dessa i mer eller mindre hög
grad orienterats efter spricklinjer el. andra
svaghetszoner i berggrunden. Innan dessa
dalar hunnit utvecklas till större bredd med
flacka sidor, ha de genom inträdande istid
blivit banor för glaciärer. Dessa ha fördjupat
dalarna och delvis överfördjupat dem till
slutna bäcken samt tillskärpt deras sidor. F.
framstår därför ofta som ett mycket vackert
s. k. glacialt tråg. Bidalarnas bottnar hänga
mer el. mindre högt över huvudfjordens
vattenyta, så att branta forsar och fall bildas;
även bifjordarna hänga i förhållande till
huvudfjordens botten. Fjordkusterna ha
sannolikt ännu icke höjt sig till det läge i
förhållande till havsytan, som de intogo före
nedisningarna, utan äro åtm. delvis dränkta.
Skulle den norska västkusten höjas ett par
hundra m, skulle f. övergå till långsträckta
sjöar, stängda av klipptrösklar. Som följd av
dessa trösklar äro de hydrografiska
förhållandena i f. egenartade. Ha bäckenen genom
kvartära avlagringar el. på annat sätt blivit
ytterligare avstängda, kan vattnet under
tröskeldjupet bli skämt genom svavelväte från
ruttnande avsättningar på bottnen.
Ofta betecknas med f. även inbuktningar i
kusten, som icke äro äkta f. med hänsyn till
sin topografi och bildningshistoria, t. ex.
Ry-fylkefjorden i Norge och åtm. delvis Isfjorden
på Spetsbergen. Det svenska fjärd betecknar
öppnare, av flackare terräng omgivna och
mindre djupa vikar, sund o. a. sänkor, som
nu äro dränkta av vatten. — Se H. W-.son
Ahlmann, »Geomorphological studies in
Nor-way» (i Geogr. Annaler 1919). H. A-nn.
Fjorton punkter, Wilsons, se
Världskriget, sp. 920.
*Fjugesta fick 1931 sin areal utvidgad till
183 har; 933 inv. (1936). I F. finnas två
bankkontor. Tax.-värde å fast egendom
2,181.700 kr. (1934), tax. inkomst 709,350 kr.
Fjäderfä, tamfåglar: höns (se d. o.), gäss
(se Gå s skö t se 1), ankar (se A n k a), kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
