Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderfä - Fjäderfälånefond, Statens - Fjäderkultivator - *Fjälkinge - *Fjällbacka - *Fjällboskap - Fjällbygd - Fjällbäck, Lars Johan - Fjällbäck-Holmgren, Karin - *Fjällnäs - *Fjällsjö - Fjällsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Fjäderfälånefond—Fjällsport
120
koner (se d. o.), tamduvor (se Du v s
läk-t e t), påfåglar (se Påfågelsläktet) etc.
Fjäderfälånefond, Statens, se Statens
fjäderfälånefond, suppl.
Fjäderkultivator, se H a r v.
*Fjälkinge. Vid Blekinge kustbanor (linjen
Karlskrona—Kristianstad) ligger F.
stationssamhälle; 730 inv. (1931). Bränneri- och
stärkelseindustri.
*Fjällbacka betraktas nu ej som
kapellförsamling. Municipalsamhället hade 674 inv.
1936. Tax.-värde å fast egendom 871,200 kr.
(1934), tax. inkomst 319,610 kr.
*Fjällboskap. Av hela antalet i Sverige
stamboksförda hondjur av nötkreatur (inkl,
stamböckernas förberedande avd.) tillhöra
omkr. 9 % fjällrasen (svensk f.). Rasens
förädling har under de senaste årtiondena i
vissa avseenden (kroppsutveckling och
mjölkavkastning) bedrivits med framgång, vartill
bl. a. avelscentra (se d. o.) verksamt bidragit.
Samtidigt har dock en ärftligt betingad
sterilitet hos kor och tjurar tilltagit el.
fruktsamheten minskats. Detta missförhållande
är f. n. under utredning och torde
genom lämpliga urvalsmetoder kunna
undanröjas. Bland besättningar med större
avels-djursförsäljning må nämnas i Kopparbergs
län: Änge; i Gävleborgs län: Backa gård
(Norredsbyn); i Jämtlands län: Bölåsen, Odensala,
Odensäng och Rösta; i Västernorrlands län:
Johannisberg och Nordvik; i Västerbottens
län: Botsmark och Brännland; i Norrbottens
län: Björkfors. — En del kulliga raser i
Norge (sidiga trönderrasen el. N o r
d-landsrasen) och n. Finland (nordfinsk
boskap) äro närbesläktade med svensk f.
men skilja sig dock i flera avseenden från
denna. Djuren äro mera småvuxna och ha
avvikande färgteckning. I. J-n.
Fjällbygd. I Sverige har i samband med
1930 års folkräkning gjorts, ett försök att
fastställa gränsen mellan f. och övrig bygd.
I Norrbottens och Västerbottens län har man
följt odlingsgränsen och i Jämtlands och
Kopparbergs län skyddsskogsgränsen. Inom de
områden (t. ex. kronoskogar i Särna och Idre),
där skyddsskogsgräns saknas, har gränsen för
f. dragits enl. andra grunder. F:s areal och
folkmängd framgå av nedanstående tabell.
Län
Hela
arealen
i km2
Areal
land
i km2
Areal land
i % av länets
landareal
Svenska aeroplankonsortiet, vilket
framställde det första till svenska staten levererade
svenskbyggda flygplanet, typ Nieuport. Kort
därefter grundade han Svenska
aeroplanfabri-ken för framställning av en annan modell,
typen Albatross. 1916 var F. chefsingenjör
vid Cederströmska flygplanfabriken i
Södertälje och sedermera vid Nordiska aviatik-a.-b.,
vars verkst. dir. han blev efter Cederströms
död. 1923—26 tjänstgjorde han vid svenska
marinens flygverkstäder och utnämndes 1926
till flygöveringenjör och chef för
Flygstyrelsens tekniska byrå. ö-g.
Fjällbäck-Holmgren, Karin, se
Holmgren, N. F.
*Fjällnäs är numera öppet även vintertid
(febr.—april).
*Fjällsjö, tingslag i n. v. Ångermanland.
Arealen utgör enl. nymätning 3,845,4 km2.
Fjällsport, färder i idrottsligt syfte i
fjällterräng, kan variera mellan fotturer och
stora, väl förberedda expeditioner. Den
viktigaste grenen är bergbestigning el.
alpinis m, i vissa delar av världen den
enda formen. I Sverige äro skidlöpning och
vandringar i fjälltrakterna de vanligaste
formerna av f., främst i Jämtland (se d. o., sp.
14) och Lappland (se d. o., sp. 778—779). Den
svenska f. har särskilt efter världskriget
starkt utvecklats, främst tack vare Svenska
turistföreningen och Föreningen för
skidlöpningens främjande, vilka bedrivit
propaganda, organiserat resor, inrättat turiststationer
och -hyddor etc.
F. är som sport i egentlig mening knappt
100 år gammal, men bergbestigningar ha skett
ända sedan antiken, då bl. a. Etna bestegs.
Bland medeltida bergbestigningar må
nämnas Petrarcas av Mont Ventoux (1,920 m).
Först 1786 bestegs Europas högsta berg, Mont
Blanc (4,807 m), av J. Balmat och M. Paccard.
Därefter blevo bestigningar vanligare,
särskilt av engelsmän. Matterhorn (4,482 m),
som tidigare ansetts omöjligt att bestiga,
bestegs 1865 av E. Whymper (se d. o.) och Ch.
Hudson m. fl., men Hudson och tre andra
störtade vid nedstigningen. Bland tidigare
bestigningar i främmande världsdelar, varvid
ofta ett vetenskapligt forskningsarbete
förenats med det sportsliga syftet, är den mest
bekanta A. von Humboldts
dock ej till toppen
genomförda bestigning av
Chim-borazo (6,310 m) i
Ecuador 1802. Hertigen av
Abruzzerna, som 1897
gjorde första bestigningen av
Mount Elias (5,514 m) i Kanada, nådde 1899
en höjd av nära 7,500 m på Bride peak i
Karakorum, dock utan att nå toppen. Detta
höjdrekord stod till 1922, då det slogs av den
andra engelska expeditionen till Mount
Eve-rest (den första 1921), då en höjd av 8,225 m
nåddes (utan syrgasapparater;
luftförtunning-en och snöstormar bilda på större höjder
Folkmängd
Folkmängd
i % av länets
Kopparbergs ... 4,215 4,102 14,6 1,102 0,4
Jämtlands ...... 21,193 19,917 41,s 8,328 6,2
Västerbottens .... 17,681 16,462 29,7 7,015 3,4
Norrbottens .... 53,471 49,484 50,2 21,841 10,9
Samtliga fyra län 96,560 89,965 39,1 38,286 4,9
Fjällbäck, Lars Johan, flygöveringenjör
(f. 1883 16/8), bror till Karin
Fjällbäck-Holmgren. Utexaminerades 1906 från Tekn.
högskolan som skeppsbyggnadsingenjör,
praktiserade därefter i Amerika, England och
Ryssland, kom 1911 till Blériots flygskola i
Pau samt förvärvade 1912 svenskt
flygcerti-fikat (n:r 4). 1913 deltog F. i bildandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
