Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flygfält - *Flygförarcertifikat - *Flygförband - Flyghjälm - Flygindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Flygförarcertifikat—Flygindustri
152
Dessutom äro hjälpflygfält utförda
el. planlagda på flygleden Stockholm —
Malmö: vid Vängsö (8 km n. v. om Gnesta),
Stigtomta (19 km v. n. v. om Nyköping),
Hästholmen, Visingsö, Ya (nära Skillingaryd),
Färinge (15 km n. om Ljungby), Exen (5 km
n. v. om Hornsborgs järnvägsstation i s. v.
Småland), Fagerhult (13 km s. v. om
Marka-ryd) och Eslöv; på flygleden Malmö —
Göteborg — norska gränsen:
Backa-mo, Svarteborg (15 km n. om Lysekil) och
Näsinge (18 km n. ö. om Strömstad).
K. m:t har 1934 medgivit, att ett f. må
såsom statligt reservarbete iordningställas i
Norrtälje, vilket är avsett att ingå som
hjälpflygfält på leden
Stockholm—Helsingfors, då trafiken kommer att upptagas med
landflygplan, samt 1936, att ett f. må
utföras vid Kalix, likaledes såsom statligt
reservarbete. Avgörande om f. i närheten av
Karlskrona och invid vissa Norrlandsstäder
är ännu icke träffat. — De svenska f. ha
utförts antingen enbart med statsmedel eller
som statskommunalt reservarbete
(nödhjälps-arbete). Vid Tannefors (Linköping) har ock
a.-b. Svenska järnvägsverkstäderna anlagt ett
f. i anslutning till bolagets flygverkstad.
Förutom militära f. har i flertalet länder
staten bekostat iordningställande av f. för den
civila lufttrafiken, i några länder med och i
andra utan kommunalt bidrag; därjämte
finnas helt kommunala eller privata f. I några
länder, ss. Schweiz och U. S. A., tillhöra f.
uteslutande kommunala korporationer el.
enskilda företag. ö-g.
*Flygförarcertifikat medför rätt att föra
luftfartyg och tilldelas elev, som genomgått
härför föreskriven utbildning. Olika
bestämmelser gälla för internationellt
flygförarcertifikat (se d. o.) och för
militärt f. (jfr Flygskola, suppl.); det förra
är av två slag, privatförar- och
trafikförar-certifikat. Det första f. i Sverige utdelades 1910
till C. Cederström; därefter ha utdelats t. ex.
2 st. 1911, 5 1914, 24 1915, 54 1918, 28 1919,
16 1920, 27 1925, 60 1930; 1931—35
utdelades årl. omkr. 60 f. Luftfartsmyndighetens
kung. 15 april 1935 anger fordringar för
erhållande av f. för offentlig, förvärvsmässig och
privat flygning, s. k.
luftfartscertifi-k a t, samt detsammas förlängning. Motsv.
bestämmelser för militärt f. äro fastställda av
K. m:t 1933. I okt. 1936 var i Sverige antalet
gällande militära f. omkr. 270 samt
antalet trafikflygförarcertifikat 28 och antalet
privatflygförarcertifikat 77. ö-g.
*Flygförband. Flyggrupper, flygdivisioner
och flygflottiljer bestå av flygplan av samma
slag och benämnas spanings-, jakt-,
attack-el. bombgrupp (-division, -flottilj). Eskader
sammansättes av lägre förband av olika slag,
t. ex. av en spanings- och en jaktflottilj. ö-g.
Flyghjälm, hjälmformad huvudbonad av
styvt och tjockt läder, konstruerad för att
upptaga kraftiga stötar, utan att bärarens
huvud skadas. F. begagnas av flygförare
under utbildning.
Flygindustri för tillv. av flygplan och
flygmotorer (se dessa ord, suppl.) uppkom i början
av 1900-talet och har i flera länder nått en
betydande utveckling.
Den svenska f. kan räkna sin början från
1909, då O. Ask och Hj. Nyrop i
Landskrona byggde det första svenska flygplanet.
Asks verkstäder övertogos sedermera av E.
Thulin, som 1914 bildade Enoch Thulins
aero-planfabrik. Denna byggde till en början
flygplan av den franska typen Morane-Saulnier,
därefter egna konstruktioner samt
flygmotorer av franska typen Le Rhöne. 1919
ned-lades driften vid Thulinverken. 1913—17
byggde den av C. Cederström och G. von Porat
startade flygmaskinsavd. vid Södertälje
verkstäder på licens flygplan av fransk
Farman-typ och av tysk Albatrosstyp. 1916—18
tillverkade Nordiska aviatik-a.-b. i Tellusborg
under Cederströms ledning flygplan för
Sverige och Finlapd. 1921 startade ingenjör C. C.
Bücker Svenska aero-a.-b. på Lidingön,
vilket bolag huvudsaki. tillverkade sjöflygplan av
tysk Heinkeltyp för svenska flygvapnet men
även levererade flygplan till de baltiska
staterna. Svenska aero-a.-b. upphörde 1932, då
dess konstruktioner till viss del inköptes
av a.-b. Svenska järnvägsverkstäderna i
Linköping. Detta bolag hade näml. 1930
upptagit flygplanstillv. och har sedermera levererat
flera på licens byggda flygplan till svenska
flygvapnet, vars leverantör bolaget
fortfarande är. 1934 beställde sv. staten flygplan
även vid Götaverken. Vid Statens
flygverkstäder i Malmslätt och Västerås, de s. k.
centrala flygverkstäderna, ha sedan 1926 flygplan
av utländsk konstruktion byggts på licens.
Flygplan på licens tillverkades jämväl av
a.-b. Flygindustri i Limhamn 1925—35,
hu-vudsakl. för export och lufttrafikändamål.
Ingenjör E. Sparmann påbörjade 1933 vid sina
verkstäder i Stockholm flygplanstillv. —
Motorer för krigsflygplan till svenska
flygvapnet tillverkas vid a.-b. Nydqvist & Holms
dotterbolag Nohab i Trollhättan, som sedan
1930 tillverkar motorer på licens av typen
Bristol (se d. o., suppl.).
Viktigare utländska flygindustrier:
England. Tillverkare av flygplan: Armstrong
Whitworth aircraft Itd., Boulton & Paul aircraft
Itd., Bristol aeroplane co. Itd., British Klemm
aero-plane co. Itd., The de Havilland aircraft co. Itd.,
Fai-rey aviation co. Itd., Gloster aircraft co. Itd., Hawker
aircraft co. Itd., Geo. Parnall & co., A. V. Roe &
co. Itd., Short Bros., Spartan aircraft Itd.,
Super-marine aviation works Itd., Vickers-Armstrong Itd.,
Vic-kers aviation Itd., Westland aircraft works. —
Tillverkare av flygmotorer: Armstrong Siddeley motors
Itd., Bristol aeroplane co. Itd., Cirrus-Hermes
engi-neering co. Itd., The de Havilland aircraft co. Itd.,
Na-pier & Son Itd., Rolls-Royce Itd. och Wolseley motors Itd.
Frankrike. Tillverkare av flygplan: Ateliers et
Chan-tiers de la Loire, Blériot, Bloch Marcel, Louis Bréguet,
Caudron, H. M. D. Farman, P. Levasseur, Lioré
et Olivier, Hanriot, Nieuport-Delage, Henry Potez,
Schreck, Société aérienne hordelaise, Avions
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
