Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygindustri - Flygkarta - Flygklubb - *Flygkonst - Flygkår - Flyglarm - Flyglinjer - *Flygmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Flygkarta—Flygmaskin
154
Dewoitine (Société aéro-fran?aise), Société
anonyme franQaise aéronautique, Avions Amiot, Société
générale aéronautique och Société proven^ale de
con-structions aéronautiques. — Tillverkare av
flygmotorer: Farman, Gnome & Rhöne, Hispano Suiza,
Lor-raine, Henry Potez, Renault, Regnier Émile, Salmson
och Peugeot. — Enl. lag av 11 aug. 1936 om
förstatligande av krigsindustrien föreligger möjlighet till
förstatligande före 31 mars 1937 av de flesta
ovannämnda företagen.
Holland. Tillverkare av flygplan: Fokker.
Italien. Tillverkare av flygplan: Associazione
nazio-nale fascista fra gli industriali meccanici ed affini
(ANIMA), Societå italiana Ernesto Breda, Aeroplani
Caproni, Cantieri riuniti dell’ Adriatico, Aeronautica
Macchi, P. Magni aviazione, Piaggio, Savoia
Mar-chetti. — Tillverkare av flygmotorer: Fiat, Alfa
Romeo, Isotta Fraschini och Piaggio.
Polen. Tillverkare av flygplan och flygmotorer:
Nationella flygverkstäderna (P. Z. L.),
flygmaskins-fabriken Podlaska (P.W. S.) och polska
Skoda-verken. Tillv. äger rum såväl av inhemska som av
utländska konstruktioner på licens (Fokker, Bristol
och Wright).
Rysslands flygindustri har, gynnad av tillgång på
råmaterial inom landet, under senare år i hög grad
utvecklats, och nya fabriker tillkomma alltjämt. Av
flygplan och motorer byggas dels utländska (engelska,
tyska, amerikanska m. fl.) konstruktioner på licens,
dels av ryska ingenjörer med eller utan utländsk
hjälp framställda typer. Krigsflygplan av alla slag,
ända upp till 8-motoriga (typ Maksim Gorkij), stora
trafik- och små sportflygplan med motorer tillverkas
numera inom landet. Fabriker finnas i bl. a.
Leningrad, Moskva och Charkov.
Tjeckoslovakien. Tillverkare av flygplan: Aero,
Avia och Letov. — Tillverkare av flygmotorer:
Skodaverken, Walter Automobil- und Flugmotoren
A.-G. (firmans motorer byggas även på licens i
Jugoslavien, Polen och Spanien).
Tyskland. Tillverkare av flygplan: Arado
Flugzeugwerke, Bayerische Flugzeugwerke,
Dornier-Metall-bauten, Fieseler-Flugzeugbau, Focke-Wulf
Flugzeug-bau, E. Heinkel Flugzeugwerke,
Junkers-Flugzeug-werk och Rohrbach Metall-Flugzeughau. —
Tillverkare av flygmotorer: Argus-Motoren-Gesellschaft,
Bayerische Motoren Werke, Hirth-Motoren,
Junkers-Moto-renbau och Siemens-Flugmotorenwerk.
V. S. A. Tillverkare av flygplan: Boeing, Curtiss,
Douglas, Ford, Grumman aircraft, The Glenn L.
Martin co., Northrup, Sikorsky aviation corp. och
Stinson aircraft corp. — Tillverkare av flygmotorer:
Lambert engine & machine co., Packard, Pratt &
Whitney aircraft co. och Wright aeronautical corp.
I de mindre europeiska staterna söker man
i högsta möjliga grad göra sig oberoende av
utländsk f. genom att grunda inhemsk statlig
eller civil f., så t. ex. i Norge.
Till f. hänföres jämväl tillv. av instrument,
fallskärmar o. a. utrustning för flygplan och
flygmotorer. ö-g.
Flygkarta, se Karta, suppl.
Flygklubb, se Flygskola, suppl.
*Flygkonst. Under de senaste åren har
flygningen gått raskt framåt och fått allt
större betydelse för försvar, trafik, transport
av sjuka samt olika vetenskaper. Flygningar
ha sålunda utförts i båda polarområdena (se
Polarexpeditioner, även i suppl.).
1933 utförde två engelska flygplan med lord
Clydesdale och löjtnant Mclntyre som förare
flygningar över Mount Everest på en höjd
av 10,000—10,500 m. Genom höjdflygningar
och ballonguppstigningar har kännedomen
om de högre luftlagren vidgats (jfr
Stratosfärflygning, suppl.). Även
segelflygningen (se d. o., även i suppl.) har gjort
avse
värda framsteg. Flygningen har intresserat
allt vidare kretsar; jfr Flygsport, nedan.
Om vissa märkligare flygningar se följ. art.
i suppl.: Atlantflygning, A u s t r
a-lienflygning, Europa-runt-flyg-ningen och Stillahavsflygning
samt art. om flygare, t. ex. B a 1 b o och C o
s-tes. Nuv. längdrekordet sattes 1933 av
fransmännen Rossi och Godos med en flygning från
Floyd Bennet i U. S. A. till Rayack i Syrien
(9,105 km); fransmännen Bossoutrot och Rossi
nådde 1932 på sluten bana 10,601 km.
Höjdrekordet för flygplan innehas av
engelsmannen Swain (15,230 m, 1936); med luftballong
nådde amerikanerna O. A. Anderson och A.
W. Stevens 22,006 m 1935. Gällande
hastig-hetsrekord sattes 1934 av italienaren F.
Agello (709 km i tim.). 1935 satte
amerikanerna Key rekord i uthållighetsflygning
(med bränslepåfyllning) med 27 dagar 5 tim.
34 min.
Utvecklingen 1909—34 framgår av nedanst.
tablå över uppnådda rekord betr, hastighet,
höjd och längsta flygsträcka med flygplan
samt längsta flygtid utan landning och
bränslepåfyllning på marken el. i luften.
År Hastighet i km/tim. Höjd i m Längsta
flygsträcka i km Längsta flygtid
1909 55 453 — 2 tim. 43 min
1910 70 3,100 —
1911 107 3,910 — 6 »
1912 130 5,610 — 11 » 1 »
1913 174 6,120 — —
1914 204 — = { 16 » 28 »
21 » 48 »
1920 276 10,093 24 » 19 »
1921 309 10,518 —
1922 330 — — 26 » 19 »
1923 375 11,145 — 36 » 4 »
1924 429 — — 37 » 59 »
1925 448 — 3,166 45 » 11 »
1926 479 — 5,396 —
1927 — 11,710 6,294 52 » 22 »
1928 512 — 7,188 53 » 36 »
1929 541 Ml,930 041 \12,739 — 65 » 25 »
1930 576 13,157 7,905 67 » 13 »
1931 — — 8,065 84 » 32 »
1932 665 13,404 8,544 —
1933 682 13,661 9,105 —
1934 709 14,433 —
1935 —. —
1936 — 15,230 — —
Litt.: W. Meyer, »Von Wright bis Junkers»
(1928); T. Gullberg, »Svenska vingar» (1929);
H. Martin, »Tjugufem år i luften» (1933»; T.
Ängström, »Om flygning och luftfart» (1934);
N. Söderberg, »Praktisk flyglära» (1935); E.
A. Pfeiffer, »Fahren und Fliegen» (s. å.). ö-g.
Flygkår, organisatorisk enhet inom
flygvapnet, bestående av stab, kompani (er),
flygförband, förvaltningsorgan, verkstäder och
förråd.
Flyglarm, se Civilt luftskydd och
Luftbevakning, båda i suppl.
Flyglinjer, de linjer (leder), efter vilka
lufttrafiken (se d. o., även i suppl.) går fram
över land el. vatten.
*Flygmaskin. Benämningen f. användes
nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
