Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplansbeteckning - *Flygskola - *Flygspanare - Flygsport - *Flygstation - Flygstyrelsen - Flygtorped - *Flygtrafik - *Flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Flygskola—Flygvapnet
162
nare av en grupp av tre stora bokstäver, skild
från nationalitetsmärket av ett bindestreck.
Ex.: SE—BSL. Bland
nationalitetsbeteckning-arna för civila flygplan märkas följande:
CH Schweiz, GS Portugal, CV Rumänien, D
Tyskland, EG Spanien, El Irländska fristaten, ES
Estland, F Frankrike, G Storbritannien, HB Schweiz,
I Italien, J Japan, K U. S. A., LN Norge, LZ
Bulgarien, N U. S. A., OH Finland, OK Tjeckoslovakien,
OO Belgien, OY Danmark, PH Nederländerna, RA
el. RO Ryssland, RY Litauen, SE Sverige, SP Polen,
SX Grekland, TG Turkiet, TE Island, HL
Luxemburg, UN Jugoslavien, HO Österrike, W U. S. A., XT
Kina, YL Lettland och YM Danzig. Ö—g.
*Flygskola. Svenska flygvapnets f. är
förlagd till flygskolkåren på Ljungbyhed.
Utbildningen vid denna skola pågår årl. omkr.
11 mån., under vilka omkr. 50 officerare,
underbefäl och reservofficersaspiranter erhålla
utbildning i flygning, krigskonst,
flygplans-och flygmotorlära, luftnavigering m. m. Elev,
som genomgått f., tilldelas militärt
flygcerti-fikat. Fortsatt militär flygutbildning sker
därefter vid till flygkårerna förlagda skolor
eller kurser, ss. spanings-, jakt-, bomb-,
skjut-och torpedskola (-kurs). — För medl. finnas
f. vid ett flertal enskilda flygklubbar
(Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Mölndals,
Linköpings, Malmö, Leksands, Orsa och Allers).
Godkänd utbildning vid sådan f.
berättigar till privatförarcertifikat, medförande
rätt att föra flygplan av den typ, varpå
utbildningen skett. — F. för militär
flygutbildning, organiserad efter samma grunder
som den svenska f., finnes i alla länder med
militärt flygväsen. Därjämte finnas civila f.
för privatförar- eller trafikförarcertifikat, det
senare för yrkesmässig luftfart. Tillstånd att
hålla skola för utbildning av förare av
luftfartyg meddelas av luftfartsmyndigheten (se
d. o., suppl.) för varje år. För 1936 ha
tillstånd utfärdats för: a.-b. Autogiro, Örebro,
Allers flygklubb, Stockholm, Kungl. sv.
aero-klubben, Göteborg, Linköpings flygklubb,
Linköping, Malmö flygklubb, Malmö, Norrköpings
automobil- och flygklubb, Norrköping, och
Stockholms flygklubb, Stockholm. ö-g.
*Flygspanare i tvåsitsiga flygplan utför
spanings-, signal-, eldobservations-,
navige-rings-, kulsprute-, bomb- och torpedtjänst,
som icke kan fullgöras av flygföraren. I
tre-eller flersitsiga flygplan finnas särskilda
kulsprute-, signal-, bomb- eller torpedmän. F.
erhåller sin första utbildning vid flygskola
och sin fortsatta utbildning, den
huvudsakliga flygspanarutbildningen, vid armé- eller
marinspaningsskola. I sv. flygvapnet äro
officerarna i regel såväl flygförare som f., ett
mindre antal erhåller endast utbildning till f. ö-g.
Flygsport, i vidsträckt betydelse flygning
med flygplan, som har plats för en eller två
pers, samt en motoreffekt av högst 109—150
hkr. Under flygningens experimenttid, till
världskriget, var flygmaskinen närmast ett
sportredskap men togs snart i anspråk av
försvaret och trafiken. Den moderna f.
daterar sig från 1924, då man började bygga
spe
ciella, lätta flygplan för sportändamål.
Denna sport uppkom i England, där statsbidrag
tidigt lämnades till sportflygklubbar. Även
andra länder ha försökt popularisera f. genom
anslag eller premier i en eller annan form.
I Frankrike erhåller sedan 1930 varje fransk
medborgare, som köper ett privatflygplan, av
staten en premie, som i allm. täcker halva
kostnaden. I Tyskland får varje
sportplans-köpare 4,000 Rmk i subvention utan
återbe-talningsskyldighet. 1929 inköpte italienska
staten tusentals sportplan och skänkte dessa
till landets flygklubbar. Även i Ryssland
uppmuntrar staten f. på olika sätt. I Polen
bildades efter världskriget civila flygklubbar,
vilka 1927 på statligt initiativ
samorganiserades; genom nationella tävlingar, flygskolor
m. m. har f. där utvecklats oerhört. Svenska
staten har först under de senaste åren
understött f. genom lotterier för Svenska
luftfarts-förbundet, som ställt sportflygplan till olika
klubbars (se F 1 y g s k o 1 a, ovan) förfogande.
Den största internationella tävlingen inom
f. är Europa-runt-flygningen (se d. o., suppl.).
En skandinavisk tävling är den om Nordiska
flygarpokalen (1931 ff.). Se vidare
Flygkonst, även i suppl., samt
Segelflygning, även i suppl. — Litt.: O. R. Thomsen,
»Sportflieger-Ausbildung» (1933); H. Martin,
»Luftens besegrare» (1934). H. M-n.
*Flygstation benämnes land- el. s j
ö-flygstaticn, beroende på om vid
densamma start och landning kunna utföras av
land- el. sjöflygplan. F. är utrustad med alla
de anordningar, som krävas för
flygplanstra-fikens genomförande samt för flygplans
härbärgerande, skötsel och vård. Till
landflyg-station hör flygfält (se d. o., även i suppl.). I
sjöflygstation ingår för start och landning av
sjöflygplan lämpligt vattenområde. I Sverige
finnas landflygstationer i anslutning till de
militära flygfälten och övriga större flygfält
samt följande sjöflygstationer:
a) Militära sjöflygstationer:
Nya varvet (Göteborg), Karlskrona, Mäsgarn
(Södertörn), Hägernäs, Fårösund, Västerås,
Frösön och Boden.
b) övriga: Stockholms stads vid
Lindarängen, Göteborgs stads vid Torslanda
(kombinerad land- och sjöflygstation) och Kalmar
stads vid Ängö. Jfr Lufttrafik, även i
suppl. ö-g.
Flygstyrelsen, se Sverige, sp. 1010.
Flygtorped, torped (se d. o.), avsedd att
fällas från flygplan.
*Flygtrafik, se även Lufttrafik, suppl.
*Flygvapnet har genom de senare årens
flygtekniska utveckling fått en alltmer
framträdande plats i staternas försvarsväsen (jfr
Anfall, suppl.). Numera (1936) har sålunda
f:s av övriga försvarsgrenars strategiska och
taktiska operationer oberoende verksamhet
i högre grad än förut blivit normerande
för vapnets organisation. För offensiva
företag byggas luftflottor, sammansatta av
XXII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
