Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flyttfåglar - *Flåmselven - Fläck - Fläckfeber, Petechialfeber, Anasarca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Flyttfåglar—Fläckfeber
166
*Flyttfåglar. De senare årens
forskningar ha ej minst genom
ringmärkningen i både Sverige
och andra länder vidgat
kunskapen om fåglarnas flyttning.
Ringmärkningen har bl. a. visat vilka
vägar fåglarna flytta. Från
Sverige går flyttningen oftast mot
s. v., för en del arter både mot
s. v. och s. eller endast mot s.
Jämförelsevis få (t. ex.
törn-skata, grå flugsnappare,
svart-hätta) flytta mot s. ö.
Flytt-ningsriktningen för de särskilda
arterna är lika år från år, men
motsv. arter i andra länder kunna
ha en annan riktning. Så t. ex.
flytta många arter från ö. Europa
mot v. I flera fall torde
flytt-ningsriktningen mer eller mindre
motsvara invandringsriktningen,
ehuru den förra kan förändras
under tidernas lopp.
Flyttningens längd är mycket olika för
olika arter. Några (t. ex. kråka,
stare) stanna i länderna vid
Nordsjön. Andra (t. ex. sångtrast,
duvor) draga ned till s. Frankrike
och Spanien. Många små
insekt-ätare, bivråk, kornknarr m. fl.,
flytta till tropiska Afrika, svalor,
stork, en del småvadare och tärnor
ända till s. Afrika. Många f. hålla
i stort sett samma kurs år efter
år, även om vissa individer flyga
längre än andra. Några arter
(t. ex. vipa, morkulla) kunna
avbryta resan i en trakt, som passar
dem, men vid inträffande
otjänligt väder fortsätta längre
söderut. Några (t. ex. häger, skrattmås)
vandra oregelbundet och kunna
övervintra från Nordsjöländerna
till n. Afrika. Bland måsar är silltruten den
mest utpräglade flyttfågeln. Den flyger mot
s. ö., stundom ända till sjöar i Afrika. Av
vissa arter (t. ex. kråka, koltrast, kungsfågel)
flytta en del, andra stanna kvar. Yngre
fåglar flytta ofta längre än de gamla. Riklig
tillgång på föda kan fördröja fåglar av en
del arter eller förmå dem att stanna på en
plats under vägen. F. återvända i regel till
hemorten, men några yngre (?) kunna
stundom utsträcka resan längre än normalt,
vilket kan befordra artens utbredning. I många
fall återvända hanarna tidigare om våren än
honorna. Vissa arter flytta nattetid (t. ex.
insektätare), andra blott om dagen (t. ex.
kråka, rovfåglar), åter andra delvis både natt
och dag (t. ex. snäppor, andfåglar). Av många
arter flytta gamla och unga samtidigt, men
bland de små vadarna flytta de gamla före
de unga, och motsatsen äger rum bland
vissa andra fåglar. — Litt.: F. v. Lucanus,
»Die Rätsel des Vogelzuges» (3:e uppl. 1929);
Bild 2. Flyttningsvägar för sängtrast. Om betydelsen av siffror och
linjer se ovan under bild 1.
tidskr. Der Vogelzug 1930 ff.; L. A.
Jäger-skiöld, »Om flyttfåglar och fågelmärkningar»
(1931); E. Lönnberg, »Svenska fåglars
flyttning» (1935). Lönnb.
*Flåmselven. En järnväg är under byggnad
genom Flåmsdalen från Myrdal vid
Bergens-banan till Fretheim vid Aurlandsfjorden.
Fläck utmärker i den kommunalhistoriska
terminologien en ort med begränsade
handelsrättigheter samt rätt till hantverk,
gästgi-veri, krögeri m. m. men eljest i saknad av
stadsrättigheter. Beteckningen, som inkom
från dansk rätt (ty. Flecken), användes t. ex.
för Båstad och Ängelholm 1664.
Fläckfeber, Petechiälfeber, A n
a-s a’r c a (mo’rbus maculösus equörum), en
hos häst uppträdande sjukdom, vars egent-,
liga orsak ännu ej är med säkerhet känd.
F. uppträder framför allt som
följdsjuk-dom till vissa infektionssjukdomar, t. ex.
efter kvarka. Den yttrar sig framför allt i
blödningar på slemhinnorna och i huden samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
