Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fläckfeber, Petechialfeber, Anasarca - *Fläkt - *Flöjt - *Foch, F. - *Fock, släkt - Fock, Dirk - Fock, Gorch (Johann Kinau)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Fläkt—Fock
168
Bild 1. Användning av halmfläkt (i förgrunden) och hossfläkt vid tröskning på fältet.
i stora utgjutningar i underhudens
bindväv, vilket medför framträdande
ansvällningar särskilt på huvud och extremiteter,
varigenom hästen kan komma att påminna om en
flodhäst. Dödsprocenten är 40—50 %. Dietisk
och hygienisk behandling är viktigast,
varjämte i vissa fall intravenösa injektioner av
streptokockserum el. kalciumkloridlösning
synas kunna göra nytta. N. L.
*Fläkt, lantbr., ingår i sådana
lantbruksmaskiner, hos vilka sortering av material
sker efter partiklarnas vikt i förhållande till
partikelytans storlek. I tröskverk skiljas
på detta sätt agnar och boss från kärnan,
i sädesrensningsmaskiner sorteras
spannmålen i olika kvaliteter med hänsyn till vikten.
Numera ha även andra typer av f. fått stor
användning, näml, sådana för pneumatisk
transport (transPortfläktar). Mycket
vanligt är, att agnar och boss bortföras från
tröskverket medelst bossfläkt och att
halmen blåses till stack el. lada medelst
halmfläkt (bild 1). Hos båda dessa f.
insuges materialet i fläkthuset tills, m.
luften. Material, som tar skada av vinghjulets
hårda slag (beroende på dess stora
rotationshastighet), införes direkt i rörledningen
medelst ejektor (bild 2). Detta tillämpas hos
höfläktar och spannmålsfläktar.
De senare kunna även vara utförda med sluss
(inmatning medelst långsamt roterande
vingar) i st. f. ejektor. F. kräva relativt stor
kraftåtgång, jämfört med andra
transportanordningar. N. B-d.
*Flöjt, se även Blockflöjt, suppl.
*Foch, F., dog 1929 20/3 och bisattes i Inva-
Bild 2. Schematisk bild av fläkt med ejektor. När den
från fläkten a kommande luftströmmen passerat
förträngningen c, rusar den med stor hastighet in i
rörledningen d. Den luftförtunning, som därvid
uppstår i inmatningstratten b, förorsakar, att det i
tratten nedkastade godset suges in i rörledningen.
Till-täppes denna av för mycket gods, stänges
inmat-ningsöppningen genast av svängluckan e.
liddomen. F. har senare utgivit »Ce que j’ai
appris å la guerre» (1927; tills, m. andra förf.)
samt »Paroles de soldat» (1928), »Préceptes
et jugements du maréchal F.» (utgåvos 1929
av A. Grasset), »Mémoires pour servir å
1’histoire de la guerre 1914—1918» (2 bd,
1931). — Nyare litt.: E. Mayer, »Trois
ma-réchaux. Joffre, Galliéni, Foch» (1928);
mo-nogr. av R. Recouly, G. Hanotaux, Ch. Bugnet
och G. Aston (alla 1929); R. Poincaré, »Le
maréchal F. Discours prononcé le 26 mars 1929
aux obsèques nationales» (s. å.); B. H. Liddell
Hart, »F. The man of Orléans» (1931). C. A. E.
*Fock, släktart. Amiral J. M. De R
o-b e c k dog 1928 20/i.
Fock, D i r k, holländsk politiker (f. 1858).
Efter juridiska studier blev han advokat,
invaldes f. ggn i andra kammaren 1901 och
var kolonialminister 1905—08. Han var
guvernör i Surinam 1908—11 och
generalguvernör i Nederländska Indien 1921—26. Talman
i andra kammaren 1917—20, invaldes han i
första kammaren 1929 och var 1929—33 ledare
för liberala partiet. Q. v. U.
Fock, G o r c h, pseud. för den tyske
författaren Johann Kinau (1880—1916),
som föddes på ön Finkenwärder i Elbe, nära
Hamburg. En bokhållarsyssla, som han först
haft, lämnade han av
längtan till havet,
som spelar
huvudrollen i de berättelser
och dikter han
offentliggjorde. 1915
kallades han ut i
krigstjänst, stred först på
östfronten, sedan i
marinen. I sjöslaget
vid Skagerak sköts
det fartyg, där han
tjänstgjorde, i sank;
hans lik drev in mot
svenska skären, och han begrovs på
Stensholmen vid Fjällbacka. F. var en utomordentlig
berättare, med bisarr fantasi och saftig humor,
en betydande företrädare för den lågtyska
befolkningens kynne. Skr.: »Schullengrieper und
Tungenknieper» (1910), »Hein Godenwind, de
Admirol von Moskitonien» (1912), »Seefahrt
ist not» (1913), »Hamborger Janmooten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
