Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fogelqvist, T. - Fogo - Fohström-von Rode, Alma Evelina - Fokalplanslutare - *Fokin, M. - *Fokker, A. H. G. - *Folcke, N.-M. - FOlder - *Folin, O. - *Folkare - *Folkbad - *Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Fogelqvist—Folkbibliotek
174
*Fogelqvist, T., blev led. av Sv. akad. 1931.
F. har vidare författat bl. a. »Typer och
tänkesätt» (1927), »Minnen, meningar, melodier»
(1930), »Erik Axel Karlfeldt» (1931) och den
självbiografiska »Jag minns den ljuva tiden»
(1935).
Fogo [få’go], ö, se Kap-Verdeöarna.
Fohström-von Rode [fö’-], AlmaEvelina,
finländsk sångerska (1856—1936), elev av H.
Nissen-Saloman, debuterade 1876 och
uppträdde med utomordentlig framgång på
konsertturnéer och operagästspel över hela
världen (särskilt koloratur). F. var 1890—1904
engagerad vid kejserliga operan i Moskva,
1909—18 prof, i sång vid konservatoriet i
Petersburg, undervisade senare vid Sterns
konservatorium i Berlin och vid
folkkonserva-toriet i Helsingfors. 1889 g. m. sedermera
general P. G. W. v. Rode (d. 1935). Biogr.
av pseud. Paul Ervé (1920). — Med
anledning av F:s 70-årsdag grundades 1926 Alma
Fohströmfonden, vars räntor uppburos
av F. och sedermera skola utgöra ett stöd åt
någon därav förtjänt sångerska i Finland. —
F:s bror Karl Ossian Heliodorus
Foh-ström (f. 1870) är sedan 1914 förste lärare
i violoncellspel vid Helsingfors
konservatorium, var till 1935 förste solocellist i
Helsingfors stadsorkester och har ofta framträtt även
som kapellmästare. F. har utgivit en
violon-cellskola (1909; på sv. och f i.). II. E. P.; H. G-t.
Fokälplanslutare, se Kamera, sp. 214 och
bild 22.
*Fokin, M. Nyare litt.: C. W. Beaumont,
»M. F. and his ballets» (1935); L. Kirstein,
»F.» (s. å.).
*Fokker, A. H. G. I Sverige ha F:s
konstruktioner kommit
till användning dels
vid flygvapnet genom
inköp från
Fokker-fabriken och inhemsk
licensbyggnad av
militära spaningsflyg-plan, dels vid
trafikflyget genom inköp
från a.-b.
Aerotrans-port, bl. a.
»Lappland» (1934), ett fyr
motorigt högvingat
moEoplan med plats
för 22 passagerare, förolyckat 1936. ö-g.
*Folcke, N.-M., har vidare gett ut
diktsamlingen »Stockholmsår» (1928) samt romanerna
»Den gråa floden» (1932), »Gartel kommer
hem» (1933) och »Sedeln och slantarna» (1934).
Folder, beteckning för ohäftade
reklamtrycksaker, som falsats i två el. flera veck.
F. kan ha flera variationer. B. O-g.
*Folin, O., dog 1934.
*Folkare. Arealen utgör enl. nymätning
658,5 km2. Fors bruk har numera endast
sulfitfabrik.
*Folkbad, se även Svenska
föreningen för folkbad, suppl.
*FolkbibIiotek. I Sverige infördes 1930 nya
bestämmelser om statsunderstöd till
folkbiblioteksväsendet. Det sammanlagda
statsunderstödet till folk- och
studiecirkelbiblioteken i en kommun har begränsats till 10,000
kr., varav det kommunala f. skall ha
»förmånsrätt» till 7.000 kr. och de till
riksförbund för studiecirkelverksamhet anslutna
biblioteken till 3,000 kr. Villkoren äro f. ö. i stort
sett lika för båda dessa slag av bibliotek.
Intetdera har rätt att ta avgift för boklån.
Om det lokala bidraget uppgår till högst 400
kr., utgår statsbidraget med samma belopp.
Om det lokala anslaget överstiger 400 kr.
(när det gäller riksförbundens bibliotek,
sammanräknas biblioteksutgifterna för alla i
kommunen verksamma, till dylika förbund
anslutna bibliotek), utgår statsbidraget efter
fallande skala (90—50 % av ortsbidraget,
dock högst 5,000 kr.). Utöver detta belopp
kunna emellertid bibliotek, som uppfylla vissa
villkor, få två slag av tilläggsunderstöd; det
ena utgår, om biblioteket har läsrum och
handbokssamling eller i fråga om rena
landskommuner endast handbokssamling, det andra
utgör bidrag till ersättning åt
bibliotekspersonal med av Skolöverstyrelsen prövad
och godkänd kompetens. Särskilda
föreskrifter ha utfärdats om samarbete mellan de
statsunderstödda biblioteken i en och samma
kommun. Genom 1930 års förordning öppnades
slutligen möjlighet att upprätta
centralbibliotek (se d. o., suppl.). Till dessa
utgår särskilt statsanslag om högst 10.000 kr.
I län, där 1 a n d s b i b 1 i o t e k (se d. o.,
suppl.) finns, utgår ej statsunderstöd till
een-tralbibliotek.
I allt utgjorde antalet statsunderstödda
kommunala f. 1934 1,250, antalet
skolbibliotek 1,573 och bibliotek vid
sjukvårdsinrättningar 68. Åt sju riksförbund för
studiecirkelverksamhet har statsbidrag beviljats för
nämnda år. Utom till de äldre förbunden,
Godtemplarorden, Nationaltemplarorden,
Sveriges blåbandsförening och Arbetarnes
bildningsförbund, har understöd även beviljats
till Jordbrukare-ungdomens förbund, Sveriges
kristliga bildningsförbund och Svenska
landsbygdens studieförbund. Sammanlagt finnas i
dessa sju riksförbund nära 4,200 bibliotek.
Utlåningen utgjorde 1934 i de kommunala f.
omkr. 8,406,000 bd och i
studiecirkelbiblioteken omkr. 2,313,000. Sammanräknas alla slags
statsunderstödda f. och skolbibliotek, uppgå
lånen till över 15 mill.
Fr. o. m. 1930 utgår även statsanslag till
Svenska sjömansbiblioteket, som utsänder
vandringsbibliotek (se d. o.) till svenska
båtar, huvudsaki. de långfarande. Huvuddepån
är förlagd till Göteborg.
På grund av de senaste årens ekonomiska
kris har folkbiblioteksanslaget efter 1932 ej
utgått med hela det belopp, som föreskrivits
i förordningen, utan avdrag har gjorts, ett
par år uppgående ända till 40 % (för första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
