Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Folkskoleseminarium - *Folkskolestyrelse - *Folkskolinspektör - Folkskollärarnas Tidning - *Folkungätten - *Folkvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Folkskolestyrelse—Folkvisor
184
detta genom minskning i antalet klassavd.
och antalet elever i varje klassavd.
Sedermera såg man sig emellertid nödsakad att
indraga vissa f. Med början 1930 indrogs
sålunda successivt f. i Strängnäs, med
början 1932 f. i Härnösand, Landskrona och
Skara. Samtliga dessa f. ombildades till
små-skoleseminarier (se Småskole semin
a-rium, även i suppl.). Mera genomgripande
åtgärder blevo emellertid nödvändiga. Sedan
1932 års seminariesakkunniga avgivit
betänkande i ämnet, framlade K. m:t inför 1936
års riksdag ett härpå grundat förslag till
omorganisation av såväl f. som
småskolesemi-narierna. Genom riksdagens beslut blev
denna omorganisation genomförd. Huvuddragen
av omorganisationen äro följ. Förutom
ovannämnda f. skall även f. i Växjö indragas.
Dess avveckling kommer att vara fullbordad
med utgången av vårterminen 1938.
Inträdes-fordringarna till den fyraåriga
seminarielin-jen ha höjts till att i stort sett motsvara
real-examenskompetens. Ett större antal
studentkurser än tidigare skola anordnas och
organiseras som tvååriga. Därjämte skall
inrättas en tvåårig linje för småskollärarinnors
utbildande till folkskollärarinnor. Efter
omorganisationens slutliga genomförande
komma följande tio f. att vara i verksamhet:
ett i Falun (kvinnligt med fyraårig linje
och tvåårig kurs för utbildning av
småskollärarinnor till folkskollärarinnor), ett i G
ö-teborg (samseminarium med fyraårig linje
och studentlinje), ett i Kalmar
(kvinnligt med fyraårig linje), ett i Karlstad
(manligt med fyraårig linje), ett i
Linköping (manligt med fyraårig linje och
studentlinje), ett i Luleå (samseminarium
med fyraårig linje), ett i Lund
(samseminarium med fyraårig linje och studentlinje),
ett i Stockholm (kvinnligt med
fyraårig linje), ett i Umeå (samseminarium med
fyraårig linje och studentlinje) samt ett i
Uppsala (manligt med fyraårig linje ock
studentlinje). — Nya undervisningsplaner och
ny stadga äro f. n. (hösten 1936) under
utarbetande. — Antalet elever höstterminen
1935 var 1,009 (därav 376 i avslutningsklass
och endast 21 i första klass). E. Spr.
*Folkskolestyrelse. Lagen av 1909 om
folkskoleväsendet i vissa städer har i samband
med utfärdandet av nya kommunallagar
ersatts av en 1930 utfärdad lag om skolstyrelse
i vissa kommuner (Sv. Författningssaml., 262),
genom vilken den äldre lagens grundsatser
fått väsentligt vidgad tillämpning. Enl. den
nya lagen skall i lands- el. stadskommun,
som sammanfaller med skoldistrikt och där
kommunalfullmäktige el. stadsfullmäktige
finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet
utgöra en för kommunen gemensam
angelägenhet, vilken kommunen som sådan har att
vårda. Denna uppgift skall ombesörjas av en
f. Följden härav är, att så gott som alla
städer och alla landskommuner med mer än 1,500
inv. skola ha sådan styrelse. Även kommuner
med mindre än 1,500 inv. kunna besluta att
tillämpa lagen, om de frivilligt införa
kommunalfullmäktige. Kommun skall alltjämt ha
rätt att utse särskild
fortsättningsskolesty-relse. F. har att fylla väsentligen samma
uppgifter, som voro stadgade i 1909 års lag.
Den väljes av kommunal- el.
stadsfullmäktige till ett antal av lägst 5 och högst 21.
Kyrkoherden skall ej såsom tidigare vara
självskriven ordf, i skolrådet men kan väljas
till ordf, och har i varje fall rätt att närvara
vid f:s sammanträden. I de kommuner, där
1930 års lag ej vinner tillämpning, skall enl.
en s. å. utfärdad lag om församlingsstyrelse
alltjämt finnas ett skolråd. För Stockholm
gälla särskilda bestämmelser. Fr. Sg.
*Folkskolinspektör. F. n. (1936) äro sex
städer (Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Hälsingborg och Gävle) befriade från
inspektion av statens f. och ha således egna
inspektörer. Genom beslut av K. m:t 1933
skola f. besluta om antagande av läroböcker
i folkskolan. Statsbidrag kan enl. beslut av
1935 års riksdag efter K. m:ts bestämmande
utgå till arvode åt kommunal skolledare, som
tillika innehar folkskollärartjänst. Vidare har
beslutits, att vid tillsättning av kommunal f.
eller överlärare Skolöverstyrelsen skall ange
de tre mest lämpliga, varefter den lokala
skolstyrelsen väljer mellan dessa. Fr. Sg.
Folkskollärarnas Tidning, organ för
Sveriges folkskollärarförbund, uppsatt 1920 i
Stockholm. Den utgavs först två gånger i
månaden och utkommer nu varje vecka. Red. är
folkskolläraren J. Forsell. Fr. Sg.
*Folkungaätten. I motsats till den vanliga
uppfattningen, enl. vilken F. skulle utgöra
medlemmarna av en ätt, härstammande från
Folke den tjocke (se bd 7, sp. 749) och
omfattande bl. a. Birger jarl och hans kungliga
ättlingar, har den meningen gjorts gällande,
att F. urspr. varit ett partinamn och först
betecknat anhängarna till den 1210 stupade
Folke jarl (se bd 7, sp. 750). Därefter har
folkungapartiet bekämpat Erik Eriksson,
Birger jarl och Magnus Ladulås, varefter det
icke mer omtalas. På enstaka håll skymtar
en ganska vag genealogisk betydelse i
termen F. Måhända betecknar den Folke jaris
ättlingar eller hans släkt. Som namn på den
ätt, vartill Birger jarl hörde, möter termen
först hos Messenius, som därvid bygger på
en gissning av Olaus Petri. — Litt.: S. Bolin
i Scandia, VIII, 1935 (tr. 1936). S. B-n.
*Folkvisor. 1. Nyare litt.: En
grundläggande tysk folkviseuppl., »Deutsche Volkslieder
mit ihren Melodien», började utges 1935 av
J. Meyer med ett första halvband och
beräknas utkomma i 9 bd. I serien »Finlands
svenska folkdiktning» har »Den äldre folkvisan»,
utg. av O. Andersson, utkommit 1934 som bd
V: 1. »Danmarks fornviser», kritiskt
bearbetade »paa grundlag af Danmarks gamle
folkeviser», utgåvos i 4 bd 1927—29 av E. v. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
