Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Folkvisor - *Folkärna - Folkökning - Follikulin, Oestron - Follow up - Fombona - *Fonahn, A. M. - *Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Folkärna—Fondbörs
186
Recke. — Fransk folkvisa och dess
förhållande till germansk belyser P. Verrier i »Le
vers frangais» (3 bd, 1931—32). I serien
»Nordisk kultur» behandlas folkvisan under
redaktion av K. Liestöl i bd IX (1931) och
folkvisedanser av H. Grüner-Nielsen i bd
XXIV (1933). Större monogr. äro A. Olrik,
»Nordens trylleviser» (utg. 1934), och S. Ek,
»Studier till den svenska folkvisans historia»
(i Göteborgs Högskolas Årsskr. 1931). S. Ek.
*Folkärna. Efter gränsregleringar utgör F:s
areal 215,9 km2; 4,739 inv. (1936). I F. ligger
Sjöviks folkhögskola. F. församl. (219,1 km2,
6,696 inv.) omfattar även Krylbo köping.
Folkökning (jfr Demograf i, sp. 713 f.).
Ännu 1921—25 var f. i Sverige 5,o °/Oo,
nedgick 1926—30 till 2,9 °/00 men har sedan ökats
något (1934 3,5 °/oo) - Nedgången förklaras av att
födelsetalet sjunkit fortare än dödstalet. Den
naturliga f., d. v. s. överskottet födda över
döda, var 1921—25 7,1 °/Oo och 1926—30 3,8
°/oo samt hade 1934 sjunkit ytterligare till 2,4
°/oo. Den större f. de senaste åren är en följd
av att folkbytet med främmande länder visat
inflyttningsöverskott. F. är i Sverige
numera ganska låg, ehuru högre än i t. ex.
Frankrike och Österrike. Särskilt stark är f. i
Finland, Jugoslavien, Nederländerna,
Portugal, Rumänien och Spanien. Jämväl den
naturliga f. är i Sverige lägre än i flertalet
andra länder, ehuru högre än i t. ex. Frankrike
och Österrike. Avsevärt större är den däremot
it. ex. Bulgarien, Polen och Ryssland. H. G-n.
Follikulin, O e s t r o n, ovariets
follikelhor-mon, är i kemiskt hänseende en oxyketon med
sterinliknande struktur av formeln C18H22O2.
Flera modifikationer med olika smpt äro
kända. F. framkallar brunst hos kastrerade
hondjur och betecknas ofta som »kvinnligt
sexualhormon» samt betingar de sekundära
könskaraktärerna (se d. o.) hos kvinnan och
framkallar tills, m. corpus luteumhormonet
(se Progesteron, suppl.) de
förändringar i kvinnans könsorgan, som stå i
samband med menstruation och havandeskap. F.
förekommer dels i vätskan i de Graafska
folliklarna (se d. o.) och i placenta, dels i
stora mängder i urinen vid havandeskap och
(huvudsaki. genom födan) i hanliga djurs urin,
särskilt rikligt i hingsturin. F. har på
senare tid fått viss praktisk användning vid
vissa sjukliga tillstånd, beroende på
insufficiens av ovariet eller vid överproduktion av
vissa hormoner i hjärnbihangets (se d. o.,
suppl.) främre del. Även inom växtriket
förekommer f. Andra namn på f. såsom
handelspreparat äro bl. a. progynon,
menfor-mon, théelin, oestrin och follidrin. U. v. E.
Follow up [få’låu a’p], eng., eg. »kraftigt
fortsätta». Ordet brukas inom reklamväsendet
för att beteckna ett förfarande, bestående i
ett upprepat översändande till en och samma
person av brev (s. k. fortsättningsbrev) med
reklam för en viss vara och åsyftande att få
adressaten att köpa denna. K. H. A.
Fombona [fåmbå’na], Blanco, se
Blanco-F ombo na, R., suppl.
*Fonahn, A. M., är sedan 1926 tillika
konservator vid Oslounivzs etnografiska museum.
*Fondbörs, organiserad marknad för handel
med och prissättning (kursnotering) på
värdepapper. Affärerna på f. äro ordnade antingen
som k a s s a a f f ä r e r (se d. o., suppl.) med
likvid och leverans så gott som genast eller
som terminsaffärer (se
Termins-handel) med likvid och leverans först
längre fram.
Affärerna på f. ske på olika sätt, än i form
av auktionsmässiga utrop under ledning av
vissa börstjänstemän, varvid de till handel
och notering upptagna värdepapperen utropas
i tur och ordning (s. k. auktionssystem;
förekommer t. ex. i Schweiz och på de nordiska
börserna), än genom fri förhandling mellan
deltagarna på f. Affärer, som skola bli
föremål för offentlig kursnotering, måste omfatta
visst minimibelopp el. antal och på vissa
börser med fri förhandling ske genom särskilda
börsorgan, s. k. Kursmakler el. Sensale. Vid
börsförhandlingarnas slut sammanträder på
vissa börser ett noteringsutskott för att
fastställa dagens kurser. Kurssättningen kan
därvid göras på olika sätt med rörliga kurser,
enhetskurser och medelkurser (se F o u
d-börsno teringar, nedan).
I vissa länder äro f. privata organisationer,
oberoende av statliga och lokala myndigheter.
De välja själva sin styrelse och utfärda sina
bestämmelser och, förordningar. Så är t. ex.
fallet i England, liksom förut i U. S. A., där
dock statsmakterna nu ingripit reglerande på
olika sätt liksom i flertalet europeiska länder.
Till en början stodo f. öppna för var och
en, numera är på alla börser den aktiva
medlemsrätten förenad med stränga villkor
(minimiålder, visst kapital, goda
yrkeskva-lifikationer, borgen el. förord av visst
antal börsmedlemmar m. m.). På de
engelska f. måste medlemmarna uppge i vilken
egenskap de ämna besöka f., d. v. s. huruvida
de ämna göra affärer för egen räkning (s. k.
jobbers el. dealers) el. endast uppträda som
mäklare (s. k. brokers). På de franska f. få
endast de av finansministern tillsatta off.
mäklarna (s. k. agents de change) tillträde
till den s. k. parketten, börsens förnämsta
avd. På New Yorks f. kan en börsplats blott
förvärvas genom köp från en föreg.
börsmedlem el. dennes arvingar. Då medlemsantalet
där är begränsat, har priset på
börsplatserna uppdrivits oerhört. Köparen av en
börsplats på New Yorks f. måste dessutom
uppfylla stadgade börskvalifikationer samt
godkännas av börsens antagningskommitté.
Ehuru endast börsmedlemmar få avsluta
affärer på f., är det dock i själva verket
allmänheten, som gör dem. Den mest
framträdande verksamheten på f. utövas av
spekulanterna, som genom sina köp eller
försälj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
