Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fortplantning - Fort Royal - Fortsättningskassor - *Fortsättningsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Fort Royal—Fortsättningsskolor
212
ha klarlagts av H. K n i e p (se d. o., suppl.)
och dennes lärjungar. Hos svartrosten
(Pucci-nia graminis) uppstå sekundärmycelier i
berberisbuskens blad efter en kopulation med
encelliga konidier eller spermatier. För
mjöl-daggsvamparna har uppgivits, att sporernas
bildning föregås av två befruktningar, resp,
reduktionsdelningar, ett enastående
förhållande, som dock behöver ytterligare klarläggas.
Av stort intresse för släktskapssystematiken
är den nyligen (1929) gjorda upptäckten av
en äkta generationsväxling hos vissa
grönalger (Enteromorpha, Ulva, Cladophora) och
svampar (Allomyces, Spermophthora). Från
cy-tologisk synpunkt har en viktig skillnad
mellan generationsväxlingen hos växter och djur
fastslagits. Hos de förra föreligger normalt
en antitetisk generationsväxling, d. v. s.
generationerna kännetecknas av olika
kromo-somtal, könsgenerationen har en enkel
(ha-ploid), den könlösa generationen en dubbel
(diploid) kromosomuppsättning.
Generationsväxlingen i djurriket är h o m o 1 o g, d. v. s.
generationsslagen äro båda diploida (salpor,
hydroider, infusorier, soldjur) eller båda
ha-ploida (vissa spordjur). Då den könlösa
generationen bildas genom knoppning som hos
hydroider, maneter etc., talar man om m
e-t a g e n e s.
Av både teoretisk och praktisk betydelse
ha senare forskningar över f:s betingelser
blivit. Det har konstaterats, att yttre
faktorer, ljus, näringsförhållanden, temp. o. s. v.,
kunna öva ett bestämmande inflytande på
f:s förlopp och tiden för dess inträde. På
detta område har Georg Klebs (se d. o.)
verkat banbrytande. Försök med blomväxter
(Sempervivum o. a.) ha visat, att vid riklig
tillgång på vatten och närsalter samt vid god
belysning blomningen helt kan undertryckas.
Vid måttlig tillgång på närsalter beror det
ofta på belysningens intensitet huruvida
för-söksväxterna gå i blom eller växa vegetativt.
Rött ljus tycks disponera för blombildning,
blått för vegetativt växande. För svag
belysning hindrar ej sällan blomning, växter med
lökar och rotknölar tyckas dock vara mindre
känsliga härvidlag, över huvud få de i
berörda avseenden vunna resultaten icke
generaliseras. Nyare undersökningar av N. A.
Maximov ha visat, att blomning kan
påskyndas, om groddplantorna tidvis utsättas för
kyla, t. ex. rovor tvingas att blomma redan
första året genom att groddplantorna få stå
5—20 dagar vid 0° temp. Hos lägre växter
äro näringsmediernas beskaffenhet och
ljusförhållandena etc. ofta ännu tydligare av
avgörande betydelse för fortplantningssättet.
Amerikanerna W. W. Garner och H. A.
Al-lard påvisade fotoperiodismen (se d.
o., suppl.), d. v. s. dagslängdens, resp,
periodisk belysnings stora betydelse för
blomningens inträde hos högre växter. Betr, djuren
hyste man i det längsta den uppfattningen,
att tiden och sättet för f. helt reglerades av
inre, ärftliga faktorer, men undantag från
denna regel ha upptäckts. Som ex. kan
nämnas, att heterogonien, d. v. s. växlingen
mellan könliga och partenogenetiska
generationer, betingas av miljöfaktorer t. ex. hos
hinnkräftor och hjuldjur. Genom lämplig
utfodring eller andra ingrepp kunna dessa djur
förmås att fortplanta sig enbart könligt eller
uteslutande partenogenetiskt. På likartat sätt
kan generationsväxlingen hos hydroidpolyper
undertryckas. Mera sällan inverka
miljöfaktorerna på könsbestämningen, den betingas
vanl. av arvsfaktorer, vilka kunna vara
bundna till särskilda könskromosomer.
Parteno-genes o. a. former av apomiktisk f. ha ivrigt
studerats i senare tid, och i vissa fall har man
kommit orsakerna till dessa slag av f. på
spåren. Apomiktiska växter torde i allm. vara av
hybridogent ursprung. Se f. ö.
Befruktning, Apogami och Partenogenes.
Litt.: Art. »Fortpflanzung» i
»Handwörter-buch der Naturwissenschaften» (2:a uppl., bd
IV, 1934); M. Hartmann, »Allgemeine
Biolo-gie» (2:a uppl. 1933); H. Svensson,
»Växternas fortplantning» (i »Växternas liv», bd II
och III, 1934 och 1936). Dessa verk innehålla
rikligt med litt.-anv. H. Sv-n.
Fort Royal [få’r rcoaja’1], se
Fort-de-F r a n c e.
Fortsättningskassor, se Sjukkassa, sp.
954.
♦Fortsättningsskolor kunna numera, om
folkskolan är sjuårig el. omfattar högre avd.,
begränsas till ett år och omfatta, om
folkskolan är heltidsläsande, minst 180, om den
är halvtidsläsande, minst 270
undervisningstim. Samlad undervisningstid förekommer
vanl. på landsbygden, splittrad i städer och
liknande samhällen. För anställning som
lärare vid f. fordras, i fråga om
arbetskun-skap, att läraren erhållit behörighet av
Skolöverstyrelsen, och i fråga om andra ämnen,
att vederbörande statens folkskolinspektör
vitsordat hans duglighet. Dylik lärare
uppbär särskilt arvode, till vilket statsbidrag
utgår. För att underlätta centralisering av
fortsättningsskoleväsendet i syfte att
undvika inrättandet av f. med ringa barnantal
lämnar staten bidrag till kostnader för
inackordering, skolskjutsar el. skolhushåll.
Antalet läraravd. i f. uppgick läsåret 1932—33
till 10,826, därav 5,086 yrkesbestämda; antalet
lärjungar var 143,974 (67,099 i yrkesbestämda
f.). F. enl. 1918 års stadga äro numera
inrättade i alla skoldistrikt. — I samband med
prop. till 1936 års riksdag om införande av
sjuårig folkskola har K. m:t upptagit frågan
om f :s framtida förhållande till folkskolan.
F. skall enligt förslaget behållas som ettårig
med en omfattning av vid heltidsläsande
skola minst 180 och vid halvtidsläsande minst
270 undervisningstimmar, dock med möjlighet
för skoldistrikt att låta årskursen omfatta
högre timantal och att fördela undervisningen
på två årskurser med tills, högst 540 tim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
