Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosforsyreanalys - *Fosie - Foslie, Steinar - Foster, sir George Eulas - Foster, Stephen Collins - *Fosterbarn - *Fosterfördrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Fosie—Fosterfördrivning
216
II, »Die Phosphatanalyse» (i Zeitschrift für
Pflanzenernährung, Düngung und
Bodenkun-de, bd 14, 1929). O. A-s.
*Fosie har 1 jan. 1931 införlivats med
Malmö stad och bildar där egen församling men
ingår fortfarande i F. och Lockarps pastorat;
7,751 inv. (1936).
Foslie [få’sli], S t e i n a r, norsk geolog (f.
1887). F. blev 1909 geolog, 1916 statsgeolog
vid Norges geologiske undersökelse. Hans geol.
kartläggningsarbeten ha jämte
malmfältsun-dersökningar främst omfattat stora delar av
Ofoten och n. Tröndelagen (Grongområdet
m. m.). Bland F:s tryckta arbeten märkas bl. a.
»Ramsöy titanmalmfelt» (i Norges Geologiske
Undersökelse, n:r 68, 1914), »Raana
norit-felt» (ibid., n:r 87, 1922), »Syd-Norges gruber
og malmforekomster» (ibid., n:r 126, 1925),
»Norges svovelkisforekomster» (ibid., n:r 127,
1926), »Platina i sulfidisk nikkelmalm» (ibid.,
n:r 137, 1932; tills, m. M. J. Höst) och
»Cop-per resources of Norway» (i »Copper resources
of the world», 1935). N. Zn.
Foster [få’sto], sir George E u 1 a s,
kanadensisk konservativ politiker (1847—1931).
Ägnade sig först åt klassiska studier och var
1872—79 prof, i klassisk fornkunskap i
Fre-dericton. Han invaldes i kanadensiska
parlamentet 1882, blev 1885 marin- och
fiskeri-minister, var 1888—96 finansminister och
efter 1911 en längre tid handelsminister. Under
världskriget förfäktade han ivrigt, att
Kanada skulle stödja moderlandet, och var en
kraftig förespråkare för en nära
sammanhållning mellan brittiska imperiets skilda delar.
1919 var han en av Kanadas representanter
vid fredskonferensen i Paris och deltog sedan
tre gånger i N. F:s församlings sessioner.
1933 utgåvos hans memoarer av W. S.
Wal-lace. L-ts.
Foster [få’sto], Stephen Collins,
nordamerikansk tonsättare och lyriker (1826—64).
F. komponerade en mängd visor, vilkas texter
oftast voro skrivna av honom själv. Hans
bästa sånger, ss. »Swanee river» (eg. »Old folks
at home»), »Old black Joe» och »My old
Kentucky home», ha med sina från
sydstatsneg-rernas liv hämtade motiv fått karaktär av
verkliga amerikanska folkvisor, på senare år
mycket populära även i Europa. Av F:s bror
Morison F. utgavs »Biography, songs and
mu-sical compositions of S. C. F.» (1896). — Litt.:
O. G. Th. Sonneck och W. R. Whittlesey,
»Ca-talogue of first editions of S. F.» (1915); J.
T. Howard, »S. F., America’s troubadour»
(1934). H. G-t.
*Fosterbarn, se även Fosterbarn
s-v å r d och Samhällets barnavård
(även i suppl.).
*Fosterfördrivning har alltmer framstått
såsom ett allvarligt samhällsproblem i de
europeiska kulturländerna, enär dess
förekomst starkt tilltagit. Orsakerna härtill äro
att finna såväl i ekonomiska och sociala
faktorer som, kanske främst, i en förändrad
mo
ralisk åskådning. Antalet f. kan naturligtvis
endast ungefärligen beräknas. På grundval av
en utredning, som avsåg förhållandena under
1930, kan antalet kriminella aborter i Sverige
under nämnda år uppskattas till omkr. 10,000.
F. verkställes så gott som uteslutande av
kvacksalvare eller efter anvisning av dylika. De
medföra i ett stort antal fall mycket
allvarliga följder för kvinnornas hälsa; 1930 avledo
omkr. 75 kvinnor till följd av f. Strafflagens
bestämmelser om straff för f. erhålla mycket
sällan tillämpning; 1929—33 sakfälldes i
genomsnitt årl. omkr. 21 kvinnor, vilka så gott
som alla erhöllo villkorlig dom; för f. på
annan eller för delaktighet däri dömdes under
samma period i årligt genomsnitt 17 pers.
1934 och 1935 komma att uppvisa större
antal dömda kvinnor på grund av uppdagandet
av professionella fosterfördrivare, som
arbetat i stor skala. Frekvensen är högst i
Stockholm och vissa industrisamhällen.
Den antydda utvecklingen, som har sin
motsvarighet i många andra länder, har överallt
föranlett krav på upphävande eller
inskränkning i f:s straffbarhet. Man vill härmed bl. a.
uppnå, att abort skulle komma att
framkallas av sakkunniga läkare och under
medicinskt betryggande förhållanden, varigenom
riskerna för kvinnans hälsa skulle starkt
reduceras (de kunna emellertid ej helt
förebyggas), samt att möjligheten för kvinnan att
öppet dryfta sitt läge med läkare o. a.
an-svarskännande personer ofta skulle komma
henne att avstå från f.; äv< a mera
principiella synpunkter anföras. Endast Ryssland har
i princip infört straffrihet för f. (1920); enl.
1922 och 1926 års strafflagar inträder straff
endast om ingreppet utföres under
otillfredsställande yttre (sanitära) betingelser, enl.
närmare bestämmelser, som flera ggr ändrats;
bl. a. är i allm. framkallande av abort ej
till-låtet efter havandeskapets tredje månad. I
andra länder vill man i regel principiellt
bibehålla straff för f. men medge straffrihet
under särskilda förutsättningar, s. k.
indikationer. De viktigaste bland dessa äro följ. 1)
Medicinsk indikation: då havandeskapets
fullbordan skulle innebära fara för kvinnans
liv eller hälsa; straffrihet för f. under sådana
förhållanden antas, i regel utan stöd av
särskild lag, gälla i så gott som alla länder, med
tillämpning av allmänstraffrättsliga grunder
ang. nöd (se d. o.). 2) Humanitär
indikation: då det vore obilligt att fordra
havandeskapets fullbordan, enär det uppkommit
genom blodskam, våldtäkt, annat brott mot
kvinnans könsfrihet el. dyl. 3) Eu ge ni sk
indikation: när det kan antas, att
barnet på grund av arvsanlag skulle komma att
lida av svår psykisk eller kroppslig sjukdom.
4) S. k. s o c i a 1 indikation: då barnets
tillkomst, särskilt på grund av familjens storlek
eller kvinnans ekonomiska förhållanden (ogift,
beroende av arbetsinkomst) eller ock hotande
social vanära, skulle ådraga kvinnan
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
