Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fosterfördrivning - Fosterländska folkrörelsen - *Fosterländska förbundet - Fot (musik) - Fotocell - Fotoeffekt - Fotoelektrisk cell - *Fotoelektrisk effekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Fosterländska folkrörelsen—Fotoelektrisk effekt
218
varlig nöd eller ofärd. Straffrihet för f. vid
humanitära indikationer gäller enl. nyare
lagar i Polen, Lettland och Argentina, även
vid eugeniska indikationer i Lettland och
schweiziska kantonen Vaud, allt under vissa
begränsningar och krav på särskilda garantier
betr, prövningen och förfarandet. Sociala
indikationer ha i lagstiftningen godtagits,
utanför Ryssland, endast i Lettlands strafflag av
1933, vilken dock, innan
tillämpningsföreskrifter hunnit utfärdas, i denna del
upphävdes 1935. En isländsk lag av 1935, som
medger och närmare reglerar avbrytande av
havandeskap på medicinsk indikation,
föreskriver, att vid bedömande av fara för kvinnans
hälsa av havandeskap hänsyn skall tagas till
bl. a. om hon förut har fött många barn med
korta mellanrum och senaste gången nyligen
samt om kvinnan lider under mycket dåliga
förhållanden i hemmet på grund av många
oförsörjda barn, fattigdom eller allvarlig
sjukdom i hemmet (s. k. social-medicinsk
indikation). Straff löshet har föreslagits vid
på olika sätt bestämda sociala indikationer i
nyare lagförslag i Tjeckoslovakien, Estland,
schweiziska kantoner och Norge (1935). I
Sverige framlades 1935 ett kommittéförslag,
som — vid sidan av humanitära och eugeniska
indikationer, ävensom den medicinska, vilken
ej reglerades — upptog strafflöshet vid en
social indikation av innebörd, att barnets
tillkomst skulle ådraga kvinnan varaktig nöd
eller ofärd, som icke på annat sätt skulle
kunna avvärjas. Ingreppet skulle verkställas
senast under havandeskapets 20 :e vecka och
städse av läkare på lasarett el. dyl. anstalt;
dess tillåtlighet skulle vara prövad av två
läkare, därav den ene med särskild behörighet,
eller av Medicinalstyrelsen. Förslaget har ännu
ej (juli 1936) lett till lagstiftning. —
Danmarks strafflag (1930) medger, utan
uppställande av särskilda indikationer, att straff för
f. kan, såvitt angår kvinnan själv, bortfalla
under synnerligen mildrande omständigheter.
Härmed överensstämde 1935 års sv. förslag för
det område, inom vilket straff eljest bibehölls.
— Litt.: J. Naeslund, »Undersökning över
aborternas antal, frekvens, mortalitet m. m. i
Sverige» (i Sv. Läkartidning 1933); K. A.
Edin, »Undersökning av abortförekomsten i
Sverige under senare år»
(1934); K. Schlyter, »I
foster-fördrivningsfrågan» (s. å.) ;•
»Betänkande med förslag till
lagstiftning om avbrytande av
havandeskap» (1935); Ingeborg
Aas, »Kvinnen og barnet i
forhold til spörsmålet abortus
provocatus» (s. å.). R. B-l.
Fosterländska folkrörelsen,
se Lapporörelsen, suppl.
*Fosterländska förbundet,
namn på en rad konservativa
organisationer, som utan något
organisatoriskt samband
bilda
des på 1890-talet i olika delar av Sverige, först
i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Åren
närmast efter sedan Allmänna valmansförbundet
bildats 1904, uppgingo dessa i den nya
organisationen. Somliga fortsatte sin verksamhet som
förut och bytte endast namn. Det var fallet
med F. i Göteborg, som 1918 utträdde och
1932 återinträdde i valmansförbundet.
På 1920-talet förekommer åter namnet F.,
men detta F. har intet samband med de
ursprungliga fosterländska förbunden utan är
en kvarleva av det tidigare Sveriges
fosterländska ungdomsförbund. L. K.
Fot, mus., se F o t s -1 o n.
Fotocell, se Fotoelektrisk effekt,
även i suppl.
Fotoeffekt, dets. som fotoelektrisk
effekt (se d. o., även i suppl.).
Fotoelektrisk cell, dets. som fotocell (se
Fotoelektrisk effekt, även i suppl.).
*Fotoelektrisk effekt. F. kan uppträda ej
blott vid metaller utan även vid isolatorer.
Energien hos de utsända
fotoelektronerna varierar från små värden upp till
ett övre -gränsvärde, lika med energien hos
de infallande ljuskvanta (enl.
kvantumteorien, se d. o., produkten av ljusets frekvens
och Plancks konstant), minskad med u 11 r
ä-desarbetet, den energimängd, som fordras
för att lösgöra elektroner från det bestrålade
ämnet. Att även lägre energier än detta
gränsvärde förekomma beror på att de flesta
elektroner förlora mer el. mindre energi
genom sammanstötningar med atomer före sitt
utträde ur kroppen. Ljuskvanta, vilkas
energi är mindre än utträdesarbetet, kunna ej
framkalla f.; en given yta utsänder därför ej
elektroner vid belysning med ljus, vars
våglängd ligger över en viss gräns. Dessa
förhållanden sammanfattas i Einsteins
fotoelektriska lag, experimentellt verifierad av
Millikan. Ljusstyrkan har inflytande endast på
antalet elektroner, ej på deras energi. Jfr
Vågmekanik, sp. 816. Enär
utträdesarbetet beror på ytbeskaffenheten, måste man
för att få väl definierade förhållanden arbeta
med väl rengjorda (i vakuum skrapade)
metallytor; vid f:s praktiska tillämpningar
önskar man vanl. få största möjliga
elektronantal för given belysning och arbetar därför
Bild 1. Fotocell för yttre fotoelektrisk effekt. Anoden består av ett
me-talltrådsnät, den ljuskänsliga katoden av ett hydrerat kaliumskikt på
glaskolvens insida. Anslutningskontakter t. h. och t. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
