Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frankrike - Näringar - Statsfinanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Frankrike (Statsfinanser)
246
plommon 35,800, persikor 45,500, aprikoser
9,300, nötter 26,600.
Industri. Textilindustrien har
bibehållit sin rangplats efter järn- och
stålvaruindu-strien. Den representerar omkr. 25 % av
värdet av F:s totala export. Produktionen av
råsilke i Lyondistriktet har minskats så
mycket, att F. numera endast täcker 1/2—1 % av
världskonsumtionen (hela F:s produktion var
1933 endast 943 ton); landets eget behov
fyl-les genom import från Italien, Kina och
Japan. Konstsilkesindustrien har däremot
alltmer utvecklats med Lyon som centrum;
produktionen uppgick 1934 till 32,000 ton
(världsproduktionen var s. å. 414,000 ton).
Ylleindustrien lider brist på inhemsk råvara,
vilken man bl. a. sökt täcka genom import
av sydafrikanska får till Franska Västafrika
och Madagaskar. Man försöker också
utveckla bomullsodlingen i kolonierna, särskilt
i Västafrika, men importen av råbomull från
kolonierna är ännu obetydlig.
Bomullsindustrien är särskilt inriktad på avsättning i
kolonierna, som f. n. ta omkr. 20 % av
produktionen; Algeriet är den största
avnämaren. Silkesindustrien har drabbats hårdast av
den allmänna industrikrisen.
De tyska skadeståndsleveranserna av kol
och utbytet från Saargruvorna ha jämte
inflation befordrat den tyngre industriens
utveckling. F. har fått en alltmer framträdande
plats bland de stora exportländerna. Der är
en av världens ledande producenter av
tackjärn och stål (resp. 6,2 mill. och 6,1 mill. ton
1934). Den rikliga tillgången på vattenkraft
har särskilt befrämjat aluminiumindustrien,
som utnyttjar de stora bauxittillgångarna i
Provence, och den kemiska industrien, ss.
framställning av konstgödselämnen:
super-fosfatindustrien, lokaliserad till
Parisbäckenet med randområden, och kaliindustrien i
Elsass samt kväveindustrien med centra i
Pyrenéerna och Alperna. Som producent av
thomasfosfat står F. numera före Tyskland.
Värdet av oljeimporten 1934 (6,2 mill. ton)
var 1,467 mill. frcs. 1932 gingo endast 15 %
av den importerade varan genom inhemska
raffinaderier, vid början av 1935 ej mindre
än 80 %. Trakten kring nedre Seine är
centrum för denna industri och lämnar mer
än hälften av F:s årsbehov, som i växande
grad täckes från Irak.
Handelns totala omfattning 1934 samt
fördelning på viktigare varuslag i mill. frcs:
Export ...... 17,850,1
därav kemiska
produkter ... 1,650,1
järn och stål 1,555,4
■bomullsvaror. 813,3
sidenvaror ... 570,o
automobil-
karosserier 611,9
vin ............ 498,0
tvål, parfymer 247,9
glas ........... 274,o
kläder ......... 157,5
gummivaror . 174,o
juveler m. m. 232,4
Import ........ 23,097,2
därav kol, koks 1,962,7
vin ........... l,89O,o
ull ............ 1,325,8
spannmål ... 1,210,3
petroleum ... 1,157,8
råbomull ... 1,071,6
oljefrön ....... 924,3
kaffe ......... 700,4
maskiner
m. m............. 752,o
kemikalier ... 751,6
silke ............ 159,2
Fördelningen på de viktigaste
handelslän-derna var s. å. i mill. frcs:
Export Import
Franska kolonier ............. 5,502,4 5,812,8
Tyskland ..................... 1,979,4 2,218,4
U. S. A......................... 836,s 2,216,0
Storbritannien ............. 1,536,o 1,637,3
Belgien ...................... 1,977,1 1,470,o
Schweiz ...................... 1,266,4 523,3
Italien ........................ 552,8 483,4
Spanien .................... 396,o 497,o
Argentina .................. 291,o 514,o
Brasilien .................. 116,o 328,o
Sveriges export till F. värderades 1934 till
67,9 mill. kr., därav pappersmassa, papp och
papper 30,4 mill. kr., trävaror 12,5 mill. kr.,
vidare järn och stål, kullager, hudar och skinn,
tändstickor m. m. Flera av dessa varor äro
i F. underkastade kontingentering. Sveriges
import från F. värderades s. å. till 38,8 mill.
kr., därav konjak 4,4 mill. kr., vin 3,2 mill.
kr., vidare järn, jordnötskakor, vävnader,
garn, automobiler, parfymer och
skönhetsmedel, konserver etc.
Sjöfart och kommunikationer.
Handelsflottan bestod 1935 av 1,479
fartyg om 3,025,136 bruttoton. Med
avseende på in- och utklarerat tonnage voro
1934 de största hamnarna: Marseille (7,235
ankommande fartyg om 13,7 mill. ton), Le
Havre, Cherbourg, Bordeaux, Boulogne,
Dun-kerque, Rouen, Calais och Nantes. På
kanalerna transporteras endast omkr. */4 så
stor godsmängd som på järnvägarna, men
de bibehålla sin stora betydelse särskilt i
norra F. med Paris som den förnämsta
in-landshamnen. 1934 funnos 1,890.174
automobiler, därav 458,121 lastvagnar. Järnvägarnas
elektrifiering fortskrider. 1933 var de
elektrifierade linjernas längd omkr. 2,030 km. De
internationella järnvägsförbindelserna
ökades 1928 med en linje Toulouse—Barcelona
genom nybyggda tunnlar i Pyrenéerna. Det
ledande flygbolaget är det statsunderstödda
Air France, som trafikerar flyglinjer såväl i
Europa som till Sydamerika, Afrika och Bortre
Indien. 1934 befordrades omkr. 70,000
passagerare, och bolaget hade i trafik omkr. 150
flygplan. M.
Statsfinanser. Statsutgifterna skulle enl.
budgeten för 1935 inskränkas till 47,817 mill.
frcs efter att ha vuxit från 42,445 mill. frcs
1928 till 50,487 mill. frcs enl. budgeten för
1933. Betalningarna på statsskulden upptogos
för förstnämnda år till 20,006 mill. frcs,
medan sammanlagda anslagen till ministerierna
utgjorde 25,585 mill. frcs (försvaret 10,010
mill., undervisningsväsendet 3,799 mill.,
allmänna arbeten 3,608 mill. etc.).
Statsinkomsterna uppskattades enl. 1935 års budget till
46,992 mill. frcs, varemot svarat 42,535 mill.
frcs 1928 (verkliga inkomster 43,687 mill.)
samt 45,646 mill. frcs enl. budgeten för 1933
(37.156 mill.). Bland de beräknade inkomsterna
under 1935 märktes de direkta skatterna
7,825 mill. frcs (den allmänna inkomstskatten
2,219 mill., skatterna på industriell och
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
