Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frankrike - Historia - Litteraturanvisningar - Fransén, Oskar Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Fransén
264
ingått fördelaktiga avtal med både Rom och
Moskva. De under sommaren och hösten
genomförda dekretlagar, som utfärdades av aet
nya kabinettet, föranledde flerstädes
oroligheter bland arbetarmassorna, som också kände
sig utmanade av den tolerans regeringen
fortfor att visa de allt dristigare uppträdande
ligorna, särskilt eldkorsöversten La Rocques
militärt organiserade förband (Croix de feu, se
d. o., suppl.). 14 juli 1935 defilerade dessa
officiellt förbi den okände soldatens grav under
Triumfbågen, medan samtliga vänsterpartier
— borgerliga radikaler, socialister (av alla
nyanser) och kommunister — vid en
jättedemonstration på Bastiljplatsen svuro
oförsonlig kamp mot »fascismen» på gemensam
front. Denna »folkfront» (front populaire, så
kallad till skillnad från en i febr. 1934
enbart av socialister och kommunister bildad
front commun), ledd av Daladier, Blum och
Thorez (kommunist), avsåg att säkra en klar
vänsterseger vid 1936 års kammarval. I dec.
1935 genomdrevs en lag om upplösning av de
politiska ligorna; den första, som drabbades
därav, var Action frangaise (se d. o., även i
suppl.) efter ett rojalistattentat på öppen
gata mot socialistledaren Léon Blum (febr.
1936). Då hade kabinettet Laval redan
sprängts inifrån genom att de radikala
ministrarna avgått, närmast som protest mot
regeringschefens tvetydiga
folkförbundspoli-tik under den italiensk-abessinska konflikten.
En ny koalitionsministär Sarraut med
Flan-din som utrikesminister lotsade statsskeppet
över valen. Folkfrontens seger (3 maj) blev
betydligt större än beräknat. Socialisterna
återvände som kammarens största parti, och
den första (socialistiska och radikala)
folk-frontsregeringen bildades av Léon Blum med
Daladier som v. president. Kabinettet Blum
ställdes genast inför uppgiften att bilägga
en masstrejk, som börjat i Paris’ röda
förstäder och snabbt spred sig till hela landet.
Arbetsplatserna »ockuperades»,
myndigheterna förhöllo sig välvilligt neutrala, och Blum
kunde på rekordtid genomdriva ett
vittgående socialt reformprogram (bl. a.
40-timmars-vecka), som kom den revolutionära oron att
lägga sig. Folkfrontens program upptar f. ö.
nationalisering av Banque de France och
rustningsindustrierna, en genomgripande
skattereform och en rad statliga initiativ till
näringslivets uppryckning efter amerikanskt
mönster. Kj. S-g.
Litteraturanvisningar. Geografisk och
allmän litt.: S. de Chessin, »F. i våra dagar»
(1928); »Handbuch der Frankreichkunde» (2
bd, 1928—30); L. Mirot, »Manuel de
géogra-phie historique de la France» (1929); E. R.
Curtius och A. Bergsträsser, »Frankreich» (2
bd, 1930); M. Bloch, »Les caractères originaux
de 1’histoire rurale frangaise» (1931); I.
Högbom, »Kring det franska kolonialväldet» (i
Ymer s. å.); P. Lyautey, »L’organisation de
1’empire colonial» (s. å.); E. Granger, »La
France. Son visage, son peuple, ses ressources»
(1932); E. R. Curtius, »Den franska kulturen»
(s. å.); »Atlas des colonies frangaises» etc.
(1933—34; utg. av G. Grandidier); F.
Mau-rette, »Toute la France» (1933); J. Sion,
»La France méditerranéenne» (1934);
»Atlas de France» (1934 f f.; utg. av Comité
national de géographie); R. Martial, »La race
frangaise» (1934); H. Kloss, »Fremdsprachige
Einwanderung in das französische
Sprachge-biet Frankreichs vor dem Weltkrieg» (1935);
O. Maull, »Frankreichs Überseereich.
Länder-kunde und Geopolitik» (s. å.) och »Frankreich.
Das französische Grossreich: Der Reichskern»
(1936). — Författning: R. Simonsson,
»Statsreformen i F.» (i Statsvet. Tidskr. 1934 och
1936). — Press: A. Billy och J. Piot, »Le
monde des journaux» (1924); Kj. Strömberg,
»Paris i närbild» (1934). M.; G. H-n; Kj. S-g.
Historia: J. Bainville, »Histoire de France»
(2 bd, 1926); Ch. Seignobos, »Histoire sincère
de la nation frangaise» (1933); L. Madelin,
»Les grandes étapes de 1’histoire de France»
(s. å.); P. Champion, F. Funck-Brentano, O.
Aubry och J. Lucas-Dubreton, »Histoire de
France» (4 bd, 1934); H. Sée, »Französische
Wirtschaftsgeschichte», I (1930); G. Hanotaux
och A. Martineau, »Histoire des colonies
frangaises et de 1’expansion de la France dans le
monde» (6 bd, 1929—33); C. Jullian, »Au seuil
de notre histoire» (3 bd, 1930—31); J. Evans,
»Life in medieval France» (1935); V. L. Tapié,
»La politique étrangère de la France et le
dé-but de la guerre de trente ans» (1934); M.
Marion, »Histoire financière de la France
de-puis 1715» (6 bd, 1914—31); D. Mornet, »Les
origines intellectuelles de la révolution
fran-gaise» (1933); G. Lefebure, R. Guyot och Ph.
Sagnac, »La révolution frangaise» (1930;
»Peuples et civilisations», 13); L. Madelin, »La
France du directoire» (1933) och »Le consulat
et 1’empire» (2 bd, 1932—33); J. L. G. Pastre,
»Histoire de la restauration» (s. å.); M.
Des-landres, »Histoire constitutionnelle de la
France» 1789—1870 (2 bd, 1932); J. Bainville,
»La troisième république» (1935); P.
Galtier-Boissière, »La troisième république» (s. å.); W.
Frank, »Nationalismus und Demokratie im
Frankreich der dritten Republik (1871—
1918)» (1933); G. Löwegren, »Poincaré och
Tredje republiken» (1936); R. Pinon, »Histoire
diplomatique de la France 1515—1928» (1929);
J. Prévost, »Histoire de la France depuis la
guerre» (1932). Se även bibliografiska
översikter i Revue Historique, bd 171—176 (1933
—35). B. H-d; Kj. S-g.
Fransén, Oskar Natanael,
kyrkomusikforskare (f. 1882 12/7), fil. och teol. lic.,
lektor i Karlstad 1933. F., som avlagt
organist-och kyrkosångarexamen, har utgivit den för
kännedomen om äldre svensk liturgi
(Laurentius Petri d. ä.) och koralmusik upplysande
dokumentserien »Liturgia suecana» (3 h.,
1927—30) och egna skrifter, bl. a. i
kyrko-musikaliska frågor. Han har även redigerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
