Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frederiksen, Niels - *Frederiksen, T. - *Fredholm, E. Ivar - Fredin, August - *Fredrik I - *2. Fredrik II (storhertig av Baden) - *4. Fredrik II (konung av Preussen) - *Fredrik (dansk kronprins) - *1. Fredrik I (tysk-romersk kejsare) - *2. Fredrik II (tysk-romersk kejsare) - *Fredrik III (tysk kejsare) - *Fredrika-Bremer-förbundet - *5. Fredrik III August - Fredriksdal - Fredriksen, Stinius - *Fredrikshov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Frederiksen, T.—Fredrikshov
270
1874), småbrukare, blev 1911 ordf, för
Själlands småbrukarföreningar. 1913—35 var F.
led. av folketinget (radikala vänstern) och
spelade en betydande roll som partiets
språkrör i lantbruksfrågor. Sedan 1919 är han
ordf, i statens jordlagskommitté och sedan
1934 för saneringskommittén för
Sönderjyl-land. P. E-t.
♦Frederiksen, T. T samband med nordisk
musikfest gästspelade F. 1927 på Kungl.
teatern i Stockholm som Emmy i »Den
konge-lige gæst» och Leonora Christina. F. är
sedan 1927 g. m. dir. F. W. Kraft (f. 1879).
♦Fredholm, E. I. Den Fredholmska
integral-ekvationsteorien bragte ordning och system i
många till synes vitt skilda metoder och
fakta och utgör även ett utomordentligt
verktyg vid behandlingen av den matematiska
fysikens differentialekvationer. F. uppfattade
den lineära integralekvationen som ett
gränsfall till de lineära ekvationssystemen med ett
ändligt antal obekanta, och han visade, att
liksom lösningarna till ett dylikt system i
allm. kunna skrivas som determinantkvoter,
så kan lösningen till en integralekvation i
allm. skrivas som kvoten mellan två ständigt
konvergenta potensserier av den i ekvationen
ingående parametern.
Det synes ha varit inom den matematiska
fysiken F. hämtat inspiration till sina
vittgående matematiska upptäckter. Redan hans
första arbete (1890), som behandlade ett rent
funktionsteoretiskt problem, röjer detta; han
anknyter här sin undersökning till teorien
för värmeledningsekvationen. Hans första
arbete över integralekvationer är anknutet till
Dirichlets problem, och över huvud spelade
potentialteorien en avgörande roll i F:s
matematiska tänkande. Han var även djupt
intresserad av rent tekniska problem och har
sålunda egenhändigt konstruerat flera sinnrika
apparater för mekanisk integration av
differentialekvationer. F:s sista, aldrig
fullbordade och endast i fragment föreliggande
arbete synes vara ett försök till en matematisk
behandling av fiolens akustik. — De
Fredholmska upptäckterna omfattades med ett
enormt intresse världen runt, och den
mångfald av problem och frågeställningar de gåvo
upphov till blev föremål för ett ingående och
systematiskt studium. I Frankrike befästes
hans anseende genom Poincaré, och Académie
des Sciences tilldelade honom 1908
Poncelet-priset, en utmärkelse, som ytterst sällan
kommit en icke fransman till del. — Se
minnesteckning av N. Zeilon i Acta Mathematica,
bd 54, 1930. — F:s porträtt återges på
vid-stående plansch. O. F.
Fredln, August, musiksamlare (f. 1853
12/s), organist och kantor i Linde församling på
Gotland t. o. m. 1902 och därefter, t. o. m.
1920, i Loftahammar. F. har föreläst om
svensk folkmusik och upptecknat sådan, som
med statsanslag utgivits i det med
kom
mentarer försedda arbetet »Gotlandstoner»
(1933; urspr., från 1909, publicerat i tidskr.
Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv). F.
har även utgivit kompositioner för manskör
m. m. H. G-t.
♦Fredrik I, konung av Sverige. Litt.: E.
Carlsson, »Freden i Nystad», I (1932).
♦Fredrik, storhertigar av Baden.
2. F. II dog 1928.
♦Fredrik, konungar av Preussen.
4. F. II. Av F:s politiska brevväxling,
utg. av preussiska vet.-akad., utkom bd 42,
bearbetat av G. B. Volz, 1931 (går t. o. m. april
1779). R. Fester utgav 1927 ett urval »Briefe
und Schriften Friedrichs des Grossen» (2 bd).
— Nyare litt.: A. Lin vald, »Frederik den
stores statsopfattelse» (i dansk Hist. Tidsskr.,
10: 2, 1932); W. Langer, »Friedrich der Grosse
und die geistige Welt Frankreichs» (s. å.);
A. Berney, »Friedrich der Grosse» (1934); G.
B. Volz i Historische Zeitschrift, bd 151, 1935.
♦Fredrik (da. Frederik), dansk kronprins,
blev 1929 kaptenlöjtnant och 1935 kapten i
marinen. 24 maj 1935 förmäldes F. med
prinsessan Ingrid av Sverige. P. E-t.
♦Fredrik, tysk-romerska kejsare.
1. F. I. Litt.: H. Kauffmann, »Die
italie-nische Politik Kaiser Friedrichs I. nach dem
Frieden von Constanz» (1933).
2. F. 11. Till E. Kantorowicz’ monogr.
över F. utkom ett tilläggsbd 1931.
♦Fredrik III, tysk kejsare. F:s dagböcker
1848—66 äro utg. av H. O. Meisner, med
kommentar (1929). Jfr H. O. Meisner, »Der
preus-sische Kronprinz im Verfassungskampf 1863»
(1931).
♦Fredrika-Bremer-förbundet hade vid 1935
års slut 6,184 medl. Av styrelsen behöver
numera ej halva antalet utan blott en del vara
bosatt i Stockholm, resp, landsorten.
Stipendiefonderna uppgingo 1934 till 861,330 kr.
Vid Rimforsa finnes även lanthushållsskola;
Apelryd är numera lanthushålls- och
trädgårdsskola. Nya sjuksköterskebyråer ha
tillkommit i Västerås, Falun, Sundsvall,
Karlstad och Östersund. A. Th-n.
♦Fredrik August, kurfurstar och konungar
av Sachsen.
5. F. III dog 1932.
Fredriksdal, friluftsmuseum, se
Hälsingborg, sp. 278.
Fredriksen, S t i n i u s, norsk bildhuggare
(f. 1902). F. har studerat i Oslo och Paris,
där främst Bourdelles och Despiaus skulptur
påverkade hans utveckling. Som en av de
mera framträdande i den samtida norska
bild-huggarkonsten har F. fått flera viktiga
uppdrag, bl. a. för domkyrkorna i Trondheim och
Stavanger. F:s staty över P. A. Munch
(utanför univ. i Oslo) är typisk för hans
monumentalt slutna, på verklighetsintryck
grundade konst. E. L-k.
♦Fredrikshov. Första intendenturkompaniet
flyttade 1 juni 1928 till Göta livgardes kasern.
Krigshovrätten flyttade i dec. s. å. F. dispo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
