Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fredrikshov - Fredriksson, Hilda - *Fredriksson, N. - *2. Fredrik Vilhelm I - *5. Fredrik Vilhelm IV - *Fredsrörelsen - *Fredsstyrka - Free church of Scotland - Free-lance - Freeman, Harold Webber - *Freeman, J. - Freeman, Richard Austin - *Freeman’s Journal - Freeport - Freese, Heinrich - Freesia, Kapkonvaljesläktet - *Freiburg - Freidenfelt, Magnus Fredrik Teodor - *Freisinnige Zeitung - Freja (gruvbolag) - Freja (försäkrings-a.-b.) - *Frekvens, Periodtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Fredriksson—Frekvens
272
neras numera av arméns intendenturförråd
för expeditionslokaler och förvaring av
materiel m. m.
Fredriksson, II i 1 d a, författarinna, se
Hed, Kerstin, suppl.
*Fredriksson, N., avgick ur
Skolöverstyrelsen 1936. Han är sedan 1919 led. av
styrelsen för Tekn. högskolan och av
Ing.-vet.-akad. Han var 1931—
35 ordf, i Svenska
tek-nologföreningens avd.
för industriell
ekonomi och organisation.
1935 blev han ordf, i
Sveriges
standardise-ringskommission och
1936 i International
federation of the
national standardizing
associations. Bland
hans talrika skrifter
må nämnas »Våra
praktiska ungdomsskolor» (1925) och »I det
praktiska livets tjänst» (s. å.). Fr. Sg.
*Fredrik Vilhelm, tyska furstar.
2. F. I. Ty. monogr. av F. von
Oppeln-Bronikowski (1934).
5. F. IV. Jfr V. Valentin, »Geschichte
der deutschen Revolution 1848—1849» (2 bd,
1930—31).
*Fredsrörelsen. Bland nya, i
huvudarbetet ej nämnda fredsorganisationer märkas:
Internationella kvinnoförbundet för fred och
frihet (1919), den paneuropeiska rörelsen
(sedan 1923; se Pan-Europa), Fédération
universitaire internationale pour la Société des
nations (1924; se d. o., suppl.), den
ekumeniska rörelsen (se Kyrkliga enhet
s-strävanden) samt World peace union
(1927) och Nordiska föreningen
mellanfolk-ligt samarbete för fred (1929).
Nyare sv. litt.: G. Landberg,
»Fredsorgani-sation och maktpolitik» (1928); C. J.
Brunskog, »Den moderna fredsrörelsen» (1933); R.
Smith, »Världsfredens problem» (s. å.). F. K. J.
*Fredsstyrka. Fredssluten 1919—20 äro ej
längre bestämmande för Tysklands f. Se
Tyskland, försvarsväsen, suppl.
Free church of Scotland [fri’ tjäTJ* ov [-skå’t-lønd],-] {+skå’t-
lønd],+} skotska frikyrkan, se Chalmers,
Th., och Skottland, sp. 1168 jämte där
anf. litt., samt J. R. Fleming, »A history of
the church in Scotland 1843—1874» (1927),
och E. Newman, »Svenskt och
angloamerikanskt» (1933), s. 176 ff. E.Nwn.
Free-lance [frl’-lä’ns], eng., eg. fribytare,
kondottiär, »frilans», fri skribent, som ej är
bunden till viss tidning.
Freeman [fri’møn], Harold Webber,
engelsk författare (f. 1899), deltog i
världskriget sista året, vistades några år i Oxford,
var jordbruksarbetare i Suffolk och har
sedan till stor del vistats utomlands. F.
debuterade med »Joseph and his brethren» (1928;
sv. övers. 1929), som följts av »Down in the
valley» (1930), »Fathers of their people»
(1932), »Pond Hall’s progress» (1933) och
»Hester and her family» (1935). F. är en
utomordentligt vederhäftig realist, som skildrar
gammaldags allmoge i Suffolk. R-n B.
*Freeman, J., dog 1929. Av hans sista verk
må nämnas »Prince Absalom» (1925),
»Solo-mon and Balkis» (1926) och »Collected poems»
(1928). Postumt utgåvos »Last poems» (1930).
Freeman [fri’møn], Richard Au sti n,
engelsk författare (f. 1862), urspr. läkare i
England och i Afrika, där en febersjukdom
gjorde honom till invalid. F. har skildrat
»Traveis and life in Ashanti and Jaman»
(1898) och skrivit ett trettiotal
äventyrsromaner och detektivhistorier (flera i sv. övers.),
i vilka senare han införde den vetenskaplige
detektiven dr Thorndyke. R-n B.
*Freeman’s Journal upphörde 1924.
Freeport [fri’pät], stad i n. v. Illinois, 170
km v. n. v. om Chicago; 22,045 inv. (1930).
Järnvägsknut, handelscentrum för en rik
jordbruksbygd. Stora järnvägsverkstäder.
Freese [fré’zø], Heinrich, tysk
industri-idkare och ekonom (f. 1853). Ägde en
betydande fabriksindustri och var en av de första
tyskar, som praktiskt omsatte mera
vittgående socialpolitiska reformer. Vid sin fabrik
tilldelade F. de anställda genom successiva
åtgärder delaktighet i företagets skötsel och
avkastning. Redan 1892 införde han åtta
timmars arbetsdag. För jordreformer har han
likaledes varit verksam. Sina idéer har han
utvecklat i »Die konstitutionelle Fabrik» (1900;
4:e uppl. 1922) men även i ett stort antal
andra skrifter, ss. »Fabrikantensorgen» (1896),
»Fabrikantenglück» (1899), »Die
Gewinnbe-teiligung der Angestellten» (1905) och »Die
Bodenreform» (1918). O. B-g.
Freesia [frö’-], Kapkonvaljesläktet,
av fam. Iridaceae, hör hemma i Sydafrika.
Den mest bekanta arten är F. refracta, som
har starkt doftande gula el. vita blommor.
Hybridformen Tubergenii finnes i en mängd
färgnyanser. F. förökas genom frö eller
knölar. Sås fröet redan i febr., blomma
plantorna redan samma års höst. Jfr bild sp.
274. E. S-g.
*Freiburg. 2. Staden hade 99,122 inv. 1933.
Bland nyare byggnader märkas univ:s
sjukhus och stadion. Flyghamn.
FréTdenfelt, Magnus Fredrik
Teodor, fiskeriman (f. 1872). Blev fil. lic. 1908
och fiskeriintendent i Karlstad 1913. F. är
led. av insjöfiskerisakkunniga sedan 1933 och
har i en del skrifter behandlat huvudsaki.
limnologiska och biologiska ämnen, bl. a.
Vänerns sikfiskar ur fiskeribiologisk
synpunkt. N. O.
*Freisinnige Zeitung upphörde 1919.
Freja, gruvbolag, se Bergverks-a.-b.
Freja, även i suppl.
Freja, försäkrings-a.-b., se Skandia.
*Frekvens, Periodtal, vid periodiska
fenomen antalet hela perioder per sek., alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
