Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frekvens, Periodtal - Frekvensenhet - Frekvensmeter - Frekvensundersökningar - *Fremantle, sir E. R. - Frenatae - *French, D. Ch. - *French, J. - *Frenckell, släkt - Frenkel, Stefan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Frekvensenhct—Frenkcl
274
inverterade värdet av perioden el.
sväng-ningstiden (jfr Vågrörelse, sp. 818).
Frekvensenheten är perioder per sek. (p/s),
även betecknad som enheten hertz (Hz).
Frekvensenheten 1,000 Hz benämnes k i 1
o-hertz (kHz). Med en äldre terminologi
betecknades en hel period, t. ex. en pendels
svängning från ena ytterläget till det andra
och åter, som »dubbelsvängning», medan 1/2
period kallades »enkelsvängning». För
sväng-ningstider fick man alltså hälften så stora,
för f. dubbelt så stora värden som de nu
brukliga. Inom växelströmstekniken är f.
antalet hela växelperioder per sek. Den
vanligaste f. i kraftanläggningar i Sverige är 50
Hz, vilket alltså motsvarar 50 hela perioder
el. 100 strömvändningar per sek. Även om f.
fluktuerar något, inregleras dess medelvärde
vid större anläggningar så noggrant till 50
Hz, att synkronur (se Ur, sp. 1170) kunna
anslutas till nätet. Inom högfrekvens- och
radiotekniken förekomma väsentligt högre f.;
sålunda motsvaras våglängden 300 m vid fria
etervågor av f. 1,000,000 Hz el. 1,000 kHz. Se
även Akustiska enheter, suppl. —
Inom statistiken betecknas med f. el.
frekvens ta 1 absoluta antalet exemplar el.
fall i en viss undergrupp, t. ex. antalet inv.
med ålder mellan 40 och 50 år i en viss
stad. F. D-n; Sv. B-r.
Frekvensenhet, enhet för frekvens (se d. o.,
suppl.). Inom spektroskopien använder man
ordet f. som beteckning för enheten för
vågtal (antal vågor per cm). Jfr Energi,
suppl. Sv. B-r.
Frekvensmeter, elektriskt mätinstrument
för mätning el. registrering av frekvens
(se d. o. samt Elektriska
mätinstrument, båda i suppl.).
Frekvensundersökningar, språkliga, ha till
uppgift att siffermässigt ange förekomsten av
språkformer (vokabler, stavelser, ljud) i en
text eller ett språk, i debattspråk,
slangspråk, brevstil o. s. v.
Efter tidigare trevande försök anställdes
från början av 1800-talet åtskilliga
amatörmässiga och till resultatet opålitliga f. i syfte
att få en grundval för fördelningen på
bokstäver, resp, ljud, av tecknen i stenografiska
system samt underlag för tabeller vid optisk
telegrafering och chifferskrift. På 1890-talet
började undersökningarna drivas
vetenskapligt; då utgåvos bl. a. B. Bourdon,
»L’ex-pression des émotions & des tendances dans
le langage» (1892), och F. W. Kaedings digra
»Häufigkeitswörterbuch der deutschen
Spra-che» (1898). På allra senaste tiden har en
verklig språkstatistik utbildats i flera
länder. I spetsen gå U. S. A., där en kraftig
strävan gör sig märkbar att fastslå och
analysera det centrala ordförrådet, till tjänst
särskilt för undervisningen i främmande
levande språk samt för lösningen av
rättstav-ningsproblem. Dessutom finna f :s resultat
praktisk användning vid textkritik, provning
Hybridform av Freesia.
av den akustiska kapaciteten hos
telefonkablar, konstaterande av arten och graden av
lomhördhet och tilltagande dövhet o. s. v.
Litt.: G. Dewey, »Relativ frequency of
english speech sounds» (1923); B. Q. Morgan,
»German frequency word book» (1933); G. E.
Vander Beke, »French word book» (4:e uppl.
1934); G. Kingsley Zipf, »Relative frequency
as a determinant of phonetic change» (1929>
och »Selected studies of the principle of
relative frequency in language» (1932); Carita
Hassler-Göransson, »Experimentella och
statistiska studier över ordförråd och
rättstav-ningsfärdighet» (1931); P. G. Widegren,
»Frekvenser i debatten», I (1935); Revue Hongroise
de Statistique, n:r 10, 1933. P. G. W-n.
*Fremantle, sir E. R., dog 1929.
Frenätae, se Fjärilar, sp. 539.
*French, D. C h., dog 1931.
*French, J. Eng. biogr. av hans son G.
French (1931). Jfr också A. Duff Coopers
monogr. över Haig (1935—36).
*Frenckell, finländsk släkt. R. T h. v. F.
lämnade 1931 chefskapet för Finska
pappers-bruksföreningen, E. v. F. är sedan 1927 led.
av riksdagen och sedan 1931 biträdande
stads-dir. (fastighetsdir.) i Helsingfors. Han har
varit verksam för idrottssträvandena. A. R.
F. dog 1933. — Litt.: R. v. Frenckell, »Der
finnische Zweig des Geschlechts F. und von
F.» (1930). H. E. P.
Fre’nkel, Stefan, polsk violinist och
tonsättare (f. 1902). Utbildade sig i Berlin för
A. Busch och Flesch (violin) och F. E. Koch
(komposition). F. har särskilt i moderna
violinkonserter (Szymanowski, Ravel m. fl.)
vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
