Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fria kristliga studentföreningen - Fria zoner - *Friberg, K. A. - Friberger, Erik Georg - Friblivande - Fri cellbildning - Frich, Övre Richter - Frick, Ferdinand - Frick, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Fria zoner—Frick
278
dentförbund, i reaktion mot detta förbunds
ungkyrkliga prägel. Frikyrkliga kretsen
ingick kort därefter som lokalavd. i den under
sommaren s. å. såsom rikssammanslutning
grundade F. Föreningen vill arbeta i
samband med de frikyrkliga samfunden i
Sverige och syftar att hos sina medl. »främja
ett personligt kristet trosliv, vinna den
studerande ungdomen för Kristus, verka för
samförstånd och samarbete mellan kristna
av olika bekännelser samt i övrigt för Guds
rikes utbredande».
Till riksföreningen äro anslutna lokalavd.
och fristående medl. Utom den i Uppsala ha
sådana avd. bildats i Stockholm (1915), Lund
(1916) och Göteborg (1922). F. räknade 1935
omkr. 600 medl., huvudsaki. studerande vid
univ., högskolor och högre tekniska
utbild-ningsanstalter. I dec. 1917 togs initiativet
till skapande av ett kulturellt
samlingsor-gan för de frikyrkliga samfunden genom
utgivande av Frikyrklig Tidskrift. Denna
övertogs av studentföreningen 1922. Äret därpå
ändrades namnet till Frikyrklig Ungdom. I
samarbete med Lindblads förlag i Uppsala har
föreningen utgivit en skriftserie (1914 ff.) i
religiösa, etiska, sociala och kyrkopolitiska
ämnen. Sedermera har bildats F:s förlag.
Genom den 1927 bildade kommittén för
Sveriges förenade studentrörelser har
föreningen trätt i kontakt med Kristliga
studentvärldsförbundet (se d. o.). F. är även
representerad i en för flertalet av Nordens
kristliga studentrörelser gemensam kommitté och
har därigenom bl. a. deltagit som anordnare
av nordiska kristliga studentmöten.
I samband med föreningens verksamhet stå
Waldenströmska studenthemmet i Uppsala
(gr. 1920), Frikyrkliga studenthemmet i Lund
samt Skolhemmet i Stockholm.
Litt.: »Kamratboken» (1920; redig, av B.
M. Hellerstedt); B. Johansson, »Tio år.
Fria kristliga studentföreningen 1912—1922»
(1922). G. L.
Fria zoner. Handeln mellan områden,
belägna intill en riksgräns, är ofta föremål för
lättnader i tullhänseende (jfr
Gränshan-d e 1). Beteckningen f. har särskilt
knutits till vissa invid Schweiz belägna områden
i de franska landskapen Savojen och Pays
de Gex, som enl. bestämmelser i Wien- och
Parisfrederna 1815 och flera följ, traktater
undantogos från franska tullområdet, så att
tullgränsen där ej sammanfaller med
riks-gränsen. I art. 435 av Versaillestraktaten
1919 förklarades, att denna ordning ej var
lämpad för nu rådande förhållanden och att
Frankrike och Schweiz hade att träffa
överenskommelse om dess avskaffande. En sådan
överenskommelse kom till stånd men
förkastades genom folkomröstning i Schweiz. Då
Frankrike 1923 ensidigt upphävde f.,
protesterade Schweiz däremot, och en långvarig
tvist uppstod, som slutligen avgjordes genom
en dom av Fasta mellanfolkliga domstolen
1932. Se vidare Savojen, sp. 388—389.
Bestämmelser ang. den nya ordningen för
gränshandeln fastställdes 1933 av en
internationell skiljenämnd, av vilken bl. a. ö.
Undén var medlem. T. G-l.
* Friberg, K. A., dog 1935 e/2. Han avgick
1928 som föreståndare för museet.
Friberger, Erik Georg, arkitekt (f. 1889
24/g). Avlade examen vid Tekn. högskolan i
Stockholm 1912 och vid Konsthögskolan där
1914. Efter några års verksamhet i
Stockholm, bl. a. på rådhusets byggnadsbyrå,
flyttade F. till Göteborg. Han var stadsarkitekt
där 1921—26 och är sedan 1926 länsarkitekt
i Göteborgs och Bohus län samt Hallands
län. Han har utfört ritningar och förslag
till skolor, privathus, kyrkorestaureringar,
stadsplaner och begravningsplatser etc. F.
har bl. a. skrivit »Regionplanering i
England» (1924). E. L-k.
Friblivande, utan förbindelse, utan obligo,
uttryck i anbud, innebärande en uppfordran
till adressaten att å sin sida framställa
anbud av det innehåll meddelandet anger.
Fri cellbildning, se Cell, sp. 770.
Frich [frik], övreRichter, norsk
författare (f. 1872), medarbetade 1895—1910 i
örebladet och Aftenposten, var red. av Verdens
Gang 1910—12 och av Bergens Aftenblad 1912
—13. 1911 började han sin ytterligt
omfångsrika verksamhet som författare av spännande
romaner -—• f. n. äro de ett 50-tal. Omkr. 30
äro övers, till sv. På sv. finnas även
»Boken om vinet» (1929) och »Boken om tobak»
(1934). R-nB.
Frick, Ferdinand, skulptör (f. 1878).
Efter studier för J. Börjesson och Chr.
Eriksson i Sverige samt i Frankrike och
Tyskland kom F. 1913 till Brasilien. Han är prof,
vid statens tekniska skola i Säo Paulo. Bland
F:s arbeten märkas dekorativ skulptur för
katedralen där samt offentliga monument,
grupper etc. E. L-k.
Frick, Wilhelm, tysk politiker (f. 1877).
F., som 1901 blev jur. dr och 1917—25 var
Oberamtmann i Münchens polisdirektion,
anslöt sig 1919 till den nationalsocialistiska
rörelsen, medverkade
i Hitlerkuppen nov.
1923 och dömdes
härför till 1^2 års
fästning (men frigavs i
april 1924). Sedan maj
1924 är han medl. av
tyska riksdagen. Som
inrikesminister i
Thü-ringen 23 jan. 1930—
1 april 1931 —
Tysklands förste
nationalsocialistiske minister
— blev F. känd
ge
nom sina konflikter med tyska
riksregeringen. Sedan 30 jan. 1933 är han
riksinrikesmi-nister och sedan 1 maj 1934 även preussisk
inrikesminister. Under F:s ledning har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
