Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frick, Wilhelm - *Fridafors - Fridell, John Axel - Fridericia, Louis Sigurd - Fridhem (egendom) - *Fridhem (folkhögskola) - *Friðjónsson, G. - *Fridlevstad - *Fridman, S. - Fridrichsen, Anton Johnson - Fried, Oskar - Friedel, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Fridafors—Friedel
280
»Old studio, Clielsea.» Etsning av Axel Eridell.
tyska förvaltningen centraliserats på
bekostnad av delstaternas förvaltningstekniska
självständighet. F. har bl. a. utgivit »Die
Natio-nalsozialisten im Reichstag 1924—31» (1932).
— Litt.: Biogr. av H. Fabricius (1933). Å. S-n.
*Fridafors. F. fabriks a.-b. har sedan 1935
1,737,500 kr. aktiekap.
FrideTl, John Axel, grafiker (1894—
1935), elev vid Konstakad. i Stockholm 1914
—16. F. företog resor, under vilka han
komponerade utsikter med ålderdomliga
stadspar-tier och stark svart- och vittverkan (Venezia,
Florens, London, Paris och Amsterdam). Hans
tidigaste blad visa intryck av Zorn; senare blev
den engelska grafiken av betydelse för hans
utveckling. Under de år F. var bosatt i
London (1926—29) fördjupades hans tekniska
kunskaper, och hans konstnärliga egenart
mognade. Under Englandstiden tillkommo flera
förträffliga blad, bl. a. »Old studio, Chelsea»
(1926). F. utförde dessutom porträtt, bl. a.
av advokaten E. Löfgren, prof. H. C. Jacobæus
och en engelsk journalist Simmons (1934). Han
var även målare (motiv från hemstaden,
Falun, från Gotland samt porträtt). — Uppsats
av G. Jungmarker i Ord och Bild 1930. E. L-k.
Fridericia [friöøri’sja], Louis Sigurd,
dansk hygieniker (f. 1881), med. dr, sedan 1918
prof, i hygien i Köpenhamn. F. har
företrädesvis bearbetat problem inom andningens och
blodomlopnpts fysiologi samt rörande
ämnesomsättning och vitaminer. Ljd.
Fridhem, egendom (270 har) i Kvillinge
socken, Östergötland, på Kolmårdens
sluttningar mot Bråviken, inköptes 1909 av
hertigen av Västergötland. Nuv. manbyggnad
uppfördes s. å. efter ritning av F. Boberg.
*Fridhem, folkhögskola. Lantmannaskolan
är sedan 1926 skild från folkhögskolan.
*Fridj6nsson, G., väckte i början mest
uppmärksamhet för sin stil, som var rik på
egendomliga ord och talesätt
men ofta verkade något
till-gjord. Han har levat hela sitt
liv som bonde på
fädernegården i n. delen av Island, och
de yttre omständigheterna ha
icke varit gynnsamma för hans
konstnärliga utveckling. I sina
berättelser framhåller han
gärna den äldre generationens
plikttrohet, karaktärsstyrka
och arbetsamhet gentemot det
yngre släktets vekhet och
nöjeslystnad. J. H-n.
*Fridlevstad. Prästgården (se
bild på pl. till art.
Blekinge) uppfördes 1660 men
tillbyggdes liksom den
medeltida kyrkan under 1700- och
1800-talen. I prästgårdens
flygelbyggnad inrättades 1925 ett
hembygdsmuseum.
*Fridman, S. Hennes
»Båg-spännande centaur» inköptes
1936 av Stockholms stad för att uppsättas
på Observatoriekullen.
Fridrichsen, Anton Johnson, teolog,
universitetslärare (f. 1888 4/i i Meråker, Norge).
Blev teol. kand, i Oslo 1911, docent där 1916
efter studier i Tyskland, teol. dr i Strassburg
1925 och prof, i
exe-getik i Uppsala 1928.
F. har skrivit
uppmärksammade vetenskapliga avh., t. ex.
»Hagios-Qados» (1916),
»Le problème du
mi-racle dans le
christia-nisme primitif» (1925),
och populära skrifter
till den äldre
kristendomens historia, t. ex.
»Vem ville Jesus
vara?» (1931); jämte I.
Heikel i Helsingfors har han utgivit
»Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet»
(1934). Hans mesta produktion är nedlagd i
tidskriftsuppsatser, även av filologiskt
innehåll (i Symbolae Osloenses o. a.). Han är
med-arb. i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. G. R-g.
Fried [frit], Oskar, tysk-judisk dirigent
och tonsättare (f. 1871). Som kompositör
väckte F. förväntningar särskilt genom några
merendels på massverkningar anlagda
körverk, ss. »Das trunkene Lied» (Nietzsche),
»Erntelied» (Dehmel) och arbetarkörer.
Under senare årtionden har han mest
uppmärksammats som en visserligen ojämn men starkt
impulsiv dirigent och har i denna egenskap
verkat i Berlin och gästat bl. a. Ryssland,
Köpenhamn och Göteborg (1915). — Monogr. av
P. Bekker (1907) och P. Stefan (1912). H. G-t.
Friedel [fridä’1], Georges, fransk
mineralog (1865—1933), son till kemisten C h a
r-1 e s F. (1832—98), prof, vid Sorbonne, bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
