Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedel, Georges - Friedell (Friedmann), Egon - *Friedenthal, H. - Friederichsen, Max - *Friedlander, A. E. - *Friedländer, Max - *Friedländer, M. J. - *Friedman, I. - Friedrich, Adolf - *Friedrich, C. D. - Friedrich, Theodor - Friedrichs, Carl Oscar Herman von - *Friedrichshafen - Frie folkeparti, Det - Fries, Carl Samuel Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Friedell—Fries, C. S. A.
282
främst genom en syntesmetod för aromatiska
ketoner och kolväten, som grundar sig på de
katalytiska egenskaperna av aluminiumklorid
(Friedel-Crafts’ reaktion). F. utexaminerades
från École des mines i Saint-Étienne 1891,
blev dess dir. 1907 och
var 1919—30 prof, vid
univ. i Strassburg. F.
utförde omfattande
och betydelsefulla
undersökningar inom
skilda områden av
mineralogi och
kristallo-grafi ävensom i
geologi och petrografi.
Hans viktigaste
arbeten röra
mineralsyntes, teorien för
tvillingkristaller, zeolit-
mineralen samt tillväxt och upplösning av
kristaller. Han deltog även i utformandet av
det teoretiska underlaget för
röntgenkristallografien (se d. o.). Bland hans sammanfattande
arbeten märkas »Étude sur les groupements
cristallins» (1905) och »Legons de
cristallo-graphie» (1926). G. A-ff.
Friedell [fri’d-], eg. Friedmann, Egon,
österrikisk skriftställare (f. 1878), har varit
verksam som tidningsman och teaterman.
Tills, m. A. Polgar har han författat lustspel
och utgav 1920 »Die Judastragödie». F:s
»Kulturgeschichte der Neuzeit» (3 bd, 1927—
31) finnes i sv. övers. (1933—35). R-n B.
*FriedenthaI, H. har vidare skrivit
»Mensch-heitskunde» (1927). Han erhöll maj 1933
avsked från sin professur.
Friederichsen [frFdari^sen], Max, tysk
geograf (f. 1874), prof, vid univ. i Rostock, Bern,
Greifswald, Königsberg och (sedan 1923)
Bres-lau, har särskilt uppmärksammats för sina
studier över Polen och de baltiska staterna.
Till F:s 60-årsdag utgavs en festskrift, »Vom
deutscben Osten» (1934). G. R-ll.
*Friedlander, A. E., dog 1928 18/u.
*Friedländer, M a x, tysk musikforskare,
dog 1934. F., som 1932 avgick från sin
professur, var från 1912 ordf, i den statliga
kommissionen för »Das deutsche
Volkslieder-buch». Han skrev bl. a. även »Brahms’
Lie-der» (1922) samt utgav »Gedichte von Goethe
in Kompositionen» (1916). H. G-t.
*Fried)änder, M. J., var 1929—33 chef för
måleriavd. i Kaiser-Friedrich-Museum i
Berlin. Av F:s betydande arbete »Die
altnieder-ländische Malerei» utkom bd 12 1936.
*Friedman, I., har vid förnyade besök i
Sverige även varit solist i Konsertföreningen
i Stockholm (senast 1931). F. har komponerat
bl. a. karaktärsstycken,
konserttranskriptio-ner och parafraser för piano; bland de
sistnämnda må framhållas »Wiener Tänze» (efter
motiv av E. Gärtner). Därjämte har han
redigerat nya uppl. av Chopins, Liszts och
Schu-manns pianokompositioner. H. G-t.
Friedrich [fri’d-], Adolf, tysk
socialpsy
kolog (f. 1892), prof, vid tekn. högskolan i
Karlsruhe och ledare för dess institut för
socialpsykologi 1924 samt sedan 1933 prof,
vid bergsakad. i Klaustal-Zellerfeld och
ledare för dess institut för arbetsledning. F.
har framför allt studerat ledarskapets
psykologi och har, ej minst inom industrien,
verksamt bidragit till större förståelse för en
psykologiskt orienterad arbetsledning. Bland
hans skrifter må nämnas »Erzieherische
Be-richtigung in Betrieb und Gemeinschaft» (1931)
och »Der junge Führer» (s. å.). Bjstm.
*Friedrich, C. D. I en eldsvåda i
Glaspa-last i München 1931 gingo nio av F:s
oljemålningar förlorade (se G. J. Wolf,
»Verlo-rene Werke deutscher romantischer Malerei»
(1931; 4:e uppl. 1932).
Friedrich [f rFd-], T h e o d o r, tysk
pedagog, litteraturhistoriker (f. 1879). Blev fil. dr
1908, Oberlehrer i Leipzig 1911 och fick
professors titel 1919. F. har författat dels
litteraturhistoriska arbeten, dels pedagogiska
skrifter. Bland de senare må nämnas
»Berufs-wünsche und Zukunftspläne der Jugend an
höheren Schulen» (1928; tills, m. andra förf.)
och »Formenwandel von Frauenwesen und
Frauenbildung» (1934). Han har därjämte
utgivit »Jægersche Sammlung deutscher
Schul-ausgaben» (sedan 1909; hittills 55 bd) och
»Hilfs- und Lehrbücher für den höheren
Un-terricht» (sedan 1922; hittills 25 bd). Fr. Sg.
Friedrichs [fri’driks], Carl Oscar Herman
von, apotekare, ämbetsman (f. 1877 ®/i0), tog
apotekarexamen 1906, blev fil. lic. 1913,
assistent vid Farmaceutiska institutet 1905 och
laborator 1911, var föreståndare för Statens
farmaceutiska laboratorium 1915—23, extra
byråchef i Medicinalstyrelsen 1923—29 samt
är innehavare av apoteket »Stenbocken» i
Stockholm sedan 1929. F. är led. av
farmako-pékommittén sedan 1917, var medlem av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1929—34
och är Apotekarsocietetens ordf, sedan 1935.
Ilan har författat värdefulla studier,
huvudsaki. i kemi och farmaci, bl. a. »Chemische
Untersuchung der Heerabolmyrrhe» (i Archiv
der Pharmazie 1907) och »Über die Stärke
und ihre hydrolytischen Abbauprodukte» (i
Arkiv för Kemi, Mineralogi och Geologi,
5: 2, 1913), vari han påvisat huru
glykos-resterna äro bundna vid varandra i
stärkelsen. F. medarbetar i Nordisk Familjeboks
3:e uppl. S. G-m.
*Friedrichshafen. I Manzell v. om F. ligga
stora aeroplanverkstäder, tillhörande Dornier
Metallbauten, och i Löwental n. ö. om F.
fullbordades 1931 en stor luftskeppshangar.
13,306 inv. (1933).
Frie folkeparti, Det, i Danmark, grundades
1934 genom att tre bonderepresentanter
lämnade venstre. Partiet fick fem
representanter vid folketingsvalet 1935. P. E-t.
Fries [fris], Carl Samuel Andreas,
författare (f. 1895 7/n). Blev fil. mag. i
Uppsala 1925 och red. för Sv. Turistförems Ärsskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
