Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetsbrott - Frihetsgrad - Frihetskämparna - *Frihetsstraff - *Friis, A. - Friis, Achton - Friis, Torsten - Friis Johansen, Knud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Frihetsgrad—Friis Johansen
286
specialform, olaga häktning (§ 10). Vid
sidan härav märkes pinande till
bekännelse (§ 11). En särskild grupp av f.
avser kvinnans sexuella frihet, i betydelsen av
självbestämningsrätt. Viktigast bland dem
är v å 1 d t ä k t (se d. o.; § 12) och försök
därtill (§ 14). Vidare regleras enlever i ng,
d. v. s. bortförande i otuktigt syfte, ibland
även för att förmå till giftermål; under
en-levering äro hänförliga åtskilliga former av
s. k. vit slavhandel. — I anslutning till f.
behandlar lagen även hot (se d. o.; § 23) med
misshandel eller brottslig gärning. Sådant
hot innebär näml, en kränkning av den
hotades känsla av frihet. R. B-l.
Frihetsgrad. Antalet f. hos en kropp (el. ett
system av inbördes förenade kroppar) är det
antal oberoende storheter, som fordras för att
entydigt bestämma dess el. deras läge. En
materiell punkt har tre f., motsv. de tre
koor-dinaterna för punkten. För en stel kropp med
viss utsträckning tillkomma tre f., därför att
tre vinklar måste anges för att bestämma
kroppens inriktning (den kan tänkas vridbar
kring tre mot varandra vinkelräta axlar). För
en kropp i form av en sax tillkommer
ytterligare en f. (sammanlagt alltså 7); om ena
skänkelns läge bestämmes av de 6 förut
nämnda f., blir näml, den andras läge bestämt
av vinkeln mellan skänklarna. Sv. B-r.
Frihetskämparna (estn. Eesti
vabad/ussoja-laste liit, ty. förk. Wabs), eg. Estlands
frihets-krigares förbund, stundom oriktigt kallade
»frontkämparna», en sammanslutning av
deltagare i det estniska frihetskriget, bildad
omedelbart efter dettas slut. Urspr. torde
föreningens avsikt endast ha varit att taga till vara
medlemmarnas intressen, framför allt vid den
utdelning av jord, som följde efter
frihetskriget och agrarreformen. Härvid kom den
småningom i opposition mot den
parlamentariska regimen och den omfattande
korruption, som stod i samband med partiintrigerna
vid riksdagen. Starka angrepp riktades mot
de s. k. optanterna, ester, som tidigare haft
sin utkomst i Ryssland, ofta som lägre
förvaltningstjänstemän, men efter frihetskrigets
slut »opterat» för estniskt medborgarskap oCh
i stor utsträckning besatt de ledande
posterna i det nya Estland. Under intryck av de
nationalistiska och antiparlamentariska
rörelserna i Finland och Tyskland växte f:s
förening ut till ett politiskt parti, som till följd
av det missnöje den ekonomiska krisen i
början av 1930-talet uppväckt snabbt vann
anslutning från stora befolkningslager. I
partiet bildade dock de egentliga
krigsdeltagar-na kärnan och hade ensamma rösträtt. 1933
utgjorde f. Estlands inflytelserikaste parti.
Dess allt starkare accentuerade militära
organisation och dess nationalsocialistiska
ideologi framkallade emellertid starka
betänkligheter icke minst hos stormakterna. Det torde
delvis ha varit under påtryckning av dessa,
som Fäts i mars 1934 proklamerade ett mot
f. riktat undantagstillstånd (se Estland,
suppl., sp. 1263). Partiet förde därefter en
illegal tillvaro. Vid flera tillfällen
avslöjades, att det planerade en våldsam
omstört-ning. Den allvarligaste av dessa planer
avsåg att 8 dec. 1935 ta regeringen till fånga
och med hjälp av finska friskaror besätta
Reval. Revoltplanen, som misslyckades, hade
utarbetats i Finland, dit flera av f:s ledande
män, bland dem Arthur Sirk (se d. o., suppl.),
tagit sin tillflykt efter Päts’ kupp 1934. över
huvud synes partiets illegala tillvaro ha fört
det i starkt beroende av Fosterländska
folkrörelsen i Finland (se d. o., suppl., sp. 98),
urspr. en av dess förebilder. Avslöjandet av
revoltplanen 8 dec. ledde till att såväl i
Estland som i Finland ett stort antal personer
häktades; flera fingo fängelsestraff. R. Ljl.
‘Frihetsstraff. I Danmark ha de äldre
arterna av f. utbytts mot fængsel och hæfte
(jfr Fängelsesystem, suppl.).
*Friis, A., avgick som prof. 1935. 3:e
bandet av »Det nordslesvigske spörgsmaal 1864
—79» utkom 1932, och ytterligare 2 bd
föreligga i korr. F. var medutgivare av »A. F.
Kriegers dagböger 1848—1880», 1—7 (1920
—25). Han har även utgivit »Statsraadets
forhandlinger om Danmarks udenrigspolitik
1863—1879» (1936). F. utgav 1936 (tills, m.
E. Hedin) H. Hamiltons »Anteckningar
rörande förhållandet mellan Sverige och
Danmark 1863—64». P. E-t.
Friis [fris], A c h t o n, dansk målare och
grafiker (f. 1871), främst känd genom sina
tecknade porträtt av danska folktyper,
reproducerade i hans topografiska och
kulturhistoriska skildringar »De danskes öer» (3 bd,
1926—28) och »De jyders land» (2 bd, 1932—
34). F. har deltagit i expeditioner till
Grönland; där har han hämtat motiv till
målningar i starka färger. E. L-k.
Friis [fris], Torsten, militär (f. 1882 1/8),
blev officer vid fortifikationen 1902. Efter
tjänstgöring som
generalstabsofficer och
chef för
Fälttelegrafkåren utnämndes F.
1932 till överste och
chef för
Lantförsva-rets kommandoexpedition. 1934 förordnades
han till chef för
flygvapnet och
Flygstyrelsen samt blev därvid
generalmajor. Han
utnämndes juli 1936 till
generallöjtnant vid
flygvapnet och förordnades samtidigt jämlikt
1936 års försvarsordning för sex år såsom
chef för flygvapnet. Inom arméns
signalväsen har F. bl. a. genomfört väsentliga
förbättringar. ö-g.
Friis Joha’nsen [fri’s-], Knud, dansk
arkeolog (f. 1887), tog skolämbetsexamen i
klassisk filologi 1911, blev s. å. underinspektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
