Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friis Johansen, Knud - Friis Möller, Kai - Friis-Skotte, Johannes Frederik Nicolai - *Friktion - *Frikyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Friis Möller—Frikyrkliga
288
Frän Stockholms stads friluftsbad vid Solvik.
vid nationalmuseet, 1922 inspektör och
ledare av antiksamlingen, 1926 prof, i
arkeologi. F. blev fil. dr 1918 på avh. »Sikyonske
vaser» och har f. ö. skrivit en rad arbeten om
förhistorisk och klassisk arkeologi. P. E-t.
Friis Möller [fri’s-], K a i, dansk författare
(f. 1888), journalist. F. har skrivit flera
diktsamlingar, översatt Kipling, Maeterlinck
m. fl. och utgivit ett par saml. avh. och
kritiker. P. E-t.
Friis-Skotte [fri’s-], Johannes F r e d
e-rik N i c o 1 a i, dansk politiker (f. 1874),
tjänsteman vid statsbanorna. Sedan 1918 är
F. led. av folketinget som socialdemokrat, var
1924—26 minister för offentliga arbeten i
Staunings första ministär och hade 1929—
nov. 1935 samma post i hans andra. P. E-t.
*Friktion. Vätskors inre f. el. viskositet
kan man beräkna genom att mäta den volym,
v, av vätskan, som av ett visst tryck, p,
drives genom ett kapillärrör med längden l
p R11
och radien R; man har v = Q ,> där f är
ö J L
viskositeten (Poiseuilles lag).
Uttryckas de olika storheterna i C. G. S.-systemet,
fås även f i en motsv. enhet, p o i s e. Oftast
använder man 1/mo av denna enhet, c e n t
i-p o i s e. — Avvikelser från Poiseuilles lag
inträda dels vid stora strömningshastigheter,
då turbulens (se d. o., även i suppl.) inträder,
dels för många kolloidala lösningar, oljor m. m.
vid låga hastigheter. Detta kan förklaras så,
att de kolloidala partiklarna el.
oljemoleky-lerna alltmer inriktas i en bestämd ordning,
då hastigheten ökas upp till en viss gräns.
Under denna gräns är den uppmätta
viskositeten desto högre, ju lägre hastigheten är;
fenomenet kallas strukturviskositet.
Smörjoljornas långa molekyler ordna sig i flera
skikt mellan de smorda ytorna med varje
molekyl vinkelrät mot dessa ytor;
molekylerna i de olika skikten vända sina mest
inaktiva ändar mot varandra, varigenom f.
mellan de olika skikten blir liten. Sv. B-r.
*Frikyrkliga.
Konventikel-förbudet upphävdes 1858 (icke
1856). Frikyrkomöten,
gemensamma för Svenska
missionsförbundet, Svenska
baptistsamfundet och
Metodist-episkopal-kyrkan i Sverige, höllos 1929
och 1934. Pingströrelsen har
t. v. motsatt sig varje form av
samarbete med de frikyrkliga
samfunden. Inom dessa ha de
ekumeniska idéerna vunnit
ökad terräng, och de äro
representerade i både Svenska
ekumeniska föreningen och
nämnden. Ett 1927 framkastat
förslag till sammanslagning av
missionsförbundet och
metodistkyrkan ledde icke till
resultat. Aret därpå sökte man
förgäves ena
missionsförbun
det och Svenska alliansmissionen. Sedan 1932
ha ledande frikyrkomän varit intresserade
deltagare i årl. i jan. återkommande
»samför-ståndsmöten» med folkkyrkliga i Sigtuna.
Detta samarbete med representanter för
folkkyrkan har dock framkallat skarp kritik från
vissa fraktioner inom missionsförbundet och
baptistsamfundet, vilka frukta, att
gemenskapen med de folkkyrkliga skall bli till
förfång för bibeltroheten och det personliga
av-görelsekravet. Av liknande skäl, delvis
också av fruktan för statligt inflytande,
vägrade Svenska missionsförbundets ungdom att
ansluta sig till det 1931 bildade Sveriges
kristliga bildningsförbund (se d. o., suppl.).
Vid frikyrkomötet 1934, som besöktes av
omkr. 350 ombud, uttalades en önskan om att
alla organisationer för frireligiös
verksamhet (pingströrelsen, Ilelgelseförbundet,
Svenska alliansmissionen m. fl.) måtte inbjudas
till deltagande i nästa möte av detta slag.
Särskilt intresse tilldrogo sig försöken att
religiöst motivera frikyrkoidén såsom ett
uttryck för den mottagna nåden (medan
folkkyrkan, jfr d. o., suppl., i den erbjudna
nåden ser församlingens grund). — Statistik
efter Svenska Morgonbladet 1 juni 1935
(siffrorna inom parentes ange det sammanlagda
medlemsantalet i församlingar,
ungdomsföreningar och juniorföreningar):
missionsförbundet 112,999 (156,099), baptistsamfundet
68,151 (85,683), metodistkyrkan 14,809 (24,557),
frälsningsarmén 26,854 (38,599), K. F. U. M.
11,146 (20,323), Helgelseförbundet 10,000, K.
F. U. K. 2,848 (9,121). För Evangeliska
fosterlandsstiftelsen, som i den populära
uppfattningen ofta hänföres till f. eller
»frireligiösa», voro motsv. siffror omkr. 100,000
(126,000). Härtill komma 264,367 på dessa
organisationer fördelade söndagsskolbarn.
Fosterlandsstiftelsen synes ha sin tyngdpunkt
i Västerbotten, missionsförbundet har sina
flesta replipunkter i Uppland och Värmland,
baptistsamfundet i Närke och Medelpad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
