Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frikyrkliga - *Frilager - Frilans - *Frillestad - Friluftsbad - *Friluftsmuseum - Frimi, Charles Rudolf - *Frimmel, Th. v. - *Frimurarbarnhus - *Frimurarorden - *Frimärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Frilager—Frimärke
290
Litt.: N. J. Nordström,
»Kyrkosamfunden vid skiljovägen»
och »Frikyrkoidéns religiösa
och praktiska motivering»
(båda 1934); G. Westin, N. J.
Nordström, J. Julén och A.
Andersson, »De frikyrkliga
samfunden i Sverige» (s.å.). E.Nwn.
*Frilager. K. f. om f. 20 dec.
1912 och frilagersstadgan 4
mars 1921 ha enl. k. f. 31 maj,
resp. 8 nov. 1935 upphört att
gälla 1 jan. 1936. Sal. V-g.
Frilans, se Free-lance,
suppl.
*Frillestad ingår fr. o. m. 1
maj 1929 i Bårslövs,
Fjäre-stads, F:s och Välluvs pastorat.
Friluftsbad, badanläggning
för utomhusbad. Förutom vid
badorter etc. ha de senaste åren betydande
kommunala f. anlagts, främst vid naturliga
badstränder men även i form av konstgjorda
utomhusbassänger (se t. ex. Eriksdal, suppl.).
I vissa fall ha också barnbad eller dagskolonier
(se d. o., suppl., med bilder) anordnats.
Fla-tenbadet i Stockholm hade 1935 ett högsta
besökarantal av 8,200 personer på en dag,
besökande från campinglägret (jfr Camping,
suppl.) ej inräknade. G. R-ll.
*Friluftsmuseum. Under senare år har
fri-luftsmuseiidén vunnit allt större insteg.
Särskilt märkes inrättandet av bygdegårdar (se
B y g d e g å r d, suppl.). I allm. har man
alltmera strävat efter att ge även byggnadernas
interiörer en levande prägel och undvika det
museimässiga. Litt.: S. Svensson,
»Hembygdens arv» (1929). G. Brg.
Friml, Charles Rudolf,
tjeckisk-amerikansk tonsättare (f. omkr. 1881), sedan 1906
bosatt i New York, framträdde först som
pianist. F. har komponerat en pianokonsert
samt talrika pianostycken och sånger i
underhållnings- och salongsstil. Sin talang som
danskompositör har han visat särskilt i
musik till Ziegfeldrevyer och i flera operetter,
ss. »Rose-Marie» (tills, m. H. Stothartj och
»The three musketeers»; det förstnämnda, på
utstyrsel anlagda Vilda västernstycket har
blivit en stor internationell succé (New York
1924, Sthlm 1929, Göteborg 1935). H. G-t.
*Frimmel, T h. v., dog 1928.
*Frimurarbarnhus. F. i Stockholm
flyttades 1930 till Blackeberg vid Mälaren,
där nya byggnader uppförts 1928—30.
Antalet omhändertagna barn från barnhusets
stiftelse är nu (1936) 11,919. Inrättningens
tillgångar voro 1 jan. 1936 8,880,962 kr. F.
i Göteborg lämnade 1935 understöd för
34,055 kr.; fonderna uppgingo 1 jan. 1936 till
941,582 kr. De i Malmö befintliga fonderna
för framtida barnhemsverksamhet uppgå nu
(1936) till 462,712 kr.
*Frimurarorden. I romanska länder har f.
ej uppehållit de gamla grundsatserna om tron
Frimurarbarnhuset vid Blackeberg. Flygfotografi (H 3554) av Aero
materiel a.-b.
på ett högsta väsen och förbud för politisk
verksamhet; med detta frimureri har svenska
stora landslogen intet att göra. Denna har
sedan sin tillkomst 1760 varit fullständigt
självständig och aldrig stått under något
utländskt inflytande. I Tyskland har den
nationalsocialistiska regimen tvingat f. att
upphöra. Flera av de åtta storlogerna där hade
förut judiskt inslag; stora tyska landslogen,
med vilken detta icke var fallet och som sedan
1770-talet arbetade efter svenska systemet,
som står på kristen grund, har även den
upplösts. — I Sverige finnes utom
frimurarbarn-hus (se d. o., även i suppl.) ett frimurarhem
i Lidingö, där 70 bostadslägenheter med
värme kostnadsfritt upplåtas till behövande
fri-murarbröder och änkor eller döttrar efter
sådana. Landslogen har ett
barmhärtighetsdi-rektorium, som årl. utdelar ganska stora
belopp till behövande, och så sker även i övriga
loger. Under svenska stora landslogen lyda
f. n. 4 provinsialloger, 49 loger och 40
föreningar, med tills. 23,500 medl.
Medlemsantalet i f. är i Danmark 7,900, Norge 10,400,
Storbritannien och Irland över 500,000
(kolonier och besittningar omkr. 350,000) och i
Förenta staterna över 3 mill. A. L-n.
*Frimärke. Jubileumsfrimärken ha i Sverige
utgivits med anledning av 300-årsminnet av
Gustav II Adolfs död 1932, postsparbankens
50-årsjubileum 1934, riksdagens
500-årsjubi-leum 1935 och postverkets 300-årsjubileum
1936. Bland de sistnämnda f. finnas
sådana med Axel Oxenstiernas, resp. Wilhelm
Roos’ porträtt. Detta är första gången, som
på svenska f. funnits bild av icke kunglig
person. Postverkets frimärkspress levererar
dagl. omkr. 1 mill. f. och andra frankotecken.
De särskilt för privatpersoner praktiska
fri-märkshäftena ha kommit till allt större
användning. Så såldes under 1934 omkr. 2,900,000
dylika, innehållande tillhopa omkr. 58 mill.
f. På grund av den allt större användningen
av frankostämplingsmaskiner stiger
emellertid frankoteckensförbrukningen icke i samma
XXII. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
