Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Fylleri - *Fyllnadsprövning - Fyllningsreglering - Fülöp-Miller, René - Fyrcellbad - Fyrfota djur el. Tetrapoder - *Fyrisån - *Fyrk - Fyrling - Fyrmaktspakten el. Rompakten - *Fyr- och båkavgift - *Fürst, C. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Fyllnadsprövning—Fürst, C. M.
316
eller egendom, skall han dömas till fängelse
eller straffarbete i högst 1 år». R. B-l.
*Fyllnadsprövning. För f. efter avlagd
studentexamen gälla enl. 1933 års
läroverksstad-ga ändrade bestämmelser. F. är nu förlagd
till vissa av Skolöverstyrelsen bestämda
perioder, minst två varje termin, med rätt för
överstyrelsen att medge prövning även på
annan tid. I fråga om de skriftliga prov, som
i vissa ämnen ingå i f., gälla de
bestämmelser, som äro stadgade för skriftlig prövning
till studentexamen. Uppgifterna till dessa
prov bestämmas således av Skolöverstyrelsen
och äro lika för alla examinander. Muntlig
f. i läroämne förrättas i närvaro av rektor
eller av rektor utsedd lärare. — F. vid
kommunal flickskola skall äga rum vid den
skola, där anmälan skett. Fr. Sg.
Fyllningsreglering, se
Förbrännings-maskin, sp. 185.
FüTöp-Mi’ller, René, österrikisk författare
(f. 1891). F. gjorde sig först känd som
Dostoj evskij entusiast och ledde utgivningen av
Dostojevskij s litterära kvar låtenskap på
tyska samt arbeten av Tolstoj m. m. Han har
sedan författat flera verk av historiskt och
kulturhistoriskt innehåll, bl. a. »Geist und
Gesicht des Bolschewismus» (1926), »Lenin
und Gandhi» (1927), »Der heilige Teufel»
(s. å.; sv. övers. 1929; om Rasputin), »Macht
und Geheimnis der Jesuiten» (1929), vidare
»Das russische Theater» (1927) och »Das
ame-rikanische Theater und Kino» (1931), båda i
samarbete med J. Gregor, samt »Die
Phanta-siemaschine. Eine Saga der Gewinnsucht»
(s. å.), som behandlar filmen. F:s störst
anlagda verk är »Führer, Schwärmer und
Rebellen» (1934), ett originellt försök att förklara
historiens massrörelser. »Katzenmusik» (1935)
är en roman om ett underbarn. R-n B.
Fyrcellbad, med., begagnas för att leda
faradisk eller galvanisk (intill 30 mA
strömstyrka) ström genom kroppen från händer
till fötter eller från hand till hand o. s. v.
Kolplattor som elektroder apteras i fyra små
badkar, i vilka extremiteterna neddoppas och
strömmen påsläppes. Badformen har använts
vid muskel- och nervsmärtor, muskelsvaghet,
sömnlöshet, klåda m. fl. tillstånd. Om teori
och effekt jfr Elektroterapi. Tillg.
Fyrfota djur el. T e t r a p ö d e r, de med
landextremiteter försedda ryggradsdjuren och
från dem härledda, sekundärt vattenlevande
former. F. innefattar »klasserna» groddjur,
kräldjur, fåglar och däggdjur men
representerar sannolikt icke någon naturlig
systematisk enhet (jfr Groddjur, suppl.).
G. S.-Sgh.
*Fyrisån. Dess huvudgren är den
vattenrikare, ofta som tillflöde räknade s. k.
Tensta-eller Vendelsån, som upprinner i Tegelsmora
socken. Det från Rasbokils socken
kommande tillflödet benämnes Vattholmaån. F:s
hög-och lågvattensmängder vid mynningen utgöra
resp. 70 och 2 m3/sek.
Det fasta material, huvudsaki. lera, som
medföljer F. förbi Uppsala, utgör 5,500 ton
per år och har alltså eroderats bort från
flodområdet n. om staden. Som ofta inom
tidigare nedisade områden är dock den kemiska
denudationen större; motsv. transport lösta
salter, huvudsaki. kalk, utgör 62,000 ton per
år. På grund av flodens ringa fall och lerans
stora motstånd mot erosion motsvarar totala
transporterade mängden, 56 ton per km2 och
år, blott en sänkning av 1 m på 27,200 år.
Erosionen försiggår i F:s område huvudsaki.
genom markens avspolning genom regn- och
smältvatten. Jfr Flod, suppl. — Litt.: F.
Hjulström, »Studies of the morphological
acti-vity of rivers as illustrated by the River
Fyris» (1935; akad. avh.). F. Hj.
*Fyrk slogs i silver till 1601 (finvikt då
0,15 g) och därefter 1624—60 i koppar, under
vilken tid f. deltog i kopparmyntets
kontinuerliga värdefall gentemot silver. N. L. R.
Fyrling, sv. namn på Tillaea aquatica, jfr
Crassulaceae.
Fyrmaktspakten el. R o m p a k t e n, ett 7
juni 1933 ingånget avtal mellan Frankrike,
Italien, Storbritannien och Tyskland.
Utgångspunkten därför var ett från italiensk
sida framkommet förslag, att de fyra
stormakterna borde sammansluta sig för att inom
N. F:s ram verka för fredens bevarande och
därvid bl. a. uppta frågor om revision av
fredsfördragen. Revisionstanken mötte
emellertid starkt motstånd hos Frankrike och
Lilla ententen, och intet uttryckligt
omnämnande av revisionen inflöt i det definitiva
fördraget. T. G-l.
*Fyr- och båkavgift. De provisoriska
lättnaderna i skyldigheten att erlägga f. gälla
med viss ändring t. o. m. 30 juni 1937 (kung.
11 maj 1934). Genom kung. 9 jan. 1936 har
i vissa fall en högst avsevärd nedsättning av
f. medgivits för s. k. turistfartyg, vilka
besöka sv. hamnar.
*Fürst, C. M., dog 1935 12/4. Han var även
under sina senare år synnerligen verksam,
särskilt inom antropologien. F. återupptog
undersökningar över förhistorisk trepanation i
Sverige (i Fornvännen 1924), behandlade
förhistoriska svenska kranier från Lindvarpe
(ibid. s. å.) och Stångenäskraniet (ibid. 1925).
I flera arbeten undersökte han medeltida
stormäns skelettrester, bl. a. ärkebiskop Andreas
Sunessons (1926) samt Birger jarls (i
Vitt.-akad:s Handl., d. 38: 2, 1928). Allmän
berömmelse uppnådde han genom monografiska
undersökningar av förhistoriska grekiska
kranier från Argolis (bl. a. i Lunds Univ:s Ärsskr.,
Ny följd, avd. 2, bd 26, 1930, och bd 28, 1932)
liksom över den förhistoriska befolkningens
på Cypern antropologi (ibid., bd 29, 1933). Han
konstruerade 1926 en apparat (bathometer)
för djupmätningar på skelettet och framlade
en väl genomtänkt grafisk metod för
bestämmande av kranieskålens totalform (»Tres
in-dices», i Anthropologischer Anzeiger 1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
